Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man!» Stycket är skrifvet till ord af
Oscar Wijkander, heter »Englarnas
hem» och tager i anspråk ett
röstomfång ända från c—a2, således nära tre
oktaver. Tillegnadt Svenska
damqvar-tetten, Hilda Wideberg, Amy Åberg,
Maria Pettersson och Wilhelmina
Söderland, sjöngs det af dem på
konserter, såsom 22/» 1878 till förmån för
den aflidne tonsättarens familj. Det
är tryckt såsom bilaga till Ny
Illustrerad Tidning 1875.
94. Ungleiche Theilung, för
bariton och obligat cello.
Stockholm 9 sept. 1856. — »Stockholm»
står verkligen på manuskriptet, men
måste vara misskrifning, såvida det datum
vi sågo vid orkesterscherzot nr 19
bevisat, att S. redan den 3 sept. var i
Leipzig. Manuskriptet bär också
till-egnan till F. Griitzmaeker, den S.
svårligen kunnat träffa före sin utrikes
resa. Utgifvet blef stycket emellertid
först 1872 af Hirsch, och då under
titeln »Romance» tillegnadt Fritz
Söderman, samt med både tysk och svensk
text. I anmälan af en ej annonserad
matiné d. 24/t 1864 yttrar N. D. A.:
»Ett par vackra baritonromanser af A.
Söderman erböllo ett förhöjdt uttryck
genom det originelt tänkta
violoncell-partiet, som utgjorde ett obligat
ackom-pagnemang till sångerna, och det hela
kunde endast vinna genom hrr Arlbergs
och F. Södermans utmärkta föredrag.»
Detta syftar utan tvifvel dels på
näm-da romans, dels på en annan som,
likaledes med violoncell, linnes införd i
en af Aug. Westrup utgifven samling
Fra nordiske komponister»,
Kjöben-havn 1871; denna romans, som börjar
med »Tankar på min egen lycka», är
melodios och välgjord, men ej så
betydande som den förra.
95. Hymn, kyrkoaria, 15 nov.
1863. — Denna värdiga och
välklin-gande hymn utkom hos Hirsch 1872,
tillegnad Fredrika Stenhammar. I
skissen är Ernst Wallmarks
text(»Fjer-ran, ack fjerran ofvan stjernor alla»)
skrifven af dennes egen handstil, och
enhvar, som är van att underlägga
texter, gissar genast af versens
beskaffenhet att denna text måste vara
författad efteråt, antagligen på anmodan af
tonsättaren, som förut skisserat stycket
i Leipzig 19 nov. 56 såsom »Der 226
Psalm fur solo, Chor u. Orchester».
Utom skissen fins äfven början till ett
orkesterpartitur utskrifven.
96. Sorgmarsch Carl XV.
Orkesterpartitur i afskrift, äfven
clavérskiss. — I ett bref af Io/io 1872
säger J. A. Josephson : »Tack skall du
ha för sorgmarschen — den intresserar
mig mycket.» Och i en officiell
skrif-velse från Upsala universitets rektor
d. 21 dec. s. å. aftackas »ledamoten
af Musikaliska akademien, hr
Direktören och Riddaren J. A. Söderman»
högtidligen, för det han stält sin
»herrliga sorgmarsch» till förfogande vid
universitetets sorgfest. Det vill såle-
des synas, som om tonsättaren skrifvit
denna marsch enkom med tanke på
Upsala, och var det möjligen derföre
han kom på den originella idén att
inlägga Westermarks melodi »Kung Karl
den unga hjelte,» transskriberad i moll.
Marschen utkom s. å. för piano hos
Elkan & Schildknecht.
97. Qvartett för 4 röster i
blyertsanteckning, otydlig. —
Menas antagligen den såsom bilaga till
Svensk musiktidning n:r 5 detta år
intagna kören »Gud bor i ljus», för
hvilken hänvisas till sagda nummer.
98. Alhambra, dikt af
Qvan-ten, melodramatiserad. — Dikten
bildar inledningen till skaldens cykel
»En Alhambrasaga» och utgör en
sorge-suck öfver Alhambras bleknade glans.
Tonsättningen, en blyertsskiss med
instrumentantydningar, är rätt
stämningsfull och melodiskt enkel utan
detaljerade målningar samt tillhör uppenbart
en tidigare period, kanske samtidig
med Zohrab.
99. Qvartett för mansröster.
— Till de under n:r 16 nämnda
qvar-tettskisserna vidfogas här följande,
senare återfunna i två albumböcker. Den
ena, en liten »Musikskizzenbucli» med
notlinierade griffeltaflor, innehåller en
välljudande qvartett »Den röde
aftensol går ned» (tydligen tänkt för
blandad kör), skrifven med griffel och
signerad »Jiiterbok 4 febr. 1870.» Den
andra, ett tjockt notalbum, innehåller
bland en massa blyertsskisser tre
mans-qvartetter: ett obetydligt skämt,
be-nämdt »Jägarens Ulla»; en vacker
»Vårsång», signerad »Stockholm 5 juni
1855»; samt slutligen den kanske
populäraste af Södermans samtliga
qvar-tetter, den berömda »Längtan»,
signerad Stockholm 1 juni 1855 och redan
samma år tryckt i A. I. Ståhls valda
samling af studentsånger — ett
talande bevis på dess hastiga framgång.
Sedermera är »Längtan» särskildt
utgifven af Elkan & Schildknecht 1879,
har ingått i flere samlingar, såsom A.
Edgrens Qvartettalbum, D. Hahls
Yliop-pilas Lauluja m. fl., samt lär äfven
vara eftertryekt i Tyskland. Sägnen
berättar att en vacker afton, då
Ludvig Norman och August Söderman
promenerade tillsammans något upprymda,
lofvade de hvarandra att strax efter
hemkomsten skrifva hvar sin
komposition. Söderman lär då på stående
fot hafva nedskrifvit sin »Längtan»;
hvad Norman komponerade, förmäler
icke historien.
100. se 11.
101. Morgonen, qvartett för
blandade röster, Sthlm jan. 1869.
— På baksidan af samma papper är,
likaledes med blyerts och med samma
datum, antecknad qvartetten »Sverige».
Båda bestäldes för och trycktes i J.
F. Sandbergs »Sångbok för skolor»
(1869), och sällan ha väl så
musikaliskt konstnärliga körer skrifvits
enkom för barnröster. En annan fråga
är, om de äro så synnerligen lätta för
sådana röster; emellertid tycktes
beställaren mycket belåten med dem, såsom
framgår af åtskilliga bref. Söderman
begärde 25 kr. för båda.
102. Natten, för basstämma
med manskör. — Denna sång till
dikt af C. har på senare åren ofta
framdragits och fins tryckt i Bibliotek
för qvartettsångare, likasom äfven 108.
Till Strids och 110. Bekransa
bålen.
103. se 13.
104. Klaverutdrag till
Bell-mansmelodier. — Kändt och
omtyckt orkesterstycke för sin
humoristiskt originella harmonisering. Elk. & S.
105. Der arme Peter. Gohlis
20—22 april 1857. — Detta datum
är den ursprungliga skissens»,
»kom-ponirt fur eine Barytonstimine mit
Beg-leitung des Pianoforte», således i
början utan orkester;
instrumentantydningar ditskrefvos sedermera. Fragment
föreligga äfven af orkesterpartitur och
en för utgifning afsedd renskrift af
klavérutdraget. Detta utkom hos Hirsch
1870, tillegnadt J. A. Josephson.
Balladen hör väl icke till Södermans
allra-bästa, men är dock särdeles vacker
och karakteristisk; sista satsen
intresserar äfven tekniskt genom en bra
funnen kontrapunkt.
106. se 8.
107. Majvisa af Zeipel. —
Odaterad blyertsskiss, melodi å la
A. F. Lindblad; tryckt af Abr.
Lundqvist i 1 häftet af »Album för
sång» (1855), sedermera i
»Sångprogrammet».
108. 110, se 102.
109. Lejonet vaknar. — Detta
drama, en tillfällighetspjes af Hedberg
för Karl XII-festen 1868, då statyn
aftäcktes, fick mycket stryk af
pressen, men musiken berömdes.
Emellertid är i den senare icke mycket
original. Skissen innehåller en visa för
bas, ett allegro med anklanger af Karls
fältmarsch (»Marschbussar») och
koralen »Vår Gud är oss en väldig borg»,
ett arrangemang af »Viken tidens»,
dito af Sinclairsvisan, slutligen en kort
polska.
111. Drottning Lovisas
sorgmarsch. — I ett brefkoncept till A.
Rubenson, dateradt 11 juli 71, heter
det: »Detta den enda nya komposition
(neml. Lindegrens stråkqvintett), som
mig veterligen under vintern blifvit
framkrystad inom Sveriges landamären
— d. v. s. Norman har gjort en
vacker sorgkantat, Hallström har gjort en
»Qvarnvarg» och jag har gjort en
dålig sorgmarsch — men derför fick jag
också Vasaorden — du ser att
förtjen-sten belönas, jag skulle dock hellre
varit utan belöning, om jag i stället fått
någon förtjenst.» — Ingen undgår sitt
öde, och Söderman undgick således icke
heller trissan, om hvilken han förut
yttrat sig så vanvördigt (se 13).
Marschen utkom hos Hirsch s. å. för piano.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
