Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de salon op. 40. (å mon olier am i Jules
Delsart, prof. au conservat. de musique
å Paris), n:r 1 Chanson å’an tre fmi.
Pr. 1 Mk, 50 pf.; n:r 2 Sur la Montagne.
Pr. 1 Mk, 50 pf.; n:r 3 Farfallå, 2
Mk, 25 pf.; n:r 4 II Mulino, 2 Mk.
För piano, violin och violoneell:
S c h r ö d e r, Hermann: 3 Klein e
Trios, op. 12. n:r 1 (c-dur) Pr. 3 Mk.;
n:r 2 (Ddnr) Pr. 3 Mk. 25 pf.; n:r i)
(gmoll) Pr. 4 mk. 25 pf.
För (F-)horn med
pianoaekompagne-ment:
"W i 1 m, Nicolai von: 2
Vortrags-stiirke op. 70. N:r 1 Romance. Pr. 2
Mk; n:r 2 Scherzo. Pr. 2 Mk, 25 pf.
Af de ofvannämnda komponisterna
äro Sao ret,, Jadassohn och Wilm
fördelaktigt kiinda, mindre bekant, Ur
Schrö-der, som emellertid gjort, sig känd som
god violinist och innebar ett
mnsikin-stitut i Berlin. Adolf Doppler tillhör
förmodligen det yngre talrika slagtet,
af pianokomponister. De nämnda
tvåhändiga pianostyckena af honom äro
enkla och röja visserligen ingen högre
flykt och större originalitet men låta
rätt väl höra sig och Uro långt att
fördraga framför det »briljanta»
treklangs-kramet och den fadda
Badarzewska-sen-timentali teten.
Nikolaus von Wilm har inom
mnsik-verlden ett, namn som inger förtroende.
Hans ryska folkmusik för 4 händ. Ur
nationelt intressant, och bearbetningen
deraf likaså, välklingande och briljant
utan att vara svår. — Jadassohns
stycken äro åtföljda af ett förord hvari
det heter: »Första början till piano-
spelet är vanligen torr och betager
ofta lusten till vidare studier.
Föreliggande stycken vilja deremot lemna
lärjungen ett melodiskt öfningsmaterial
pä samma gång som de enklaste
fin-geröfningar, befästa taktskänslan och
väcka sinne för musikaliskt föredrag».
Första stämman är för nybörjaren,
såsom vanligt; andra stämman (basen)
med ackord och oktaver för läraren
eller mera försigkomna elever. Det
åsyftade målet synes vunnit, med dessa
små stycken, hvilkas författare är
professor vid konservatoriet i Leipzig.
San rets saker för violin och piano
likna andra hans tonsättningar i frisk
inspiration och harmonisk färgrikedom
och äro högst tacksamma salongspjeser.
De utförande måste dock kunna sköta
sina resp. instrument riktigt. Större
svårigheter för violinen erbjuder
egentligen blott n:r 3 »Farfalla, och för
pianot n:r 4 II mulino».
Wilms kompositioner för horn synes
oss rikta denna ej så särdeles rika
ori-ginalliteratnr med ett par goda och ej
synnerligen svårutförliga nummer.
Schröders trior komma säkert att göra
sig omtyckta i hemmen, helst som de
icke ställa stora fordringar på de
utförande. Saker sådana som dessa,
lämpliga för elevers samspel i sina hem
äro för deras musikaliska utbildning
af mycket värde.
——
Från Scenen och Konsertsalen.
Kgt. Operan. .Inni 1. Mnnktell: T Fi-
renze. Bizet: Djatnileh. Adam:
Alphyddan (Max: hr Behreiis). — 3 Offenbach:
Ilnffmanns sagor, (Hnflinanu: herr Lundmark.)
— 4 Gon nod: Romeo och Julin (Romeo:
hr Arv. Odnmnn, l:sta gästnpptr, Julia,
Ste-lano: frkn Klemming, Knrlsohn; Oapulet,
Lorenzo, Mercutio: hrr Lundqvist, Sellergreu,
Linden). — f> Adam: Konung for en dag
(Zept.oris: hr Ochnann; Nemea, Zelida: frkn.
Klemming, Holmstrand; prins Kadoor: hr
Sellergreu’. - 7 Boito: Mrfistofeles (Faust,
hr ödmnnn). —- 10 Gounod: Fanst (Faust:
hr Odtnann.
Att Arvid Odmanns återuppträdande
på vår operascen sknlle blifva en stor
triumf för den utmärkte sångaren var
ej svårt, att förutse. Trots den
tryckande sommarhettan var salongen långt,
förut utsåld till första representationen
af »Romeo och Julia». Vid Romeos
inträde, maskerad som han då är,
förhöll sig publiken tyst, men på
demaskeringen straxt derefter följde en
kraftig helsningsapplåd och en lagerkrans
med band i svenska färgerna, denna
efterföljdes sedan af några präktiga
buketter. Under aftonens lopp antogo
hyllningarna storartade proportioner och
framropningarna efter hvarje akt,
synnerligen efter den sista, syntes aldrig
vilja sluta, dermed blandade sig en
mängd näsdukshviftningar från parkett,
och raderna. Betydelsen af en sådan
hyllning kan ej missförstås; den
uttryckte med fuil visshet ett hjertligt
»välkommen åter» och en önskan att
den med rätta så uppburne
sångkonstnären nu måtte stanna qvar vid vår
operascen. En icke mindre smickrande
hyllning bereddes honom på scenen
vid repetitionen å »Romeo och Julia»,
i det han vid sitt inträde å scenen
emottogs med en dånande applådsalva
af kgl. operans solister och
körmedlemmar, som stodo uppstälda för att
emottaga honom, hvai jemte han af
hof-kapellet helsades med fanfarer.
Frågar man nu om herr Odmann
såsom sångare och konstnär vunnit
eller förlorat på sin vistelse i
Köpenhamn, så synes svaret allmänt
med-gifva det förstnämnda resultatet. En
hos oss obehöflig, röstens sköna
välljud störande, röstforcering kunna vi
tillskrifva vanan vid en större scen,
emellertid återfann man samma sköna
klang och mäktiga volym och omfång
i rösten, hvartill kommo tydligen vunna
framsteg i nyansering och dramatisk
liHighet; dessa senare egenskaper
åda-galades ock vid herr (Idmanns andra
uppträdande som Zephoris i »Konung
för en dag». »Romeo och Julias»
utförande var för öfrigt godt på alla
händer. Fröken Klemming såsom
Julia syntes mera varm i sin rol än
förut, och om äfven mera sydländsk
hänförelse kunde inläggas i partiet, så
ger hou dock genom sin berömliga sång
och ett äkta qvinligt behag en högst
tilltalande bild af den unga hjeltinnan
i Gonnods sköna tonskapelse.
Detsamma kan sägas om hennes Nemea i
Adams opera, hvari fröken Holmstrand
med sin vackra röst och apparition är
mycket tillfredsställande som Zelida.
Conrad Behrens afslutade sitt
gästspel såsom Max i Alphyddan d. l:a
d:s och lemnade kort derpå hufvndsta-
den. Han tillträder för nästa säsong
ett mvcket fördelaktigt engagement, vid
Metropolitanoperan i Ncwyork, men
torde komina att, nästa år åter gästa
hos oss.
Från in- och utlandet.
Kgl. operan afslut,ar med veckan
efter pingst sitt framgångsrika spelår
med herr < Idmanns fortsatta gästspel.
Efter »Faust» som gifves Annandag
Pingst lär följa på onsdagen »Carmen»,
fredagen »Romeo och Julia», lördagen
»Konung för en dag». Beträffande
nästa spelår å kgl. operan kommer,
efter hvad den väl underrättade
korrespondenten —h— uppgifver,
hofkapell-mästaren Nordqvist att fortfarande
blifva hennes chef.
Kafé-konserterna i det fria äro nu i
full fart. På Hasselbacken gifves
daglig militärkonsert af k. Andra
lifgar-det, i Strömparterren låter Kronobergs
regemente, som under förra sommaren
gjorde sig så omtyckt, äfven i år höra
sig hvarje afton och utför
middagstnu-sik i Berns’ salongs musikpaviljong,
hvilken om aftnarna intages af herr
Meissner och hans välbekanta orkester.
Militärmusik af k. Svea Lifgardes
musikkår får man hvarje qväll höra i
Blanchs kafé, der »kafé-konsert» om
eftermiddagarne ntföres af Stanéks
kapell. Äfven Mosebacke bjuder
naturligtvis på konsertmusik, på Alhambra
uppträder »Vasaqvartetten» sångare från
Vasateatern i nationaldrägter; musik
bjudos oss vidare på Tivoli och
Strömsborg.
Teaierbyggnadskonsortiet har
beslu-tit att bos chefen för
finansdepartementet anmäla att detsamma under
spelåret 1 juli 1889—30 juni 1890 icke
kommer att önska disponera större del
af teatertomten än den östra delen som
dels är fri från byggnader och dels
upptages af ett magasin, bygdt af
korrugerad jernplåt, hvarjemte konsortiet
förbehåller sig rätt att efter aftal med
särskilda lägenhetsinuehafvare kunna
komma i besittning af andra delar af
tomten, om sådant under tiden af
omständigheterna påkallas.
Teaterbyggnadslånets obligationer
slutsåldes här i Stockholm på ett par
timmar, och äro nu äfven obligationerna i
landsorten utsålda.
Djurgårdsteatern skall, under
ledning af hrr Christiernsson och Wag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
