- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 10 (1890) /
134

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

samma Wien beredt åt snillefursten.
Hvem vore värdig att nog prisa hans
ära, förkunna hans storhet! Dertill äro
ord för svaga, språket för armt. Så
må då hans egna, oförgängliga toner
och sånger stiga upp till de stores och
ryktbares ljusa sfärer, förkunnande vår
tacksamhet och helaverldens beundran.»
Nu följde en andra kör nr »Orpheus»,
till hvilken åhörarne andäktigt lyssnade,
och dermed slutade högtidligheten.
Krausarne nedlades i grafven.

Det är en hufvudstad värdigt att så
på sin förnämsta grafplats bereda rum
åt de jordiska qvarlefvorna af landets
berömda män, dermed likasom i ett
pantheon samlande dem och görande
deras minne hedradt och lefvande i
vida kretsar för långliga tider.

––#––

Från Scenen och Konsertsalen.

Kgl. Operan. Okt, 10. Mozart: Figarns
bröllop. — 11. Första symfonikonserten. I.
Gade: Ouvert. »Michel Angelo»; 2. Mozart:
Symfoni, C dur (komp. 1788); 3. Neruda:

Notturno för stråkork. (ur Suite op. 24),
»Scenes bohémiemies» (op. 42) for ork. —
12. Meyerbeer: Robert af Normandie. —
1.3, 15, 19. Verdi: Ernani, (Silva- signor
Bottero, l:anpptr.; Carl V: hr Lundqvist.) —
17, 20, 25,29. Thomas: Mignon,{Lothario:
hr Bottero; Mignon, Philiue; fru Edling, fröken
Karlsohn; Willi. Meister, Laertes, Fredrik:
hrr Odmanii, Rundberg, Henriksson.) — 22,
24, 27, 30. Gonnod: Finst, (Mefistofeles:
hr Bottero; Margareta: frk. Pctrini, 3:e debut;
Faust: hr Ödrnaun.) — 20, 31. Mozart:
Trollflöjten (Papagenet: frk. Rigmor Parsberg,
l.a debut; Nattens drottning, Pumina: fruar
Östberg, Heintz; tärnorna: frk. Karlssohn, fru
Strandberg, frk. Sundström; genierna: fruar
Lindström, Strömberg, frk Pettersson;
Sara-stro, Tamino, Talaren, Papngeno,
Monosta-tos: hrr Sellergren, Lundmark, Lundqvist,
Edberg, Rundberg.)

Vasa-teatern. Okt. 10—24, 31.
Millöc-ker, C.: Stackars Jonathan (sl/io Harriet: fru
Jensen-Lindström). — 2(3, 27, 29, 30. Sul
livan: Mikadon. — 28 Dellinger: Kapten
Fracassa.

Svenska teatern. Okt. 22—28, 30. Ni-

niche, kom m. sång; musik af Boullard,
(Ni-niche: fru Lundberg; Grégoire: hr Bernt
Jo-hannesen, giist; 30 io hr Engclbrecht).

Berns’ Salong. Okt. 12. Hr Albert
Ar-veschous matiné (bitr. frk. Petrini, hr Lang.)

Vetenskapsakademien. Okt. 28.
Kammarmusiksoaré af hrr. Aulin, Sjöberg, Bergström,
Carlson med bitr. af fru Ida Åquist: 1.
Beet-hoven: stråkqvartett (Ciss moll) n:o 14 op.
131: 2. Fauré, G.: Sonat for violin o. piano

(A dur); 3. Mendelssohn: stråkqvartett (Ess
dur) op. 12 n;o 1.

Om Kgl. operan ännu ej haft några
nyheter på sin repertoar, så har dock
åtskilligt nytt förekommit i fråga om
rolbesättningen. Främst ha vi att
fästa oss vid signor Botteros gästspel,
hvarom vi förut i detta nummer yttrat
oss. I de operor, hvari han uppträdt,
har han också erhållit goda samspelare,
hvilket länder direktionen till beröm.

Så har hr Lundquist återinträdt som
Carl V i »Ernani», till fromma för
ro-lens vokala framställning, hr Ödmann
har stått vid hans sida i »Mignon»
och »Faust» och fruar Östberg, Edling
hafva i »Ernani» och »Mignon»
innehaft hufvudpartierna, fröken Petrini
den qvinliga hufvudrolen i »Faust».
Salongen har också vanligen varit
fullsatt vid Bottero-representatiouerna och
bifallet särdeles lifligt. De öfriga
ro-lerna i dessa operor ha äfven utförts
tillfredsställande af sina förra
innehaf-vare, hvilket äfven kan sägas om hr
Henrikson, som fått en ny uppgift,.
Fredrik i »Mignon». Frökon Petrinis
tredje debut såsom Margareta kan
anses ganska lyckad. Hennes i spel som
apparition behagliga framställning,
hennes klockrena och vårdade sång gjorde
hennes Margareta mycket sympatisk.
Äfven åt scenerna i kyrkan och
fängelset förlänade hon intresse och torde
med förnyad framställning af roleu
inlägga ännu mera dramatisk kraft i
densamma. Reprisen af »Trollflöjten»
kunde ha varit mera lyckad, men det
säger sig sjelft, att när operans bästa
krafter måste anlitas så, som det skett
i de först nämnda operorna, så måsto
dessa sparas och krafter af andra
ordningen äfven komma till användande.
Att likväl fru Östberg såsom nattens
drottning framstått såsom en förmåga
af första ordningen känna vi väl, och
naturligt erkändes detta äfven nu af
publiken. Hr Lundqvist som Talaren
är ju äfven förträfflig på sin plats och
hr Sellergren är en ståtlig Sarastro,
som vid detta tillfälle också utförde
sitt vackra sångparti erkännansvärdt,
men för öfrigt kunde hufvudpartierna
ha varit i bättre händer. Fru Heintz
som Paraina är rätt behaglig till
apparition, men hennes sångkonst saknar
dock ännu den utbildning som fordras
för vinnande af en säker intonation
och röstbehersknicg samt rätt
ny-anseradt föredrag. Hr Lundmark
lämpar sig ej rätt väl för seriösa roler
såsom Taminos, och den gutturala
tonbildningen verkar störande. Hr Edbergs
Papageno saknade fullt naturlig
liflig-het och den mörka timbren i hans sång
lämpar sig ej för rolen. Näst fru
Östberg tycktes oss den unga debutanten
fröken Parsberg vinna publikens stora
bifall genom sin lifliga Papagena.
Rolen är liten, men hon glänste fram i
den som en solstråle och gjorde nog
litet hvar nyfiken på att få göra
ytterligare bekantskap med den unga
sångerskan i en större rol.

Af konserter hafva vi sedan vår
sista redogörelse att efter tidsföljden först
omnämna hr Albert Arveschous matiné,
hvars program anfördes i vårt förra
nummer. Konserten gafs inför ett
talrikt auditorium, som genom upprepade
bifallsyttringar visade sin belåtenhet.
Hr Arveschous vackra och så till
styrka som omfång mäktiga stämma i
förening med ett vårdadt föredrag verkade

också anslående. Man kunde endast
anmärka, att de sånger han valt voro
väl seriösa; sådana af lifligare
karaktär skulle ha gifvit mera omvexling åt
konserten och visat hans konst mera
mångsidig. De som biträdde hr
Arve-schou rönte äfven lifligt och rättvist
erkännande.

Vid första symfouikonserten fick man
första gången se hr Fr. Neruda
anföra en sådan. Den utmärkte
violou-cellisten ådagalade också en eminent
förmåga som orkesterledare, och allt
hvad som utfördes gick med utmärkt
precision. Af hr Nerudas egna
kompositioner vann den vackra Notturnon
så stort bifall, att den måste bisseras.
Äfven lians andra komposition visade
originalitet och god orkesierbehandling.
Mot Mozartsymfonien kunde man
anmärka väl hastiga tempi, särdeles i
andantet.

Första kammarmusiksoarén gafs
denna gång inför större publik än förr,
och utfördes de särskilda numren med
stor talang, särdeles gjorde denna sig
gällande i Beethovens svåra qvartett,
en af hans sista och mindre lättfattliga,
utgifven på hans dödsår. Utrymmet
saknas oss att nu taga den märkliga
kompositionen i närmare skärskådande.
En originel duett af en yngre mindre
bekant fransk komponist, följde härpå,
utförd med förträffligt samspel; något
mera kraft i pianopartiet kunde
emellertid ha varit på siu plats i vissa
delar. Mendelssohns sköna qvartett med
den förtjusande canzonettau i folktou
och dennas lifliga mellansats afslutade
soarén. Canzonettan måste gifvas da
capo, och publiken visade sin
tacksamhet för aftonens stora musiknjutning i
varm hyllning af de till den
medverkande.

––-❖<&––

Från in- och utlandet.

Kgl. Operan. En repris af Wagners
»Tannhäuser» är att motse med Leonard
Labatt i titelrolen. Hr Labatt har
under en del af sommaren vistats i
huf-vudstadens närhet såsom gäst hos
grosshandlare J. Bäckström å dennes
landt-egendom och lär snart tillträda ett
engagement i utlandet. — Fröken Ida
Moritz debut lär inom kort ega rum.
Frk. M. har dels här dels i Paris idkat
sångstudier. — TJndina säges det
ba-lettdivertissement komma att kallas,
hvarom vi förut talat och som skall
gifvas tillsammans med 1 akts-operan
»Cavalleria rusticana», hvilken torde
få titeln »Siciliansk hämnd». Texten
är öfversatt. af kand. Helitaer Key som
öfversatt »Otello».

— Nästa symfonikonsert kommer att
gifvas lörd. d. 8:e d:s, under hr
Nerudas anförande.

Musikaliska akademien. Vid allmänt
sammanträde i torsdags utsågs till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:58:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1890/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free