Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
närvarande tid anse vi öfverflödigt att
närmare specificera, än hvad vi gjort
i vår musikrevy. Af särskildt intresse
är utförandet å nästa symfonikonsert
af Gades C moll-symfoni, hvars
dirigerande genom hor.om, Gades intime vän,
är en borgen för att kompositionen får
ett mönstergilt utförande i enlighet med
tonsättarens intentioner.
Vi ha ännu icke yttrat oss om
vio-loncellkonstnären Xeruda såsom sådan
och torde kunna göra detta helt kort,
då det är allmänt erkändt att han
tillhör nutidens förnämsta violencellister.
Han har också hedern af att vid de
ansedda »Monday and Saturday
populär concerts» i London, vid hvilka
systern Wilhelmina och hennes nuvar.
man, den berömde pianisten sir
Charles Hallé, ofta biträda, alternera med
en Piatti och andra violoncellens
stormän. Om än icko Franz Xeruda bar
en Poppers smekande ton i sitt spel,
så utmärker sig dock detta genom sin
gedigenhet i uppfattning och smak, en
kraft och äfven mjukhet i tonen samt
en berömlig flärdlöshet i föredraget
utan detta ständiga vibrato, som hos
många violoncellspelare påminner om
en oupphörligt chevrotterande sångare.
Hvad Xeruda såsom tonsättare
beträffar, står han ganska högt och har
utvecklat en lika berömlig som stor och
mångsidig verksamhet; hans
kompositioner utmärka sig för kärnfullhet och
en ren musikalisk smak samt en
originalitet som ofta får sin karaktär
från hans hemlands folkton.
Familjen Neruda är en gammal
böh-misk musikerfamilj. En descendent af
familjen, Josef X., född 1807, död 1875
som organist vid domkyrkan i Briinn,
dugtig musiker och lärare, är fadern
till Franz N. och hans syskon:
Wilhelmina, Amelie, Victor, Eugenie och
Olga; alla egnade de sig åt musiken.
De äldsta och yngsta, Amelie (f. 1834)
gift med kapellm. Wickenhauser i Briinn
och Olga (f. 1858), bosatt i Eugland,
ha båda offentligen uppträdt som
pianovirtuoser. Victor (f. 1836) var utmärkt
violoncellist och dog på en af familjens
många konsertresor i Petersburg 1852.
Wilhelmina och Maria ha vi förut
omnämnt; Eugenie lefver i Stockholm,
gift med major P. Lindblad, son till
komponisten A. F. Lindblad.
Franz Neruda är född d. 3 dec.
1843 i Brunn. Från sitt 5:e till 11 :te
år lärde honom fadern violinspel, men
då brodern Victor dog satte honom
fadern till violoncellen ; Wilhelmina och
Maria hade ju violinerna på sin lott.
Från sitt 12-te år var han ute på
konsertresor med dessa systrar. Sedan
Gade vunnit honom för Köpenhamn,
blef han 1864 anstäld i k,
teaterka-pellet och i Musikföreningen. Vid det
förra verkade han sedan i 12 år, vid
den senare i 25.
I förening med den värderade
pianisten och komponisten Aug. Winding
samt hr V. Tofte, Chr. Schjörring och
V. Holm fick han snart
kammarmusiksoaréer i gång; d. 5 dec. 1868 stiftade
han kammarmusikföreningen och med
C. Schiemann och A. V. Lanzky 1870
de s. k. kapellsoaréerna, som efterträdde |
de först nämnda. Flere anbud om fast i
plats i utlandet afslog han. Om våren
1874 reste han på permision till
London för att der mottaga ett par
månaders engagement. Efter sitt afskeds- 1
tagande två år derefter har han gjort
flere konstresor i England och Skott- [
land som solist och
kammarmusikspelare. Vid afskedstagandet blef han
utnämnd till riddare af Dannebrogen efter
att redan 1869 ha fått hederstiteln af
Kgl. kammarmusikus. Äfven såsom
pianolärare för mera försigkomna har
han varit mycket eftersökt.
Antalet af hans kompositioner
uppgår till öfvcr 60. Vi ha framför oss j
hans op. 67 en vacker »Mazurek» för
violoncell och piano, nyligen utgifna i
Ivristiania. De flesta af hans verk ha
utkommit i Danmark, Tyskland och
England. Af dessa må nämnas: 14
häften, dels lättare saker för piano
(deraf 7 fyrhändiga, bvaribland de
myc-omtyckta »Slovakiske marscher» op.
30 och »Fra Böhmerwald», op. 42 o.
s. v.); 4 hälften sånger, 6 med dansk,
25 med tysk text; Fantasistycken,
Ma-zurkor, Gavotter, Romanser,
Humoresker, »Sérénade slave» m. m. för
violoncell och piano, Andante och
Konsertallegro op. 40 och ett Konsertstycke
för violoncell och orkester; »Berceuse
slave», Mazurka, Rhapsodie hongroise,
Nocturne, Réverie russe för violin och
piano samt Suiten »Aus dem
Böhmerwald» op. 42 för orkester och
Variationer op. 62 för orgel Vidare
Sextetter, qvintetter och qvartetter etc.
Till ledamot af Kgl. Musikaliska
akademien i Stockholm blef Franz
Neruda som bekant, utnämnd i slutet af
förlidet år.
–-^––
En förbisedd svensk sångartist.
^ en tidning från första hälften af
zfå, december förlidet år föll oss i
ögonen följande dödsannons: »Tillkänua-
gifves att Sångläraren Gunnar
Fogel-berg efter långvarig sjuklighet stilla
afled å Sabbatsbergs sjukhus d. 9 dec.
1890 i en ålder af 50 år och 2
månader». — Att en anspråkslös och
obekant musiklärare går ur tiden blir
vanligen ej föremål för någon konstnotis
i dagspressen, och förmodligen har,
efter hvad vi kuunat finna, detta
dödsfall af sådant skäl icke
uppmärksammats af tidningarna. Emellertid kan
Gunnar Fogelberg ej räknas till denna
kategori af arbetare i tonkonstens tjenst;
han har en gång i lifstiden varit
mycket uppmärksammad, och om än hans
konstnärslif kan i viss mån anses
för-feladt, så har det dock en historia
som kan vara värd att betrakta. Med
ledning af uppgifter från anhöriga
meddela vi derföre här en lefnadsskiss
öf-ver den bortgångne musikern.
Gunnar Fogelberg föddes den 16
sept. 1840 i Trollhättan. Föräldrarne,
landtbrukaren Svante Wilhelm
Fogelberg och Susanna Holmberg, dogo
mycket tidigt hvarföre G. vid 3 års ålder
kom till klockaren Bergstedt i
Gerd-hem såsom fosterbarn och sedan som
informator till baron Hay på Onsjö.
Vid 18 års ålder (1858) kom han till
Göteborg i handel och började der att
taga lektioner i musik för dir.
Lindstrand samt meddelade redan vid 20
års ålder lektioner i piano åt elever
och uppehöll sig der såsom musiklärare
och medelst välvilliga personers hjelp
till 1867, under tiden tagande
lektioner i sång för friherrinnan Leuhusen.
1807 reste han till Stockholm för att
taga sånglektioner för hofsångaren Berg
och Fritz Arlberg. Rörande hans
vistelse i Stockholm, kan vi anföra
följande.
Han debuterade här i dec. 1869 på
Kgl. operan såsom Gennaro i
»Lucre-zia Borgia» och vann rätt mycken
framgång. »Med ett för teatern
fördelaktigt yttre förenade», säger en
recensent, »hr F. en visserligen icke stark
men behaglig och i de högre tonerna
klangrik röst, hvilken han ej genom
forcering tvingar öfver sina gränser».
111. Tidning, talar vid samma tillfälle
om »hans vackra stämmas hjertliga
timbre samt den åt ämnet varmt
hän-gifna uppfattningen». Vid hans
biträdande på en soaré af frök. Fredr.
Wick-man 1870 fick han eloge för »sin
lysande koloratursång» och omnämnes
äfven från en konsert af frök.
Gusta-via Torslow i La Croixs salong, då
han »med varm känsla» sjöng Max’
aria ur »Friskytten».
1870 företog han en resa till
Finland i sällskap med fröken Ida
Basi-lier och uppträdde i Helsingfors i
»Friskytten». 1871 reste han öfver
Petersburg, Moskva, Warschau, Wien och
Venedig till Milano och tog der
musiklektioner för signor Carsi. Under
tiden 1871—1876 vistades han dels i
Milano dels i åtskilliga andra städer i
Italien, medföljande ett operasällskap
och utförande en mängd olika
tenorroller i de förnämsta operor. Mot
slutet af denna period blef han genom en
slump ackompagnatör hos signor
Lam-perti och lyckades komma i stor gunst
hos denne samt inhemtade under tiden
dennes metod att undervisa sina elever.
Han medföljde 1876 Lamperti till
London på dennes 3 månaders sejour
der-städes. Fogelberg stannade qvar i
London och började på egen hand ge
lektioner der till 1887, en tid som var
den mest framgångsrika under hans
vexlande lif. Han förtjenade under
sin glansperiod, hyllad och uppburen
i Londons finaste kretsar, ansenligt
med pengar; han tog 1 guinee fl9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
