Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var för längesedan död och begrafven.
Så gick det. till om morgonen.
Aftonen brokar firas i grannhuset medels
fyrhändig nedslagtning af ålderssvaga
ouvertyrer, och när det var
månskens-väder, utandades till och med ett
harmonium sin verldssmärta i den
hänförande ensemblen. Och aldrig, icke
en enda gång, kommo dessa
konstäl-skande själar på den tanken, att deras
musikaliska orgier kunde vara oss
försvarslösa grannar till besvär. Ligger
det ej i dylik musik för öppna fönster
ett barbari af liknande art, som det
positivhalarne utöfva nedanför våra
fönster. Musikalisk »fl friil t deruppe och
dernere! (Forts.)
Från Scenen och Konsertsalen.
Kgl. Operan. April 1, 13 Bizet: Carmen I
(Fin Edling, fik. Oselio, hr Strandberg). — |
2. Meyerbeer: Hugenotterna (drottningen, j
Valentine, pagen: fru Ostberg, frkn. Oselio,
Karlsohn; Raoul, Marcel, Saint Bris, Nevers: ’
hrr Sellman, Strömberg, Sellergren, Linden).
— Ii. 7:e Symfonikonserten 1. Rob.
Henri-ques: Onvert. »Olaf Tryggvason»; 2. Hen
ne berg: Pianokonsert med orkester, A moll;
3 Wagner: Förspel till 3:e akt. af
»Mäster-sångarne»; 4. Beethoven: Sinfonia eroica,
Ess dnr. n:r 3. — 7. Delibes: Lakiné. —
8. Nya konstnärsgillets musik. dram. soaré.
— 10, 15. Rossini: Barberaren i Sevilla j
(frk. Petrini, hr Lund). —- 11. Donizetti:
Leonora (frk. Oselio). — 12 Thomas:
Mig-non, 150 gången (Philine, Laertes: frk. Karl- j
sohn, hr Linden). — 14. Weber: Oberon
(Rezia, Fati ma, Puck: fruar Ostbprg, Edling, ]
frk. Jungstedt; Huon, Seherasmin, Oberon,
Sadaek, Aboulifar, beyen: hrr Ödmann, .To- i
hanson, Strandberg, Grafström, Nilsson, Rund- |
berg.)
Ifasa-Teatern, Mars 28, 29. April 1—4,
I», 8—14. Behrens Herm. jun.: Prinsessa
för en dag. — 7. 15. Sullivan: Mikadon. I
— li. Matiné af hr Lundahl. Berens H.: I
ungdomens vår, v. Heland: Nattlampan, 1
aktsoperetter; sång af frk Anna Petterson, t
hrr Kloed, Lundahl.)
Östermalms kyrka. April 4 Haydn: Ska- \
pelsen, oratorium (bitr.: Kgl. hofkapellet
under hr Nordquist; fru Edling, hrr Strandberg,
Lundquist, Strömberg).
Tyska kyrkan. April <5.o Konsert af tyska i
kyrkans sångkör; (dir. hr Åkerberg; bitr. frk. )
Wolf, hr. Edberg, Lindström).
Berns’ salong. April 6. Hr Ax. Rundbergs
matiné: bitr. fruar Östberg, Heintz; frkn.
Jungstedt, Wolf, Petrini; hrr Lundquist,
Johanson, Ödmann m. (1.
Gounods »Romeo och Julia», hvars !
uppförande den sista i förra månaden
af oss uppgafs på repertoarlistan, blef
till följd af hr Ödmanns inträffade
heshet instäld. Kgl. operans märkligaste j
föreställning under denna månad är !
»Hugenotterna» med fröken Oselio som j
Valentine. Operan gafs här senast j
forlidet år d. 15 april—il 1 maj med ’
fröken Klemraing i denna rol. och hr !
Behrens som Marcel. Fröken Oselios i
utmärkta röst och föredrag och äfven ]
många af de dramatiska pointerna,
syn-nerligast i 4 aktens stora scen under
sammansvärjningen och med Raoul, till- j
vunno henne stort och välförtjent
bifall. Mindre lyckad föreföll hennes
första egentliga uppträdande i operan,
då hon inför drottningen presenterar !
sig med ridspö och i en drägt som,
enligt livad en recensent anmärkt, väl
mycket påminner om cirkus. Det
synes oss också, som om fröken O.,
synnerligen med så pass lång
förberedelse, som här tycks ha varit fallet,
kunna ha lärt sig detta sångparti, lik- i
som andra, på svenska.
Mången finner i det italienska
föredraget en blott affektation eller kom- ,
modité, och så hemmastadd som frö- j
ken O. är med svenska språket bör det
vara lätt att aflägsna sådana
misstankar genom att sjunga rolen på svenska, !
hvilket är mindre stötande, och stö- j
rande. Drottning Margaretas parti
sjunges af fru Östberg excellent utan
öfverdrift i frasering och gester. Den !
röda peruken är om möjligt historisk(?), !
likväl bra oestetisk och stöter med denna
färg väl mycket på buffachevelure. Som i
Raoul kunna vi ej annat än finna hr
Sellman ganska tillfredsställande genom
nobel hållning och liffullt spel, samt
äfven genom sin sång vid detta
tillfälle, då han tycktes väl disponerad, i
Hrr Strömberg, Sellergren och Linden
lyckades väl i sina resp. roler och
fröken Karlsohns page väckte såsom
vanligt berättigadt bifall med sin
vackra koloraturaria i första akten. Ambr.
Thomas’ melodifagra opera »Mignon»
har bevisat sin popularitet äfven hos
oss genom att ha upplefvat sin 150:de
föreställning. — Den förflutna
Påskhelgen har, såsom förr, haft åtskilliga
konserter att bjuda på, synnerligast
Påskdagen, då man hade tillfälle att
på middagen bevista hr Rundbergs
välordnade matiné i Berns’ öfverfylda sa
long och på aftonen Kgl. operans
sedvanliga konsert samt äfven hade att
välja på en kyrkokonsert och en
teatermatiné, såsom här ofvan synes. Kgl.
operans konsert tilldrager sig
naturligtvis i främsta rummet uppmärksamheten.
Densamma inleddes med en ouvertyr
af den danske tonsättaren Henriques,
ett verk, som redan 1884 gafs i
Köpenhamn och nu anfördes här af ton- i
sättaren sjelf. Hr H. är bekant som j
god violoncellist, och vi erinra oss att \
han såsom sådan jemte, sin syster
Fer-nanda (pianist) med mycket bifall lät
höra sig i Leipzig nyssnämnda år.
Ouverturens namn synes knappast ha
något att göra med innehållet, hvilket
i Mendelssohns-Gades stil är till
karaktären melodiskt och i afseende på
instrumentationen fördelaktigt visar
tonsättarens förmåga att behandla
orkestern. Med intresse åhörde man hr
Hennebergs konsert, ett verk, som
vittnade såväl om pianistens som
kapellmästarens talang. Fastän icke af
synnerlig utpreglad originalitet och med
något tysk bredd i anläggningen är
det dock en både effektfull och väl
utarbetad komposition, och utfördes ta- j
langfullt i solopartiet af komponisten
ehuru på ett instrument af mindre god
beskaffenhet. Beethovens stål liga
Eroica och Wagners musik nr
»Mästersån-garne» äro välbekanta saker, hvilka
båda fingo ett värdigt utförande. Hr
Rundbergs matiné bjöd på flere
nyheter, som väckte intresse; främst af
dessa den förträffligt af fru Östberg
och hr Lnndqvist återgifna stora
duetten ur »Die Walkiire». Af nnmrerna
ur »Ruy Bias» af Marchetti anslog
mest den af fru Heintz och hr
Rundberg utförda duetten, mindre
anmärkningsvärd var arian, som hr Johanson
föredrog med mindre god disposition.
Fröknarne Wolf, Petrini och Jungstedt
samt hr ödmann inbergade rikligt
bifall för sina sångprestationer. Körd
netten ur »Den stumma» hvilken afslntade
matinén, är ett arraugement, som ej
åstadkommer den beräknade effekten.
Nya konstnärsgillets soaré bjöd på
rik omvexling med sina vackra af prof.
Aug. Malmström och hr Th. Lundberg
väl arrangerade tablåer, arior ur Saint
Saens’ »Samson et Dalila» och »Lucie»,
förtjenstfullt sjungna af frökn. Wolf
och Petrini, sina orkesternummer, en
rolig prolog och dito af gillets
medlemmar utförd komedi samt musik till
tablåerna. Denna senare, fyra nummer,
var komponerad af hr Åkerberg; ett
ur hans för några år sedan skrifna
Requiem, de andra till tablån
»Prinsessan i den sofvande skogen»,
nykomponerade och i stämningsfull stil efter
dessas innehåll.
Behrens nya operett på Vasateatern
har genom ett roligt innehåll och rätt
melodios musik hållit sig rätt länge i
allmänhetens gunst. Större orignalitet
fattas dock musiken, och en sång af
Lazarillo, utgörande äfven slutklämmen
i operetten, påminner väl starkt om
Rose Friquets spöaria i »Yillars
Dragoner». Utförandet af operetten var
pä det hela ganska lyckad såväl med
hänsende till musiknumren som de
komiska pointerna. Likasom i »Mikadon»
hade hr Strömberg här tillfälle att, i
hög grad roa publiken.
––^––
En ny konstbragd för Pollini. Då
Heinrich Bi »tel 1884 gästade på
hof-operan i Wien, introducerades han der
af sin »upptäckare» och direktör,
Pollini. En orkestermedlem af hofoperan,
bekant för sina lustiga infall, yttrade
då en gång till Pollini: »Ja, nu har
ni gjort lycka med att förmå en kusk
att bli sångare. Men nu skulle ni till
fromma för konsten också göra
någonting annat.» — »Och det vore . . .?»
— »Ni skulle förmå en sångare att
bli kusk!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
