Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måga att lägga det i dagen i den
minsta betoning, den lätt.ste utmejsling.
Med ett ord skönare och dngtigare
sång än Hildachs presterar hör man
öfverhnfvud icke». Det omdöme den
danska bedömaren här uttalat delas af
kritici i alla städer i Tyskland,
Ryssland och Finland, der man haft
tillfälle att höra sångarparet, och äfven
här hos oss har deras talanger
uppskattats högt, såväl af kritiken, som 1
af alla dem vi hört yttra sig om deras
sångprestationer vid de få tillfällen man
här fick böra dem. Deras
mångsidighet visar sig också, ehuru repertoaren
hufvudsakligen är tysk, uti samma
mästerskap vid föredraget af den
allvarliga som den humoristiska sången. Om
sålunda fru Hildach excellerade i t. ex.
Scbnmanns härliga »Friihlingsnacht» ,så
gjorde hon det ej mindre i den lifliga,
utsökt fina framställningen af Zarczikis j
humoristiska »Zvischen uns ist nichts
geschehen.» Ej mindre berömvärd var
hr Hildach i t. ex. Schuberts
»Doppel-gänger» och Spohrs »Trinklied».
En specialitet af ovanlig fulländning
hos konstnärerna är deras duettsång,
hvilket bar sin naturliga förklaring
såväl i rösternas samklang och
utbildning i samma skola, som i den stän- |
diga äktenskapliga sammanvaron, som
ger tillfälle till noggrant afpassande af
den ena rösten efter den andra och
flitigt utarbetande af hvarje föredrag i
de finaste detaljer och skiftningar.
Bästa beviset bärpå var deras utförande
af Schumanns lifliga, geniala duo
»Un-ter’m Fenster», som också framkallade
en verklig entusiam. Då det torde
intressera våra läsare att göra
bekantskap med en repertoar af detta slag
anföra vi här de sånger (utom de förr
nämnde), hvari konstnärerna läto höra
sig här, och börja då med duetterna,
som vore följande: P. Cornelius: »Hei
mathgedanken», E. Hildach:
»Altdeut-scher Leibesreim», F. Hillor: »Zwie- j
gespräch», H. Hoffman: »Am Don»,
C. Götze: »Still wie die Nacht», A.
Holländer: »Friihlingsahnung», F. Ries:
»Neuer Fruhling», C. Reinecke: »Keine j
Sorg’ um den Weg», Rubinstein:
»Wan-derers Nachtlied», Schumann: »So wahr
die Sonne scheinet», »Tragoedie». Fru
Hildach föredrog: Chopin:
»Litbaui-sches Lied», E. Hildach: »Fruhling ist
da» och »Mein Liebster ist ein
We-ber», A. Jensen: »John Anderson»,
Mozart: »Veilchen», Schumann: »Stille
Liebe», »Waldgespräch», Widmung»;
hr Hildach sjöng: Fr. Schubert:
»Ständ-chen», »Wohin», »Ungeduid», C. Löwe:
»Die Uhr», Schumann: »Ich grolle
nicht», Zöllner: »Harald Singuf»,
alltså till det mesta värdefulla saker.
Hvad som särskildt utmärkte de tyska
sångartisternas föredrag var det tydliga
och vackra uttalet af tyskan. Det
tyska u t. ex. fick af dem ett mycket
vackrare uttal, än man i allmänhet får
höra af deras landsmäu. Emot hr
Hildach kan man möjligen anmärka en |
stundom något hård prononsering af 1
och sch, dock utan att det verkade
särdeles störande. Hr Hildach
ådaga-lade som melodios sångkomponist en
vacker talang och har som sådan i sitt
fädernesland godt anseende. Hans
ackompagnemang på piano till hans
hustrus sång var mycket smakfullt.
Till minne af hr och fru Hildachs
första besök i vårt land meddela vi i
dagens nummer deras porträtter och
bifoga till sist om dem några
biografiska notiser.
Eugen Hildach är född d. 20 nov.
1849 i Wittenberg v. Elbe. Han
erhöll sin skolbildning i Berlin och
utbildade sig sig till byggmästare. Som
helt ung förlorade han sin far och var
redan vid 17 års ålder tvungen att
sörja för sig sjelf och sin utkomst.
Tidigt nog under barnaåren märktes
hos honom en stor musikalisk
begåf-ning, som dock ej, sedan modern gift
om sig, blef befordrad af hans
styffa-der, hvilken saknade sinne för eller
begrepp om hans talang. Men den
verkliga talangen bryter sig ofta sjelf
väg, och så skedde äfven här. Sedan
Hildach fullgjort sin värnpligt och flere
år verkat som arkitekt, inträdde han
i fru Elisabeth Dreyschocks
sånginstitut. Hos denna utmärkta lärarinna,
moder till den hos oss väl bekante,
utmärkte pianisten Felix Dr., utbildade
han sin vackra stämma och sträfvade
med stor flit och energie emot sitt mål
att blifva sångkonstnär. Detta hade
dock sina svårigheter så till vida, att
han måste egna hvarje förmiddag åt
sitt yrke som arkitekt för att kunna
existera och förtjena medel att betala
honoraret för sina sånglektioner. I
nämnda konstinstitut lärde han känna
sin blifvande maka, som der utbildade
sig till operasångerska. Fröken Anna
Schubert, hennes dåvarande namn, var
bördig från Königsberg och åtta år
yngre än han sjelf. Gift med honom
afstod hon från att egna sig åt scenen
och följde sin make till Breslau, der
de slogo sig ned som konsertsåDgare
och sånglärare. Der blefvo de bemärkta
af prof. Wullner, nu varande ledaren
af de berömda Gurzenich-konserterna i
Köln, hvilken år 1880 kallade de båda
unga konstnärerna till Dresden för att
der öfvertaga de första
sånglärarplatserna vid konservatoriet. Sex år
verkade de här med stor framgång. Från
Dresden företogo de sina första
konsertresor till Ryssland, Finland,
Holland och Schweitz, hvarjemte de läto
höra sig flerstädes i sitt fädernesland,
samt gjorde sig bekanta såsom ett par
af Tysklands förnämsta sångartister och
detta ej blott som »Lieder»-sångare
utan älven på oratoriets område. Hr
Hildachs framstående förmåga att sköta
pianot ha vi förut antydt; med sin
talang som sångerska förenar också hans
maka en vacker skaldebegåfning, som
visar sig i de af henne skrifna orden
till flere af hennes man komponerade
sånger. Dessa berömmas för naturlig,
otvungen och melodirik stämföring, klar
deklamation och stor sångbarhet.
Talrika anbud från en mängd
konsertinstitut i Tyskland föranledde
konstnä-; rerna a’t lemna sina befattningar i
Dresden, hvarefter de 1888 togo sin
bostad i Berlin. Vi hoppas att detta
sångarparets första besök här, denna
gång under mindre gynsamma
förhållanden, icke skall afskräcka dem från
att återvända hit, utan att vi ännu en
gång eller flere skola få tillfälle att
njuta af deras ovanliga och utmärkta
sångtalang.
— ^–––
Om Sång och Sångkonst.
^L-ända vi oss nu från natursången
^5 hos det obildade folket till
sången i det bildade hemmets salong, så
kunna vi ej frångå den tanken, att hvad
det förra saknade af konst, det saknas
hos det senare af natur. Granska vi
1 den repertoar som sångdilettanten i
hemmet besitter, så förekommer nästan
endast sådana sångkompositioner, som
ställa på den sjungande större
fordringar än dilettanten nöjaktigt kan
fullgöra, eller också har valet af
repertoaren icke dikterats af någon verkligt
god musikalisk smak. Och ge vi akt
på sångsättet göres ofta våld på
naturen genom en förkonstling af röst och
föredrag, ett ansträngande af organet
för åstadkommandet af effekter, som
ej äro lämpade efter förmågan.
Välljudet och det sannt musikaliska
uttrycket komma härvid till korta.
Dilettanten uppträder med konstnärsprogram
och vill flyga högre än vingarne bära.
Framställningen blifver derför onaturlig
och manierad, rösten får strömma fram
för otyglad och blir skrik eller pressas
ned i strupen och insnöres i
tvångströja. Röster af senare slaget tycka
vi blifva allt mera allmänna och det
icke blott ibland dilettanterna utan
äfven bland dera som skola räknas till
konstnärerna. Af dem som öfva sång
i hemmet och icke lärt att sjunga,
d v. s. sökt odla röst och sång genom
att taga undervisning i sångkonst, kan
man visserligen ej begära så mycket,
men hvad man bör fordra är natur och
i smak samt förstånd att lämpa
repertoaren efter förmågan. Man träffar ju
j också stundom på en sångare eller
! kanske mest sångerska, som med en
! sympatisk röst, okonstladt och känsligt
eller naturfriskt föredrag ovilkorligen
hänför och vinner priset framför
mången, som uppträder med stora later och
gör sig air af att vara konstsångare.
Medlet till förvärfvande af denna
förmåga att sjunga, icke brillant och
pompöst, utan vackert och naturligt,
har man i röstens odling för denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
