- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 9 (1889) /
73

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o 10.

lledaktöi* och utgifvare: FRANS J. HUSS.
Expedition: Olofsgatun 1 (Hötorget 0,) 1 tr. upp ftfv. gärd.

Sloctbolm deu 15 Maj 1889.

Pris: Helt ar 5 kr., Lösn:r 25 öre.
Annonspris: 10 öre petitraden. Bilaga I: 80 öre.

Års. 9

yngre systern Charlotta, sedan gift med
N. W. Almlöf, började hon tidigt att
uppträda på scenen; de hade nämligen
på mödernet teaterpåbrå, som ledde
deras håg dit. Mathilda antogs som
elev vid kgl. teatern d. 20 jan. 1828
och debuterade, som vi sett, samma
år i enaktsdramen »Testamentet» af
Kotzebue. I vår nekrolog öfver Jenny
Lind nämnde vi, att de båda systrarna
Ficker jemte henne och Fanny
We-sterdahl (sed. fru Hjortsberg) voro
inackorderade i fru Fellborgs helpension,
detta vid tiden för Mathilda Fickers
debut, som inträffade två år före Jenny
Linds. Liksom denna lick hon sin
första sangundervisning af operans
förste sångmästare, Craelius, och sedan
af hofsångaren J. A. Berg.
Hennes första sångrol var
Annette i komedien »Lilla
matrosen» med musik af
Gaveaux. Hon egnade sig
derpå helt och hållet åt
lyriska scenen, hvilken hon
sedan tillhörde från 1834
ända till 1 juli 1858, ehuru
hon flere år förut allt mer
och mer sällan syntes och
hördes å scenen.

Hos dem som ännu
minnes fru Gelhaar står
hågkomsten qvar af en
särdeles behaglig qvinlig
företeelse, som visserligen
aldrig hade några bålstora
medel att förfoga öfver, men
som i stället väl och
sam-vetsgrannt utvecklat dem
hon egde och derigenom
blifvit en prydnad för den
teater hon hade att tacka
för sin sceniska uppfostran.
Det var någonting af
Cen-drillon-Frösslind i hennes
uppträdande sade de som
mindes det ovanliga
uppseende denna väckte före
början af tjugutalet; det var
samma omedvetna behag,

sceniska verksamhet inträffade på en
annan tid än den vi lefva uti, då den
yngsta debutanten såväl som den
äldsta primadonnan presenteras och
exponeras i hvarje sin rol in effigie uti
hvartannat butikfönster. I kgl.
teaterns foyer kan man emellertid få se
den nyss bortgångna konstnär i nnans
bild från yngre dagar. — Vid den
kortfattade lefnadsteckning öfver henne,
som vi nu gå att meddela, begagna vi
oss hufvudsakligen af Fr. Hedbergs
karakteristiker öfver svenska
operasångare.

Mathilda Fredrika Gelhaar, dotter
af oboisten i hofkapellet, C. F. Ficker
och Johanna Charlotta Widerberg,
föddes den 3 sept. 1814. Liksom den

Mathilda Gelhaar.

Mathilda Gelhaar.

SJSXya generationer ha intagit det af
(rv .? den tredje Gustaf åt de
fosterländska sånggudinnorna helgade
templet sedan på dess scen lyste den
konstellation, hvari Jenny Lind strålade
såsom en stjema af första storleken.
Bland stj ernorna i densamma glänste
då den nyligen hädangångna
konst-närinna, hvars bild från äldre dagar
vi här meddela. Få äro väl de som
nu minnas den intagande, konstnärligt
framstående sångerskan från tiden för
hennes glansperiod på vår operascen,
en och annan tör väl dock ha i minne
hennes afsked från densamma såsom
Rosina i »Barberaren» den
21 juni 1860. Trettio år
äro sedan dess förflutna,
och”., hon kunde då se
tillbaka på en trettioårig
framgångsrik konstnärsbana, från
sin första debut på denna
scen den 24 november 1828.

För länge sedan har hon
alltså upphört att verka i
konstens tj enst och sedan
lefvat i hemmets stilla verld.

Men då förhänget faller
efter sista akten af en
konstnärs lif, kalla vi fram
minnena af det förflutna för
att hylla den konstnärliga
förtjensten, och hvilket
offentligt organ har dertill
större skäl vid detta
tillfälle än Sv. Musiktidning,
som ock här ofvan visar
konsttemplet, der våra
lyriska artister offra sina
krafter åt konsten och skörda
sina lagrar. Många skulle
väl på detta blad ha velat
skåda bilden af Mathilda
Gelhaar från forna dagar i
några af hennes bästa
ro-ler, såsom Adina, Betly,

Rosina etc., men hennes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:58:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1889/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free