Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:
i
Redaktör och utgifvare: FRANS J. HUSS.
Expedition: Olofsgatan I (Hötorget 6,) 1 tr. upp öfv. gård.
Stockholm fleu 16 Mej 18
Pris: Helt ar 5 kr., Lösn:r 25 öre.
Annonspris: 10 öre petitraden (15 öre uti.).
Års. 10.
Johan Gustaf Malmsjö.
Mi^j et lins väl knappast i vår tid ett
Eg"b bildadt och burget hem, der man
icke skådar den der ljudlådan som man
med ett allmänt namn kallar »pianot»;
eller som tyskarne säga »klavéret»,
den der tingesten, som å ena sidan är
medlet för beredande af en
underhållande och ädel konstnjutning, å andra
sidan ofta gör skäl för definitionen:
»ett fyrbent djur, som åstadkommer
förskräckligt oljud och oväsen». Det
gick väl an i afseende på det senare
fallet, sålänge man hade det mera
tystlåtna, svagt ljudande kla
véret, som knappast
kunde störa grannfriden,
men så kom det starkt
ljudande pianofortet,
hvars styrka allt mer
ocli mer vuxit och nu
— ja vi hänvisa till hvad
prof. Hanslick härom
yttrat i det »bref om
pianosjukan», som
finnes att läsa i denna
tidnings näst föregående
nummer. Pianots
utveckling länder ju dock såväl
konsten till fromma som
industrien och särskildt
pianofabrikationen till
heder, och det i samma
mån, som detta
instrument är rikt på
musikaliskt uttryck och allmänt
kan komma till nyttigt
användande; ja hvad det
senare beträffar kan man
snart sagde räkna det
bland
nödvändighetsar-tiklarne i ett hem. Efter
klaveret kom
taffelpianofortet mest i bruk.
Flygeln, den dyrare och
mera utrymme fordrande
formen, blef
konsertsa-larnes och de stora
salongernas instrument; man
fick sedan den »stående» flygeln, hvars
afkomling är det nu så allmänt
begagnade och mindre skrymmande pianinot.
Våra pianoinstrnment tingo vi
naturligtvis först ifrån utlandet, från Frankrike,
England och Tyskland, men i vår
huf-vudstad uppstod snart pianofabrikanter,
hufvudsakligen tillverkande tatflar; en
berömd flygel fabri kant egde vi
emellertid i Rosenvall. Här är ej platsen att
redogöra för vår pianoindustri, vi vilja
blott ibland äldre mera kände
Stockholms-fabrikanter nämna Söderberg och
Hul-ting, bland yngre Hoffman, Norberg,
Jacobsson, med förbigående af de nyaste
Johan Gustaf Malmsjö.
firmorna. Emellertid har rikets andra
stad Göteborg haft äran att i denna
industri länge intaga, vi kunna väl
erkänna det, främsta rummet genom den
mans verksamhet, med hvilkens bild
vi illustrera dagens nummer, och detta
såväl genom sin firmas ålder, som
genom den storartade fabrikationen af
utmärkta instrument: tatflar som piannios
och flyglar. Särdeles livad de senare
beträffar, och dessa storartade
instrument kan man kalla »kronan på
verket» vid en sådan fabrikation —
intager Malmsjö obestridligt främsta
rummet bland våra pianofabrikanter, och
specielt i England hafva
hans stora flyglar en god
marknad. Att vi nu
särskildt kommit att fästa
uppmärksamhet vid
denne industriidkare inom
vår musikverld har sin
anledning deraf, att för
icke längesedan hans
5,000:de instrument, en
präktig konsertflygel,
gick af stapeln, och en
sådan till qvantitet som
qualitet berömlig
verksamhet är fortjent af
hvarje svensk musikväns och
särskildt pianists
uppmärksamhet.
Johan Gustaf
Malmsjö, som man kallat
»Sveriges Steinway », är också
en man med fast energi
och stor duglighet,
pröf-vad i en långvarig
verksamhet och i strid med
många svårigheter att
vinna erkännande åt det
inhemska fabrikatet gent
emot böjelsen för att
skatta det utländska
såsom det enda dugliga.
Snart i ett halft sekel
ha Malmsjös tatflar
varit använda, särdeles i
vestra hälften af vårt land,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
