Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sonat (D dur) for piano och violin (hr Aulin);
2. Schnbert: »Erlkönig» (frk. Öhrström); 3.
Chopin: Ballade, G moll (hr Andersson); 4.
Schumann: »Frauenliebe und Leben» (fru
Ed-ling); 5. Brahms: pianoqvartett (G moll).
Bitr.: hr Bergström, Carlson, Stenlmmmar.
Berns salong. Febr. 22. Hrr Arv.
Öd-manns oeh Salom. Smiths matiné. (Bitr.:
frkn. Ad. Almati, Esther Sidner, Grefvinnan
Taube och prof. Iv. Hallström’.
Senare hälften af förra månaden
har medfört cn verklig uppsjö på
konserter, af hvilka 6 under loppet af en
vecka och några fyra dagar å rad.
Afven kgl. operan har deltagit i denna
täflan med en extra symfonikonsert,
hvilken kan betraktas som hennes
förnämsta lockelse under denna tidsperiod.
Visserligen har en ny debutant
fram-irädt i den finske sångaren Alarik
Ugglas person och »Otello» fortfarande
stått på repertoaren, men debuten i en
rol som Escamillos, och blott för en gång
hittills, var ej af mycken betydenhet och
»Otello» har till följd af hr Ödmanns
sjukdom gifvits blott en gång, såsom
här ofvan kan ses. Att nu fästa oss
vid hr Ugglas debut, kan derom ej
mycket dömas, då sångaren var ovan
vid vår operascen och orkester samt
repeterat otillräckligt, hvarförc också
intonationen lemnade ett och annat
öfrigt att önska. Rösten är för öfrigt
rätt god och apparitionen ståtlig, äfvenså
är spelet ledigt. Hr U., elev af
Lam-perti, debuterade 1886 som Belamy i
»Villars Dragoner» i Helsingfors, vid
hvars finska opera han sedan varit
anstäld. Han har senast studerat sång
för fru Lucca. Sista symfonikonserten
gafs med biträde af hr Salomon Smith
och sades vara föranledd af hans
här-varo och tillfället att få höra honom
återgifva »Wotans Abschied» ur
»Wal-kyrian», som han sjungit en gång förut
å en operakonsert. Vid samma
konsert fick man återhöra den sist gifna
Brahms-symfonien, som nu gjorde långt
bättre och klarare intryck, och i
hvilken många melodiska skönheter glänste
fram f synnerhet i de båda första
satserna. I scherzot kunna vi deremot
icke finna något intresse; det saknar
den humor, den lekande och lätta
karaktär som tillhör en sådan sats, deremot
vinner den invecklade finalen vid
närmare bekantskap. Från Brahms
symfoni kommer man till Beethovens
härliga C moll-symfoni såsom ur ett
praktgemak ut i Guds fria solbelysta natur.
Denne senare utfördes med mästerligt
samspel och fin uppfattning hos
dirigenten. Till fyllnadsnummer hade valts
Schuberts intagande, förut här gifna
Andante ur »Rosamunda», hvars minore
II gerna kunnat uteslutas för att göra
det hela kortare. Det säger sig sjelf
att såväl hr Smith som hr Neruda och
hofkapellet lifligt hyllades. —-
Filharmoniska symfoniorkesterns G:te konsert,
egnad åt minnet af Niels Gade, gafs
inför fullsatt salong och var väl
arrangerad. I estradens fond såg man Gades
byst mot svart bakgrund omgifven af
lefvande växter och öfver densamma
såsom en tronhimmel danska flaggan.
Bysten med sin bakgrund var en
illusorisk målning af artisten .Tungstedt,
som tillhör filkarm. sällskapet.
Konserten inleddes med en prolog af Ivar
Damm, illustrerad af Gades musik ur
> Ossian-uvertyren», » Elverskud » och
»Korsfararne» oclr framsagd af hr
Törnqvist. Hr Forat^., Sjöng derpå
ett par vacktiypmanser rf®»Elverskud»
hvarpå GaJjSMÄelnicgen "lutade med
konipniiisteii^BH|och melodiska B
dursymfoni, dén^RBffiäraste af hans sym
fonier. Joh. Svendsens bearbetning för
stråkorkester af den norska folkvisan
»I fjol gjætte Gjeitinn» är talangfull
och anslående; detta nummer, hvarmed
andra afdelningen började, väckte ock
stort bifall samt ej mindre konsertens
slutnummer Griegs »Peer Gynt » suite,
hvari »Anitras dans» måste bisseras.
Den dansk-norska konserten hade
dessutom att bjuda på visor af Kjerulf
(»Af maanens silfverglöd», »Sövnen»
och] »Aftenstämning») sjungna af hr
Forsten, som blef mycket applåderad
och sjöng som extranummer
»Marga-rethe am Thore» af Adolf Jensen (tysk,
ehuru namnet låter danskt; af
sympatier för Gade lefde ock J. ett par år
i Köpenhamn). • Hr Forsten var denna
gång mindre väl disponerad, hvarföre
intonationen var mycket sväfvande vid
flere tillfällen. Efter konsertens slut
hyllades hr Hallén med applådsalfvor
och inropningar, som syntes aldrig vilja
sluta.
Att hrr Odrnann och Smith å sin
matiné ej gingo miste om stor publik
och rikt bifall är sjelfklart. Hr U. var
visserligen ej rätt disponerad men sjöng
så ni3’cket vackrare med sparad röst
och hr Smiths »präktiga bas» tog sig
ej mindre väl ut. Eu ny sång af Ivar
Hallström: »Notturno», sjungen af hr
Odmann, ett särdeles fint och behagligt
stycke, var en nyhet för dagen. Hr
O. sjöng för öfrigt en brillant aria ur
Goldmarks »Drottningen af Saba»,
Hallströms »La bella sorrentina», med
hr Smith Rossinis vackra duett »Le
Marinari» och deltog i
Rigolettoqvar-tetten med hr Smith, grefvinnan Taube
och frk Almati. Hr Smith sjöng en
aria ur »Jessonda», romans af Liszt
(»Es muss ein Wunderbares sein»),
»Hildebrandlied» af Jensen och »Saa
lad sangen i salen bruse» af P. Heise
samt extra Kjörlings »Behagen» och
deltog mad frk Almati i en duett ur
»Gioconda». Visor sjöngos dessutom
af de biträdande damerna. Hr
Hallström och frk Sidner skötte med känd
talang ackompagnementet till sången.
Af kammarmusiksoaréerna gjorde
hr Rich. Andersson början med sin
första »Musikafton», hvilken inleddes
med en af honom och hr Aulin
förträffligt utförd sonat (D-dur) af
Beet-hoven. Konsertgifvaren spelade
dessutom Chopins G-moll-ballad och deltog
i en pianoqvartett (G-moll) af Brahms,
i hvilken synnerligast andra och sista
satserna voro tilltalande.
Vokalnumren utgjordes af Schuberts »Erlkönig»,
behagligt och uttrycksfullt sjungen af
fröken Öhrström, och Schumanns
härliga sångcykel »Frauen-Liebe und
Leben», hvars känslofulla föredrag af fru
Edling tillskyndade henne en formlig
bifallsovation. Hr Stenhammar
lemnade ett godt biträde som
ackompag-natör af sången.
Den Aulinska 3:e
kammarmusiksoa-rén gafs inför ett talrikt auditorium,
som tycktes mest tacksamt för
framförandet af Kiels pianoqvintett, ett
verk af friska idéer i melodi och rytm
och formfulländadt, så som man kan
vänta af den lärde komponisten, här
föga känd annat än genom sitt Reqviein,
hvilket gafs här för några år sedan.
Qvintetten utfördes med mästerskap af
fru Svedbom, vid flygeln, och hrr
Aulin, Sjöberg och Bergström samt hr
Neruda, som i violoncellstämman
lemnade glänsande prof på sin talang.
Af verkets särskilda delar väckte
synnerligast intermezzot med sina brillanta
triolpassager och pizzicati lifligt
bifall. En qvartett af Haydn, soaréns
begynnelsenummer (C-dur n:r 44 med
fuga i slutallegrot), föreföll ovanligt
torr och saknade det goda
humoristiska och älskvärda lynne, som
karakteriserar fader Haydn. Brahms
stråksextett utfördes med biträde af hrr
Neruda och Sandqvist förtjenstfullt,
men kunde ej värma åhörarne. Bäst
föreföllo första satsen med sitt vackra
tema, hvilken är utarbetad med stor
talang, och dernäst adagiot samt slutet
af andra satsen.
Hr Nerudas privata 3:e soaré
inleddes med en pianoqvartett (B-dur
op. 41) af Saint Saéns, spelad af frök.
Tora Hvass (flygeln), hrr Fr. Book,
Bergström och Neruda och slutade med
en pianoqvartett af den tyske ansedde
komponisten Jos. Rheiuberger (f. 1839),
i hvilket nummer fru Svedbotn spelade
pianostämman. Det var visserligen
intressant att få lära känna
Rhein-berger såsom kammarrausikkomponist,
men detta hans verk föreföll temligen
gammalmodigt och flackt, synuerligen i
jemförelse med Saint Saens fantasirika,
kanske ock något fantastiska qvartett,
som skulle ha vunnit på mindre styrka
i pianopartiet. Mellannumret,
Beethovens sköna sonat för violoncell och
piano, återgafs alldeles förträffligt af
soarégifvaren och fru Svedbom.
För sångsoarén den 26 febr. å
Musikaliska akademien hafva vi icke
satts i tillfälle att kunna redogöra.
Från in- och utlandet.
Kgl. operan. Spohrs »Jessonda»
och Aubers »Svarta dominon» äro de
nyheter, hvarmed denna månad inledes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
