Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 6. Redaktör och utgifvare: FRANS J. HUSS. Expedition: Olofsgatan I (Hötorget 6,) ! tr. upp öfv. gård. Stockholm don 16 Mars 1891. . __ Pris: Helt år 5 kr., Lösntr 25 öre. Annonspris: 10 öre petitraden (15 öre uti.). Årg. 11.
t
Ludvig Spohr.
o_
IZS’iterupptagandet af »Jessonda» på
pps vår operascen framkallar i minnet
en af vårt århundrades största
tonkonstnärer, den på sin tid så firade
mästaren i violinspelet och på så många
områden af tonkonsten fruktsamme
komponisten Ludvig Spohr. Oaktadt det
stora anseende denne musiker med all
rätt vunnit och fastän föga mer än
tre decennier förlupit sedan han gick
ur tiden, hvilket inträffade först sedan
Robert Schumann i tre år, Felix
Men-delssohn i tolf slutat sina lefnadsbanor,
synes minnet af Ludvig Spohr mer och
mer förblekna i vårtid. > Sångscenens
mästare är väl för vek i vår på
rafflande effekter frossande tid.
Antipo-poderna Wagner och Spohr vilja ej
trifvas under samma tak. Såsom en
konung bland violinisterna lefver den
senare oförvanskligt i
musikhistorien, men den store
virtuosen är död för vår tid; som
tonsättare synes han ock på
väg att blifva det, men kan
såsom sådan ännu lefva upp
och förtjenar det äfven, om ej
det kan ske med samma glans
som förr. Sällan synes likväl
hans namn nu mera på
musikprogrammen, icke en gång då
det gäller oratoriet eller
kammarmusiken. Af hans verk
för scenen är det endast
Jes-sonda», som hållit sig uppe
och som en och annan gång
framträder på tyska scener,
hufvudsakligen i Kassel, der
lmn som hofkapellmästare
verkade i trettiofem år och äfven
•slutade sina dagar. Utom i
denna stad finna vi under
sistlidna år »Jessonda» endast på
operascenerna i Dresden och
Sclnverin två å tre gånger
uppförd. Operans
återupptagande på vår första scen kan
ej annat än räknas teaterstyrelsen till
förtjenst, och vår publik synes i detta
musikverk ha funnit ej blott ett
historiskt utan äfven ett musikaliskt intresse,
hvilket senare ökats genom ett
förträffligt utförande. Vi gå nu till en
kortfattad teckning af tonsättarens lefnad
j och verksamhet.
Ludvig Spohr föddes d. 5 april 1784
i Braunschweig, son af med. doktorn,
sedermera medicinalrådet C. H. Spohr
och Ernestine Henke, dotter af en prest
derstädes. Den musikaliska talangen
blef tidigt väckt i hemmet, der modern
sjöng och spelade klaver, fadern blåste
flöjt. Redan omkring fem år gammal
sjöng han med sin klara stämma
duetter med modern och vid samma ålder
köpte honom fadern, på hans enträgna
begäran, en violin med hvilken den
j unge musikern flitigt sysselsatte sig.
Han fick nu undervisning i violinspel
af rektor Riemenschneider och börjar
Ludvig Spohr.
sedermera år 1790 eller 91 taga
lektioner deri af en fransman Dufour,
skicklig violin- och violoncellspelare,
hvilken som emigrant slagit sig ned i
Seesen, dit fadern flyttat 1786. På
föranledning af denne, som insåg gos- j
sens stora begåfning, sändes han till
Braunschweig för att utbildas till
musiker och erhöll der till lärare i teori
organisten Hartung och i violinspel den
dugtige violinisten, konsertmästaren
Maucourt. Han gjorde nu så stora
framsteg, att hertigen 1799 anstälde
honom som kammarmusikus och erbjöd
sig att bekosta hans ytterligare
utbildning. Ar 1802 erhöll han till lärare
Franz Eck, som på resa till Ryssland
spelade i Braunschweig, och denne
åtföljde han på hans resor l1/* år,
derunder flitigt studerande och riktande
sig genom åhörande. Sin första
konstresa företog han 1804 och väckte bl.
a. i Leipzig stor sensation både som
virtuos och komponist. I
Go-tha föranledde hans
uppträdande engagement som
konsertmästare efter den aflidne
Ernst 1805, men han stannade
ej länge på denna plats.
Sedan han 1806 gift sig med
harpvirtuosen Dorette
Scheid-ler företog han nya
konsertresor 1807 och 1809 samt
kom 1812 till Wien, der han
efter att ha med heder
bestått en täflan med Rode, som
samtidigt uppträdde der, lät
af grefve Palffy binda sig som
kapellmästare vid Theater an
der Wien.
Konflikter med grefven
förorsakade att han redan 1816
lemnade Wien och efter en
resa till Italien, der han
konkurrerade med Paganini (båda
spelade tillsammans 1817 i
Milano en Concertante af Spohr)
öfvertog han derpå
kapellmästareplatsen vid Stadtteatern !
i Frankfurt 1817. Han gjorde
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
