Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beethovens jordfästning, det andra vid
hans graf. I detta senare anbefalde
han åhörarne att låta sig uppbyggas
af hänförelsen hos den store
tondiktaren, som blott traktade efter ett enda,
hängaf sig helt och hållet åt detta
enda; utan maka, utan barn och
vänner, med föga njutning af detta lifvet,
hade han vandrat här, den gudaingifne,
till hvilken de arma förderfvade
men-nisknrna kunde se upp, om de ville
tänka på sitt ursprung och sitt mål.
Det är stortänkta, varmhjertade ord,
som bevisa att Grillparzer rigtigt
fattat betydelsen hos den störste
banbry-taren på tonkonstens område. 1 )enna
hans obetingade vördnad för Beethoven
kan försona en med hans stränga dom
öfver Weber. Betecknande i skalden
Grillparzers mun är att han
tillerkänner orden i en operas text mindre
betydelse än tonerna deri; — en
operakomponist skall icke hänga efter orden
i sin text utan underlägga dem en
melodisk, organiskt utbildad och
afrun-dad musik.
Så mycket är säkert; för poeten,
menniskan Grillparzer var kärleken till
musiken en god gåfva, ty tonkonsten
hade han att tacka för den mest
ogrumlade glädjen i sitt annars ofta
förbittrade lif.
—<§!––-
Vår Musikbilaga.
Genom uteblifvande af utlofvade, till
omfånget lämpliga kompositioner
innehåller årets första musikbilaga endast
två inhemska sådana af kända
komponister. Beträffande de två öfriga
pianostyckena ha vi velat med Th.
Kirch-ners »Albumblad» fästa våra
musikvänners och pianisters uppmärksamhet
på denne utmärkte och produktive
pianokompositör (född 1824, sedan 1883
bosatt i Dresden) en Schumauns
efterträdare såsom en originel skapare af
miniaturer för piano. Med Menuetten
af Ludvig Berger återkalla vi minnet
af en på sin tid mycket berömd pianist
(född i Berlin 1777, död derst. 1839),
Mendelssohns, Tauberts m. fl. lärare.
Från 1804 till 1811 var han bosatt i
Petersburg, 1812 uppehöll han sig i
Stockholm och gaf konsert här, for
sedan till London och flyttade 1815
till Berlin. Hans talrika
pianokompositioner äro nu föga kända; bland dessa
förtjena dock hans etyder och ett och
annat för öfrigt att räddas från
glömskor.
–––––
Obs. Artikeln »En fransk
pedalskola», som började i föregående
numret, kommer i brist af utrymme för
dagen att fortsättas i nästa nummer.
–#––-
Musikpressen.
Från Heinrichshofens förlag i
Mag-deburg, — en gammal förlagsfirma
grundad 1797 ■— ha vi fått oss
tillsända flere sånger af Eugen Hildach,
deribland ett par af dem som sjöngos
här af honom och hans fru, nämligen
duetten »Altdeutscher Liebesreim» och
sopransången »Fruhling ist da», båda
mottagna med bifall. (Den senare af
dessa är i omfång från d till g; i
duetten gå båda stämmorna upp till
tvåstr. ass). Alla dessa sånger finnas
emellertid i sättning för olika röster,
såsom man kan se af en annons å
sista sidan, till hvilken vi hänvisa.
Op. 8 är en bröllopssång (text efter
Ruths bok 1, 16 och 17) melodios och
stämningsfull, och soloarraugementet
för mellanröst är i omfång af d till
fiss. A titelbladet till denna sång,
som ingår i en samling af åtskilliga
»Geistlicho Arien und Lieder» för en
sångstämma, till bruk vid
kyrkokon-serter, har förläggaren vidtagit den
efterföljansvärda åtgärden att angifva
omfånget af hvarje sång. Dennas
omfång angifves sålunda; (d—fiss). (I våra
anmälningar af sånger har sådan
upplysning meddelats, men vi ha ansett
öfverflödigt att angifva oktaverna med
särskildt tecken, då sådant säger sig
sjelft.) Sättniugarne af Hildachs
sånger för hög röst gå vanligen upp till
g eller deröfver, de för mellanröst till
f eller fiss. De Hildach’ska sångerna
utmärka sig mindre för originalitet än
för en varm melodisk stämning och
god musikalisk deklamation, så att
sången ger orden sitt rätta uttryck, och
ackompagnementet är enkelt och
verkningsfullt utan några inkrånglade
harmoniska effekter. Någon rangskiluad
mellan de särskilda såugerna uppdraga
vi ej ; såväl solosångerna som duetterna
kunna rekommenderas den musikaliska
allmänhet som älskar melodisk sång.
De som bevistade herskapet Hildachs
soaré ha för öfrigt haft tillfälle att
sjelfva döma om hr Hildachs förmåga
som komponist.
På Otto Forbergs förlag, Leipzig,
har utkommit och blifvit oss tillsända
följande musikalier:
För piano 2 händ.;
Be hr, Franz: Haiderose, Idyll.
Pr. Mk 1,2 5; — Almenransch,
Salongs-stycke. Pr. Mk 1,50.
Leybach, I.: Kriegers Heimkehr,
inilitäriskt tonstycke op. 277. Pr. Mk
1,50; —- Trotzkiipclien, Caprice brillant,
op. 283. Pr. Mk 1,5o; — Les
Sirenes, Caprice brillant, op. 284. Pr.
Mk 1,50.
Strelezki, Anton: Souvenir de la
Poloyne, 3 Mazurkor. op. 113. n:o 1
Pr. Mk. 1,50, n:o 2 och 3åMk’l,25.
Wilm, Nicolai, von: Kleinrussische
Lieder und Tänze op. 76, Häft. 1, 2.
3 å 2 Mk.
För piauo 4 händ.:
Strelezki, Anton: Polnische Tänze
Häft. 1 och 2 å Mk 1,5o.
De båda förstnämnda komponisternas
bekanta stil återfinnes äfven i dessa
deras stycken, hvilkas blotta titel
antyder en salongsmusik för den stora
pianistiska dilettantskaran, lätt och
lättsmält men föga närande. Anton
Strelezki står betydligt högre. Denne
komponist, som lär söka sig förläggare
i all land och äfven genom en svensk
förläggare innan kort torde presenteras
hos oss, har i sina här nämnda
tonsättningar lemnat ganska intressanta
prof på tousättaretalang. Dessa
stycken med sin nationelt polska prägel
påminna i ett och annat om Chopin,
som förmodligen är hans landsman.
S:s stycken äro emellertid af enklare
byggnad och utan större svårigheter
för utförandet.
Nicolai v. Wilm kan räknas till
nutidens bäste pianokomponister, fängslande
genom melodisk och harmonisk
uppfinningsförmåga, samt enkel och klar
äfven i saker som hafva en brillant
salongsmässig form. Den »lillryska»
musik han här bjuder på ha vi förut
anmält i 4-händig sättuing, och om
han här än blott reproducerar nationela
melodier, så är det emellertid på ett
sätt, som visar tonsättaren-arrangörens
fina smak och förmåga att åstadkomma
ett för pianot förträffligt lämpadt,
intressant arbete.
––––––-
Från Scenen och Konsertsalen.
Kgt. Operan. Febr. 16. Verdi: Otello.
— 19. Bizet: Carmen (Escamillo: hr Alarik
Uggla, l:a upptr.; Carmen, Don José: fru
Edling, hr Strandberg). — 20. Mascagni:
På Sicilien. Undina. Carmen 2:a akt
(Esca-millo: hr Uggla). — 21. Sjette
symfonikonserten. 1. Brahras: E moll-symfoni; 2.
Wagner: Wotans Absehied von Briinhilde u.
Feuer-zauber ur »Walkyrian» (hr S. Smith);
Schu-bert: Andantino (entreaktsmusik) ur
»Rosa-munda»; 4. Beethoven: C moll symfoni (n:r5).
— 22, 25. Mozart: Trollflöjten (Papagena:
frk. Parsberg, fortf. debut.; Nattens drottning,
Pamina: fruar Östberg, Edling; Tamino,
Pa-pageno, Sarastro: hr Lundmark, Edlund,
Sel-lergren). — 27. En Midsommarnattsdröm.
Vasa-teatern. Febr. 15—25. En
flickpension.
Musikaliska Akademien. Febr. 23.
Filharmoniska symfoniorkesterns 6:te konsert. (3:e
abonn.) 1. Prolog, med musik af N. W. Gade;
2. Romanser ur »Elverskud» af Gade (hr
Forstén); 3. Gade: Symfoni n:r 4, op. 20.
(B dur); 4. Svendsen, Joh.: Norsk folkvisa,
bearb. för sträkork.; 5. Kjernlf, H.: Sånger
(hr Forstén); 6. Grieg: Orkestersuite ur »Peer
Gynt». — 26. Sångsoaré (l:a) af Math. Taube,
f. Grabow, hrr Ivar Hallström och O.
Lejd-ström (bitr. frk. Piehl, hrr S. Smith, Lemon,
Ax. Ödman). — 28. Fr. Nerudas 3:e privata
inusiksoaré. 1. Saint Saens C: Pianoqvartett
B dur, op. 41; 2. Beethoven: Sonat A dur.
op. 69 för piano och violonc.; 3. Rlieinberger,
Jos.: Pianoqvartett Ess dur, op. 38.
Vetenskapsakademien. Febr. 17. Rich.
Anderssons l:a Musikafton. 1. Beethoven:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
