Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redaktör och utgifvare: FRANS J. HUSS.
Expedition: Olufsgatan I (Hötorget G,) I tr. upp öfv. gård.
Siockbolffl den 1 September 1889.
Pris: Helt år 5 kr., Lösn:r 25 öre.
Annonspris: 10 öre petitradeo. Bilaga I: 80 öre. Bil. II: 50 öre.
RossiDistiftelsen i Paris.
jjlien första juli har i Auteuil,
villa-förstaden till Faris, den högtidliga
invigningen egt rum af det till förmån
för italienska och franska operasångare
stiftade »Rossini-hnset», eller »Hemmet
för ålihiga franska orh italienska lyriska
artister», som för sin uppkomst har att
tacka den år 1883 aflidna enkan efter
»Svanen från Pesaro». Redan sedan
flera månader har hemmet tagits i
anspråk, fastan det först nu officielt
invigts. Vackert beläget midt i en
trädgård i Auteuil, Rue Mirabeau, med
ntsigt öfver den präktiga Sainte
Périne-parken, består huset af två flyglar,
belägna på ömse sidor om en
midtel-paviljong och förenade medelst ett
glasgalleri.
1 dessa båda flyglar, hvardera tre
våningar hög, ligga pensionärernas
bostäder med utsigt dels öfver parken
Sainte Périne, dels öfver
Versailles-avenyen.
Dessa bostäder bestå af ett förmak
och en sängkammare. Möbleringen är,
utan att vara luxuös, komfortabel, mera
komfortabel till och med än man är
van att finna i flertalet af dylika
stiftelser.
Mellanpaviljongen innesluter sjukrum,
matsalar, kök m. m. Der är äfven ett
bibliotek med 1,200 band, rökrum och
en salong, prydd med minnen af
mästaren. Der finnas hans piano, hans
skrifbord, ett emaljeradt relikskrin,
hans och hans hustrus porträtt, hans
akademiska uniform och diverse andra
föremål som påminna om honom.
Invigningen var på samma gång en
minnesfest för mästaren. I hemmets
park var upprest ett långt tält, prydt
med franska och italienska flaggor. I
detta tält funnos dukade bord, och å
estraden fans en bronsmedaljong af
Rossini, omgifven af en krans af
guld-palmblad, vid hvilken ett band var
fäst. A bandet lästes: »Hyllning åt
Rossini. Tacksamma konstnärer.»
Denna krans har tillkommit genom
sub-skribtion inom hemmet på mästarens
födelsedag den 28 sistlidne februari af
pensionärerna, som då uppgingo till 10.
InvigningeD, som bevistades af en
mängd artistiska och literära
celebriteter inom Parisverlden, illustrerades
för öfrigt af tal och en liten konsert
af idel framstående artister, hvars
porgram uteslutande utgjordes af Rossinis
tonsättningar samt afslntades med en
splendid »lunch ».
Rossini var två gånger gift, i sitt
första äktenskap med den berömda
sångerskan Isabella Colbran, som dog
18415, och sedan med Olympia
Pelis-sior, ett temligen obildadt fruntimmer,
men som likväl förstod göra les
hon-nenrs i den firade komponistens hem.
Denne hade i sitt testamente, uppsatt
ungefär tio år före hans död (d. 18
nov. 1868), förordnat. att hans till flere
millioner uppgående förmögenhet —
oberaknadt några legater och andra
mindre poster — skulle tillfalla hans
fädernestad Pesaro för grundande
der-städes af ett musikkonservatorium,
Lireo Rossini, dock med det vilkor att
hans maka skulle under sin lifstid
åtnjuta nyttjanderätten till denna
förmögenhet. Tack vare sin utomordentliga
sparsamhet hade fru Olympia sjelf vid
sin död samlat för sin del en ganska
ansenlig rikedom. Denna stränga
sparsamhet hade maestron för öfrigt haft
gemensam med henne, och det är kändt
att på det äkta parets soaréer i deras
villa i Passy väl andlig forfriskning
erbjöds men det var klent med den
materiela välfägnaden. Af drycker
bildade t. ex. det klassiska sockervattnet
den enda forfriskningen som stod till
buds. En afton voro de inbjudna,
såsom vanligt, mycket talrika och
konversationen sä animerad, att man
förglömda saknaden af kulinariska
njutningsmedel, då hastigt dörrarna öppnas
med stort buller och en skara
betjen-ter i full gala med hvita halsdukar
och handskar störtar in och bjuder
omkring bland de församlade punsch,
glace, bakverk etc. i riklig mängd.
Rossini betraktade helt förvånad sin
hustru, som kastade lika förvånade
blickar på honom och båda frågade
hvarandra, hvem som kunde ha gjort
sig skyldig till ett deras karaktär så
föga motsvarande slöseri. De voro
e-mellertid båda oskyldiga dertill. Hade
fru Rossini hört det undertryckta
skrattet från en hop ungt folk, som slutit
sig tillsammans i ett hörn af rummet,
så skulle hon väl ha funnit lösning på
gåtan. Rossini sjelf begrep slutligen
lektionen och hade lika roligt deraf
som fru Olympia harmades deröfver.
Man hade all möda att lugna henne,
och hade hon fått råda, hade hon nog
kastat hela sällskapet på dörren och
för alltid stängt sin salong.
Hon uppnådde en ålder af 80 år
och efterlemnade en förmögenhet af o
millioner francs. Först hade hon den
afsigten att låta äfven denna egendom
tillfalla staden Pesaro men ändrade sig
sedan. I sitt testamente öfverlemnade
hon hela sin förmögenhet åt assistance
pnhlique i Paris med föreskriften att
densamma efter fem års kapitalisering
skulle användas till grundläggande af
ett hem för franska och italienska
sång-konstnärer, hvilka åtminstone skulle ha
uppnått (10 år. En särskild
bestämmelse föreskref att i detta hem ej
något gemensamt sofrum skulle inrättas
utan att hvarje konstnär som intogs i
hemmet skulle ha sitt eget rum.
Endast obetydliga legater tillfullo hennes
anförvandter och tjenare. Hennes ännu
lefvande äldre syster erhöll 50,000 fres
hennes systerson 25,000 fres, hennes
kammarfru Julie 800 fres, Rossinis
gamle kammartjenare, Johan, och
hennes gamla kokerska hvardera 600 fres
årligen. Det täcka landsstället i Passy,
(Avenue Ingres straxt invid
Boulogner-skogen) tillföll staden Paris, som på
sin tid för billigt pris öfverlät det till
bebyggande åt komponisten, sedan denne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
