Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vägrat att mottaga platsen till skänks.
Det nu invigda Rossinihenimets
innevånare utgöra redan 30 invalider från
»brädemas verld» och med allt finnes
der 50 friplatser för både manliga och
qvinliga konstnärer. De som fått
sitt hem der komma säkerligen att
känna det lugnare och behagligare än
de vanligtvis hade det under deras
aktiva tid mellan kulisserna.
Det kr en ganska egendomlig
stiftelse, egen i sitt slag och upprättad i
enlighet, med mästarens önskningar att.
hans quarlåtenskap skulle komma
tonkonsten och dess utöfvare till gagn.
Det gnid som förr en beundrande verld
strödde öfver honom skulle vända åter
till dom, som varit hans medarbetare
i hans lifsverk och tolkare af hans
konst. »Wilhelm Tell» är sålunda
skrif-ven för behöfvande sångare,
»Bar-beraren» för utarmade sångerskor;
alla de Rossini’ska operorna, som på
sin tid hotade att bringa hela Europa
ur jemnvigt, uppstodo icke blott för
att ftykligt smeka örat utan äfven för
att kommande brist och elände genom
dem skulle hindras eller aflägsnas.
Hvem hade kunnat tro att bel cantos
förtrollande melodier eller de tadlade
»sliskigheterna» en dag skulle taga en så
allvarlig vändning; att Rosina skulle
blifva en barmhertighetssyster och
Fi-garo en invalidvaktare;
Rossinistiftel-sen har en vacker och menniskovänlig
tanke att tacka för sin uppkomst.. Man
känner sig glad öfver att en sådan
tanke kunde uppstå i ett så
lefnads-lustigt hufvud, hos en så munter själ,
då man åter här fått ett bevis på att
det äkta glada sinnet alltid har sin
rot i ett godt hjerta. Må mästarens
exempel vinna efterföljd! Det fins
äfven andra länder med ärfdt
konstnärs-elände, som väl behöfde ett sådant
understöd som Rossinihemmet i Autenil.
Hvad som fordom kallades italienska
operan lefver ännu, men betänkligt
af-sigkommen, så att icke blott dennas
sångare utan hon sjelf kunde behöfva »ett
invalidhem». Men äfven för den
moderna operan, kommer nödens stund.
Annu hastigare än den italienska
förstör hon genom sina enorma anspråk på
sångarne de verktyg som tjena dem till
framställande af hennes kraftyttringar.
Den tid närmar sig sannerligen, då de
utsjungna offren för den nya konsten
kunde behöfva hjelp af barmhertiga
bröder. Men var finnes millionärerna
som vilja göra sådana stiftelser?
Finska studentsångkören.
”M. M.”
JJen från sitt konsertbesök här 1 XS(i
bekanta finska studentsångkören
»Muntra Musikanter» har åter gjort
oss ett besök denna sommar och
häf-dat sitt rykte såsom en sångkör af
första rang. Vi hafva i godt minne
hvilken förtjusning de finska sångarne
väckte med sina vackra röster, sitt
mästerligt nyanserade föredrag och den
fulländade sammansjungningen. Vi
erinra oss äfven huru i Köpenhamn vid
utställningen der förlidet år samma
entusiasm uppväcktes af deras sång.
De hafva i sommar sträckt sitt
eröf-ringståg än längre och vunnit samma
pris under den stora
Pariserutställnin-gen i år, likasom äfven T3’skland
erkänt deras öfverlägsenhet. Besöket
här i Stockholm var denna gång helt
kort. Sångarskaran anlände hit den
lffide juni och hade en enda konsert
dagen derpå i Katarina kyrka. »M.
M:s» konserter inledas alltid med
Ric-cius’ sång »Muntra Musikanter», af
hvars titel kören tagit, sitt namn, detta
i likhet med upsalakören »O. D. »eller
»Orfei Drängar», som tagit sitt namn
efter den bekanta Bellmanssången,
hvilken också utgör en gifven inled
uingssång till denna sångarskaras
konserter. O. D. synes härntinnan ha
tje-nat »M. M.» till förebild. På nämnda
konsert sjöngos föröfrigt Reissigiers väl
bekanta »Olof Tiyggvason», sånger af
finnarne Laethén och Faltin (Skål för
qvinnan) samt af Lange-Muller,
(Serenad), Hermes (Armaasta erotessa),
Möller (Island) och Flodin, som för denna
konsertresa skrifvit en 113’ större kör
»I skären» (a) Sommarmorgon, b) På
hafvet, c) Aftonlugn), hvarmed
konserten afslutades. Flere extranummer
belönade bifallet. Konserten var mycket
talrikt besökt och samtliga sånger väckte
det största bifall. Kören stod under
samma förtjenstfulla ledning nu som
vid dess första besök härstädes och
hade sålunda till dirigent
härads-höfd. Gösta Sohlström; vice dirigent
var kammarjunkaren Mechelin.
Härads-höfd. R. Vuorio deltog äfven nu i
konsertturen och lät höra sin vackra tenor
i solopartier. På väg till Köpenhamn
gafs en konsert i Karlskrona, och i den
danska hufvudstaden gåfvos ej mindre
än tre konserter, hvaraf den sista en
»folkkonsert». Såsom solist medföljde
nu operasångaren Filip Forsten, den
hos oss välbekante baritonisten, hvilken
genom sin solosång icke så litet bidrog
till konserttrinmferna på kontinenten.
Convent garten i Hamburg var lokalen
för nästa framgångsrika konsert, och
samma natt reste sångarskaran, öfver
Belgien mot Paris, der den inträffade
d. 2 Juli. Här presenterade sig kören
först å en privatkonsert för en sluten
krets i »Figaros» stora sal och väckte
mycken hänförelse samt föregicks till
Trocadéro-konserterua af ampelt beröm
i tidningarne. Den första af dessa
egde rum d. (i:e juli inför 3,000
åhörare och med fullständig framgång.
Körens utmärkta ensemble och fina
ly’ansering, särskildt dess pianissimo,
förtjuste fransmännen. På
programmet stod bl. a. Suomis sång,
Björne-borgsmarschen, »Sätt maskinen i gång»,
Söderman »Bondbröllop», Olof Trygg-
vason, Kjerulfs serenad (med solo)
»H3ftteu er lukket» och Fredmans
epistel n:o 3>S »Parade de Mollberg sur
la tombe du corporal Bomann», deri
hr Forstens soli med brumkör gjorde
stor succes. Den andra konserten gafs
d. S juli då herr Vuorios tenorsolo bl.
a. väckte stort bifall. Efter en tredje
konsert d. 12:e juli lemnade kören
Paris. Dessförinnan var densamma
inbjuden till den stora festen i
Industripalatset, der den sjöng tre sånger
framför presidentens estrad. Ett bevis
på huru stort uppseende den finska
sångkören väckte i Paris var att dess
dirigent hedrades med utnämning till
officer af hederslegionen.
Från Paris begåfvo sig sångarne på
en Rhentur och läto d. 15 juli första
gången höra sig i Berlin. Fullt hus
och storartadt bifall. Berlintidningarne
betecknade sångarskarans prestationer
såsom något allenastående och
oöfver-träffligt.. I T3’skland, der dir. Henr.
Hennings från Köpenhamn arrangerat
konserterna, blef den ekonomiska
vinsten af dem större än i Paris, emellertid
blef resultatet en brist af 10,000 mark,
som lär betäckas af den garanti å 150
mark som en hvar af körens
medlemmar stälde för sig vid afresan från
hemlandet. Efter konserterna i Berlin
fick Lubeckarne å en talrikt besökt
konsert göra de finska sångarnes
bekantskap och lyllade dem bland annat
med en storartad middag för dem pä
rådhuskällaren. Den 23 juli skedde
återkomsten till Helsingfors af dem som
icke förut på vägen lemnat kamraterna,
och det säger sig sjelft att den
triumferande skaran vid hemkomsten rönte
ett varmt eraottagande.
De utmärkta egenskaper som den
finska sångkören besitter hafva icke
vunnits utan träget och samvetsgrant
arbete. Huru detta bedrifvits har en
brefskrifvare från Köpenhamn skildrat
i Malmötidningen Morgonbladet, och
vi kunna ej neka oss nöjet att,
möjligen också till n3’tta, återgifva denna
skildring. Brefskrifvaren låter en dansk
fru tillfråga en af den finska körens
basar hur de lärt att sjunga så vackert,
och denne lemnar följande svar på
frågan:
»Jo, det har jag reda på, och det
kan också vara nyttigt för er att veta,
hvilket besvär vi ha för att det skall
låta som det låter, ty om någon tror
att det går lika lätt som här i landet
att skarfva ihop en kör, så bedrar han
sig. Jag har hört att man här den
ena månaden gör beslut att den andra
månaden fara omkring och ge
konserter, och att man till den ändan ringer
ihop folk från söder och norr, som
aldrig förr sjungit tillsammans, och så
först börjar att öfva. Och bland dem,
som så kommit tillhopa, äro två
tredjedelar 113’a och känna inte noterna,
medan ondast den sista tredjedelen har
varit med om liten smula slarfsång förr.
Vi äro inte så lättvindiga. I början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
