Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^j^en 7 april höll G. A. Audsley i
■sgj Musical association i London en
föreläsning öfver en ny teori,
ursprungligen framkastad af A. W. Hall i
arbetet »The Problem of human Life»,
publiceradt i Amerika 1877. Den
hittills antagna teorien, att ljudet beror
på luftsvängningar, kan icke, påstod mr
Audsley, förklara ens många af de
simplaste fenomen.
En anslagen stämgaffel — sade mr
A. — är ju en vibrerande kropp, men
inverkar likväl ej på luften ens en tum
bortåt. Till bevis upphängdes ett
stycke bladguld, som visade sig alldeles
orörligt, då en ljudande stämgaffel
fördes der intill, oaktadt det enligt den
venliga teorien för ljudvågor hade bort
slitas i stycken.
Ljudet är enligt föreläsaren en
särskild, ursprunglig naturkraft, som sättes
i verksamhet blott genom vibration.
När någon ljudbar kropp bringas i
vibration, utsändes från densamma
»ljudpulsar» eller radiationer af denna
naturkraft, som då blifvit frigjord.
Ko-hesionen och andra krafter inom
kroppen kontrollera verkan af den
mekaniska kraft, som användes för att bringa
kroppen i vibration, och förvandla en
del af denna kraft i värme, en del i
ljudpulsar (sound-pulses). För att
begripa detta, behöfver man blott
jämföra denna utsändning af en
substantiel, men likväl immateriel ljudkraft
med en elektrisk urladdning.
Ljudkraften har ingen förmåga att
röra andra kroppar än sådana, med
hvilka den befinner sig i sympati.
Prof. Tyndalls demonstration af
ljudvågornas materiella inverkan på
främmande kroppar, exemplifierad genom
att klappa händerna vid ena ändan af
ett rör och derigenom förorsaka en
böjning i en ljuslåga, placerad vid
andra ändan, är intet bevis för ljudets
gång genom röret, utan blott resultatet
af en luftskakning. Detta experiment
illustrerades, då det visades, att ljus- j
lågan utsläcktes genom sammanslående !
af två böcker, men förblef orörd vid
en kraftig ton från ett horn, emedan
— som föreläsaren sade — lågan icke
var i sympati med ljudkraften, som
derför passerade igenom henne.
Mr A. ,förlöjligade den föreställningen,
att tusentals luftvågor, hvar och en
med egen intensitet af förtätning och
förtunning, skulle kunna gå genom
luften under ett orkesterspel på det sätt
som påståtts af vågt.eoristerna, eller
att örats trumhinna kunde vibrera på
hundra olika sätt på en och samma
gång-
Derefter gjordes ett vigtigt och
intressant experiment med en s. k.
»akustisk turbin». Denna var en liten
apparat i form af ett malteserkors, som
roterade horisontelt på en stålspets.
Vid änden af hvar arm och rätvinkligt
mot densamma satt en liten ihålig
cylinder tillsluten i ena ändan men
öppen i den andra. Då en stämgaffel
anslogs och sattes mellan cylindrarne,
började turbinen rotera och alltid åt
det håll der den öppna cylinderänden
befann sig. Mr A. påstod att om
stämgaffeln hade sändt ut en mängd
luft-vågor, så skulle dessa verkat starkast
på den slutna cylinderändan och
turbinen skulle då ha rört sig i motsatt
rigtning, hvilket också visades genom
ett sakta fläktande med ett kort.
Orsaken, hvarför turbinen rörde sig
annorlunda efter stämgaffeln, var enl. mr
A. den, att lnftpelarens tonhöjd inom
cylindern öfverens*ämde med gaffelns
tonhöjd och sålunda befann sig i
sympati med denna, hvadan gaffelu
verkade på den öppna cylinderändan i st.
f. på den slutna.
Mr A. förnekade vidar j ljudets
»interferens», och påstod att de slutsatser,
Tyndall i detta afseende gjort från
sirenen, vore oriktiga. Han frågade, om
åhörarne verkligen kunde tro, Vtt
rörelserna från en insekt, vägande’ några
få gram, kunde sätta i verksamhet tu-
sentals kubikfot luft, hvilket enligt
vågteorien måste vara fallet.
I den följande diskussionen medgaf
mr A., att luften dock vore ett
element för öfverflyttning af ljudet, på
samma sätt som den elektriska strömmen
behöfde ett medium för sin
transmission. Men somligt material vore ännu
bättre medium än luften, t. ex. trä.
Pickandet af ett ur, hållet emot ena
ändan af en 05 fot lång trästock, kunde
tydligt höras i andra ändan. Men
hvem trodde väl på allvar, att detta
svaga pickande skulle förmå att skaka
hela trästocken uti mekaniska
ljudvågor?
Mr A. förmodade, att man ej skulle
af honom fordra någon definition på
ljudkraften, lika litet som elektrikern
kan definiera elektriciteten. Ljudets
s. k. interferens vore blott den verkan,
som frambringas af resonans och
icke-resorans, i hvars studium han trodde
rätta förklaringen af ljudfenomen vara
att finna.
____o,___
Edvard Grieg interviewad.
(Efter Pall Mall Gazette)
Suder Griegs besök i England
för-lidet år, var han, som man vet,
föremål för mycken uppmärksamhet och
hyllning, och detta äfven inom pressen,
hvilket bland annat intygas af det
besök, som han då fick af Pall Mall
Gazettes reporter, och hvaraf resultat
föreligger i dennes här följande
berättelse. Artikeln, hemtad ur »Nordisk
Musiktidende» har till öfverskrift:
»Nordens Chopin» och börjar sålunda:
Lång borta från stadens larm, högt
uppe på Clapharaslätten; der
marsvinden susar genom de gamla almarna
framför fönstren, har hr Grieg, den
berömde norske komponisten och hans
hustru för närvarande valt sig ett hem,
der de lefva i lugn tillbakadragenhet
Redaktör och utgifvare: FRANS J. HUSS.
Expedition: (llofsgatan I (llutorget 6,) t tr. upp Ofv. gårJ.
StocMni den 1 Maj 18
Pris: Helt år 5 kr., Ltfsnrr 25 öre.
Annonspris: 10 öre petitmden (15 öre uti.).
Års. 10.
En ny ljudteori.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
