- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 10 (1890) /
30

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med hon satte sig ned vid flygeln, den
ideala klarhet och innerlighet, livarmed
hon tolkade Bach, Cliopin och
Schu-mann, särdeles dennes »pianokonsert»,
gaf ingen aning om den börda, som
tryckte hennes själ. Några dagar
förut hade en bekant från Dusseldorf
berättat inig om Robert Schumanns
tilltagande lidande och om den heroism
med hvilken hans maka stödde och
ledde honom. Med varmaste deltagande
fäste sig mina blickar vid den bleka,
i sitt spel allt mera uppeldade konst- :
närinnau. I hela salen hörde man
knappt ett andedrag till sista tonen af
allt, hvad denna herrliga afton skänkte
oss, hade förklingat.

Musikpressen.

Tå Abr. Ilirseh’s förlag utkommit:

Sull i van, Arthur: Mikndon,
burlesk operett, potpourri för piano. Pr. 1,50.

Från Scenen och Konsertsalen.

Kgl. Operan. Febr. 1. (r.te symfonikonscr- |
ten 1. Dente: Symfoni (d moll); 2.
Söderman : > Tamihätwrt, ballad med ork. (hr
Landquist); 3. Neruda, Fr.: konsertstycke op. 59.

•I. Tschaikowsky: Symfoni N:ol(gmoll)
op. 13 — 2 lloi to: Mefistofeles
(Margareta, Helena: frk Ek; Pantalis, Martha: frk
Jungstcdt, fru Strandberg; Faust, Melistofeles,
Wagner: hrr. Strandberg, Nygren, Malmsjö)

— 3, 5. 7, 9, 12, 14 Delibes: Lakmé (fr.

7/s Malli ka: frk Wolf) — 8, 10, 13,
Meyer-beer: Robert af Normatidie (Isabella, Alice:
fruar Östberg, Edling; Robert, Bertram,
Raim-baud, Alberti, en vapenhärold, en
eeremoni-miistare: hrr. Lundmark, Sellergren, Strand- :
berg, Grafströin, Malmsjö, Rundberg; Helena:
frkn. Flnmmand oeh Jenny Braudt.)

Vasa-Teatern, Febr. 1—14 Sulli van:
Mi-kadon (25 ggn 15,■’»). j

Vetenskaps-akad. Febr. 11. 3:dje
kanunar-musiksoarén af hrr. Aulin, Sjöberg, Carlsson, i
Bergström med bitr af hr Fr. Neruda oeh j
en musikälskarinna. 1. Sgambati, stråkqvar- 1
tett, Dess dur. 2 Brahms: Pianotrio, Ess dur
(hr Neruda); 3. Schubert: Stråkqcintctt, C
dur (bitr. hr Neruda).

Berns’ saiong Matiné af Stockholms
allm-sångfören., Qvartettsångareförb., Typograf, före
ningens sångkör, kgl. operans körpersonal (for
anskaffande af minnesvård på Aug. Edgrens
graf).

Vår spådom att »Lakmé» skulle hålla
sig uppe på scenen tycks ha gått i
fullbordan, operan har sedan första
representationen gått hvarannan speldag
för nästan fulla hus. För tjugu år
sedan kanske det ej varit möjligt,
der-ernot kunde man då varit säker på att
Meverbeers »Robert» som nu efter 10
års hvila återupptagits skulle ha gifven
framgång. Tiderna förändras, kritiken
har nu från flere håll rigtat dödande
hugg mot den gamla favoriten; den
wagneristiska antisemiterna ha, likt
prinsen af Granada i operan, trådt i kamp

på lif och död mot Robert för att
nedgöra »das Judeutlnim».
Medgifvasmåste, att vår tid fått ögonen öppna för
inånga oegentligheter och
ålderdomssvagheter i de äldre operorna, och detta
giiller i ej ringa mån Meyerbeers med
deras braskande effekter och
odramatiska kaloraturprål, men han delar i
detta hänseende felen med sina
samtida. Hvad som emellertid ej kan
från-kännas honom är melodisk
uppfinnings-kraft och mästerlig orkesterbekaudling.
Upptagandet hör af ett så märkligt
och epokgörande verk, som »Robert»,
anse vi alltså fullt berättigadt i och
för sig. Operan håller sig ännu uppe
på utlandets scener och har nyligen,
efter hvad vi förnummit, gifvits
flerstädes i Tyskland och Italien. En
annan sak är om våra nuvarande
operakrafter motsvara operans stora
fordringar. Hvad de qvinliga partierna
beträffar erkännes att detta var fallet.
Fru Ostberg sköter sitt svåra
koloraturparti brillant, fru Edling är en lika
intagande Alice som förr genom sin
sång och sin personlighet. De
manliga hufvudpersonerna voro ej lika väl
representerade. Roberts parti är för
svårt för herr Lundmark, som också
synes mera generad än inspirerad af
detsamma, hvarjemte den stolta
ridderligbeten och passionen hos den mellan
de onda och goda makterna slitne
fursten ej kommer till sin rätt. Hr
Sel-lergrens röst lät • vissa momenter för
svag och saknade den infernaliska glöd,
som bör ge lif åt den demoniske
frestaren i lians kamp för sonens eröfring
åt sig och de onda makterna. Hr
Strandberg sjöng vackert Raimbauds
parti. Operan gick för öfrigt väl,
ehuru med något långsammare tempi
här och der, än man varit van vid.
Balletten utfördes förtj enst fullt.

Den tredje symfonikonserten hade
ett uteslutande nordiskt program,
börjande med en svensk och slutande med
en rysk symfoni, mellan hvilka herr
Lundqvist med känd och erkänd talang
föredrog Södermans ofta gifna
»Tann-häuser»-ballad och herr Franz Neruda
— som länge och väl tillhört norden,
föredrog sitt förr på samma plats för
något år sedan gifna konsertstycke (op.
59) med orkester, ett rätt originelt och
intressant verk, som naturligtvis af
komponisten sjelf utfördes med mästerskap.
Herr Xerudas talang är af gedignaste
art, och han vet att behandla sitt
instrument med stor virtuositet och smak,
hans ton är klar och uttrycksfull,
sällan störd af det raspande ljud, som
ofta verkar störan ;} i violoncellspelet.
Dentes symfoni, som endast en gång
förut, i Musikaliska akademien, gifvits
här, erhöll i början af förlidet år
tredje priset vid den täflan, som egaren
till »Concerthaus» i Berlin, har
Med-ding utlyst. Symfonien utmärker sig
ej genom synnerlig originalitet, om icke
i scherzot med dess egendomliga
rytmer, men är ett på klassicititens grund

I

i

I bygd t verk, vittnande om god
formbe-herskning samt smak i melodisk
uppfinning och orkestrering. Symfonien
utfördes berömvärdt under komponistens
ledning, och publiken helsade med
: starka bifallsyttringar komponisten väl-

kommen åter till ledning af hofkapellet
och hyllade tonsättaren för hans
för-tjenstfulla verk.

Tschaikowskys symfoni är en
intressant bekantskap, för hvilken vi ha skäl
att tacka herr Nordqvist. Komponisten
| är hos oss mest känd genom sina
ori-giuela och melodiskt sköna
pianostycken samt här gifven kammarmusik.
I denna sin första symfoni,
komponerad vid 25 års ålder, bar han lemnat
fritt lopp åt sin rika fantasi, som
stun-! dom väl ystert tumlar om och har
svårt att hejda sig och hålla sig inom
I formens skaklar. Friska idéer, pikaut
instrumentering, vackra melodisatser och
i en grundlig tonsättarkonst röjas i detta
j orkesterverk och öfverskyla de
lon-j görer och ungdomliga bizarrerier, som
| stundom framträda deri. Tschaikowsky
är icke utpreglad anhängare af den
nyryska musikskolan, han är dertill för
mycket verkligt musikaliskt geni; han
har äfven studerat för Rubinstein och
i står på samma grund som denne. Om
första satsen i symfonien är bäst
arbetad, så fängslar dock mer det vackra
sångbara adagiot och det qvicka
scherzot. Ett återhörande af symfonien
skulle säkert mången önska.

Klassicitetens välde torde på intet
i musikaliskt omiåde vara mera obestridt
än på kammarmusikens. Man såg det
| ock på sista kammarmusiksoarén, der
Schuberts qvintett tog priset framför
j sina förgångare. Sgambati och Brahms
I äro kända storheter af den nyare tiden,
och deras verk innehålla åtskilligt
vackert och framför allt pikant,
synnerligen den förres qvartett, men den
klas-l siskt organiska formfulländningen
saknas. Brahms trio är dock af äldre
j datum och lättfattligare; den är
kompo-| nerad 1868 och, som vi hört, till minne
I af Mendelssohn, om hvilken ett och
| annat i densamma påminner.
Utförandet af första svåra qvartetten var
j ej fullt tillfredsställande, dess mer
åter-1 gifvandet af de båda andra numren, i
! hvilka Fr. Neruda glänste med sitt
| ädla violoncellspel.

Från in- och utlandet.

Kgl. Operan. Under inöfning äro
Verdis »Othello», Rossinis »Barberaren
i Sevilla», hvari fröken Petrini utför
j Rosinas parti, samt Mozarts »Figaros
bröllop.»

Kapellmästaren Nordquist har gjort
ett kort besök i Berlin för att
öfver-vara första uppförandet derstädes af
Verdis «Othello».

— Festföreställningar å de k.
tea-trarne skola ega rum under danska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:58:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1890/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free