Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 13.
Redaktör och utgifvare: FRANS J. HUSS.
Expedition: Olofsgatan 1 (Hötorget 6,) I tr. upp öfv. gård.
Stockholm den 1 September 1890.
Pris: Helt är 6 kr., Lösn:r 25 öre.
Annonspris: 10 öre petitraden (15 öre uti.), j
Arg. 10,
Nittontonskalan.
Jppör någon tid sedan erhöll
under-tecknad från en k. bibliotekets
tjensteman ett bref, hvarar torde
tillåtas anföra följande:
»För några dagar sedan kom gamle
professor Sven Lovén att tala med mig
om ett musikinstrument, som för en
40 år sedan lät mycket tala om sig,
nämligen P. S. Muncli af Rosenscbiölds
harmonium, på hvilket denne duktige
fysiker tillämpat sina nya teorier om
tonskalan (19-tonskalan!).
Instrumentet förfärdigades i Sthlm under M. af
R:s inseende och fiunes ännu i behåll.
Endera dagen får man visst se det i
Nord. Museet, efter hvad d:r Hazelius
sagt mig. Emellertid uttalade prof.
Lovén sin förvåning öfver att man ej
i litteraturen eller tekniken sett någon
tillämpning af de nya teorierna,
knappast något omnämnande deraf».
Orsaken till sist nämda förhållande
torde i någon mån framgå af den
redogörelse för nämda och andra liknande
teorier, som undertecknad här vill söka
gifva, öfvertygad om att den svenske
fysikerns idé — äfven om den ej skulle
visa sig praktisk eller allenastående —
innebär så mycket af intresse, att den
ej bör vara främmande för en svensk
musikalisk facktidning. Idén, som går
ut på att anbringa 19 tangenter inom
oktaven i st. f. våra vanliga tolf, är
refererad af frih. Wrede i Öfversigt
af k. vetenskapsakademiens
förhandlingar (1848) på följande sätt:
»Alldenstund den lilla halftonen
förhåller sig till den stora nära som 2 :
8, och intervallen mellan D och E är
lika med summan af en stor och liten
halfton, så blir skilnaden mellan Dis
och Es ungefär */s af hela intervallen
mellan D E. Häraf inses att om Dis
och Es, i stället för att närmas, helt
obetydligt aflägsna sig från hvarandra,
så blir afståndet mellan Dis och E
dubbelt så stort som meilan Es och E,
samt heltonen delad i tre lika delar.
Samma jemkniug kan äfven företagas
med Cis och Des, Fis och Ges, o. s. v.
Enligt den princip som härvid ligger
till grund, sammanfalla nu Eis och Fes,
His och Ces, Cisis och Des, o. s. v.
så att alla 43 tonerna reduceras till
1.9 nemligen C, Cis, Des, D. Dis, Es,
E, Eis, F, Fis, Ges, G, Gis, As, A,
-1 is, B, H, His. För att fullkomligt
kunna upphäfva alla olikheter mellan
likartade intervaller, beräknar förf. de
19 tempererade tonernas svängningstal,
derigenom att talet 2 upphöjes till Via,
2/is, 3/i», o. s. v. potens. Det visar
sig nu, att detta sj’stem öfverhufvud
ger de consonerande intervallerna
renare än det vanliga eller
duodecimal-systemet. Lilla tersens och stora
sextens af vikning svarar mot talet läooo/i20oi,
d. v. s. att då det tempererade A gör
12000 svängningar, gör det rena A
12001, en tonskilnad hvilken örat icke
kan uppfatta. Stora tersen afviker
föga mer än Vs comma, men är i detta
system för låg, då den i det vanliga
är 2/s comma för hög. Qviuten och
qvarten äro de enda consonerande
intervaller, hvilka afvika mer än i det
vanliga systemet, nemligen Vs
synto-nisk comma, hvilken afvikning likväl
icke tyckes genera örat. Äfven här
är qvinten för låg och qvarten för hög.
Sedan undersöker förf. de öfriga
intervallerna och visar att de alla
någorlunda svara mot enklare
talförhållanden, hvaribland äfven 7-talet
förekommer, hvilket saknas i
duodecimalsyste-met. Den minsta intervallen, hvilken
kan anses ligga till grund för systemet,
är obetydligt mindre än den lilla
halftonen, eller rättare tredjedelstonen,
hvilken intervall är densamma som utgör
skilnadan mellan dur och moll.
Emedan 19 är ett primtal, så är
tredjedelstonen den enda intervall som går jemt
tipp i oktaven. Alla de öfriga
intervallerna beskrifva, när de gentagas,
cirklar, analoga med qvint- och
qvart-cirkeln i duodecinial.systemet, hvilka
genomlöpa alla oktavens 19 toner.
Alldenstund stora sexten kan anses
fullt ren, så erhålles ett beqviimt sätt
att temperera tonerna, derigenom att
man stämmer rena stora sexter,
om-vexlande med underliggande oktaver,
för att icke för mycket aflägsna sig
från grundtonen. Aro tonerna på detta
sätt riktigt tempererade, så fortgå de
genom hela oktaven med samma skil
nad, så att oktaven blir delad i 19
lika delar. Systemet eger således 19
sjelfständiga tonarter i dur och 19 i
moll, så att ett och samma motiv kan
utföras på 19 särskilta sätt. Vidare
kan från en gifven tonica moduleras
till hvilken som helst af de öfriga 18,
så att systemet synes erbjuda en större
rikedom i harmoniskt afseende, i
synnerhet som det eger flera accorder,
hvilka icke hafva något motsvarande i
det vanliga systemet. Såsom exempel
kan anföras accordet c, es, fis, hvilket
i det närmaste svarar mot talen 5: 6:
7 och uppkommer då en ljudande sträng
på en gång delar sig i 5, 6 och 7
aliqvota delar. Detta accord är näst
treklangen det mest välljudande.»
I ett bref, som Munch af Rosenschöld
sedermera skref till Wallmark och som
ätven finnes intaget i nämda Öfversigt,
undersöker han alla öfriga honom
bekanta tempererade tonsystem och slutar
med dessa ord:
»Bland de här omnämnda
tonsystemen synes mig oberäknadt det vanliga
12-toniga, endast tvenue möjligen kunna
få någon användbarhet, neml. tonsystem
med 19 och 84 toner. Det förra har
den praktiska fördelen af färre antal
toner, deremot lemuar det senare knapt
något att önska, hvad renheten
beträffar. Ett tangentinstrument inrättadt
derefter synes mig ganska fördelaktigt
att leda sången, för att derigenom
uppnå den största möjliga renhet.
Systemet med 53 toner, ehuru renast, är
alltför obeqvämt i anseende till den
stora mängden toner.»
Huruvida det 19-toniga system, som
F. W. Opelt framlagt i sin »Allgemeine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
