- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 11 (1891) /
57

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Redaktör och utgifvare: FRANS J. HUSS.
Expedition: Olofsgatan I (Hötorget 6,) I U. upp öfv. gärd.

StocMm Hen 15 April 1891.

Pris: Helt är 5 kr., Lösn:r 25 öre.
Annonspris: 10 öre petitroden (15 öre uti.).

Gregorio Allegri och hans
Miserere.

gamla »klassiska»
kyrkomusi-‘sgi ken är hos oss föga känd.
Skälen härtill torde vara flere. Ej minst
torde detta doek hafva sin grund deri,
att denna musik är till den grad
kyrk-ligt-liturgisk, att den passar endast för
kyrkan, såsom en integrerande del af
en organiskt sig utvecklande gudstjenst
och i närvaro af en andaktsfullt
gnds-tjenstfirande församling. För
konsertsalen passar den platt icke; ja icke
ens för kyrkokonserten. Utförd i nyss
angifna gudstjenstliga form och i det
vigda rummets stämningsfulla
omgif-ning, blifver denna musik i den s. k.
stränga eller sublima stilen icke blott
njutbar: här är det först, som den för
det fromma religiösa sinnet uppenbarar
hela sin ideala skönhet och genom det
i toner tolkade gudsordet verkar så
mäktigt gripande och
uppbyggande. För sådan mera
konstnärlig, flerstämmig, sannt
liturgisk körsång har emellertid vårt
ofiiciela gudstjenstritual
egentligen ingen plats. Vår
kyrkohandbok vet icke af någon
körsång och har således icke heller
uttryckligen medgifvit dess
berättigande, dess användning i våra
offentliga gudstjenster. Då en
eller annan flerstämmig kör icke
desto mindre stundom utföres vid
våra högmessogudstjenster, sker
detta, strängt taget, endast
genom ett brytande af den lagligt
faststälda ordningen. Så starkt
är dock lyckligtvis det allmänna
behofvet af sådan körsång, och
så fullkomligt öfverens med äkta
lutherska kultprinciper är dess
användande vid vår gudstjenst,
att det ej kunnat falla någon
kyrklig myndighet in att
förbjuda densamma. Tvärtom har
man, isynnerhet på senare tiden,

annat af den gamla klassiska
kyrkomusikens körverk kunnat komma till
heders och finna sin rätta användning.
Det är ock denna omständighet man
har att tacka för, att Allegris- berömda
»Miserere» kommit till utförande vid
en i Maria kyrka härstädes nyligen
hållen »passionsvesper». I anledning
här-af torde några meddelanden om detta
verk och dess skapare för
musiktidningens läsekrets ej vara ovälkommna.

• •

*



Såsom fallet är med flere af de stora
klassiska kyrkokomponisterna, äro äfven
Gregorio Allegris lefnadsomständigheter
till största delen höljda i dunkel. Icke
ens hans födelseår är kändt. Af de
olika uppgifterna härom, torde de
komma sanningen närmast, som låta honom
vara född i Dom omkring 1590.
Sannskyldigt konstnärsblod flöt emellertid
i hans ådror. Han var nämligen en
ättling af den berömde målaren
Antonio Allegri, vanligen kallad
Coreggio (död 1584). Redan
tidigt synes vår mästare hafva
blif-vit påverkad af den mäktiga
religiösa lifsrörelse, som under
refor-matioustidehvarfvet genomgick
äfven den katolska kyrkan, och
som i Rom hade sin medelpunkt
i den för barnslig fromhet och
glödande trosuit berömde Filippo
Neris (död 1595), äfven i
musikens historia betydelsefulla
religiösa nppbyggelsesammankomster
i trefaldighetsordens bönesal
(»oratorium»). Det var i dessa
märkliga, åt bibelbetraktelser, bön,
sång och musik egnade
andaktsstunder, samt i det intima
umgänget med Neri, hvilkens
musikaliska raedhjelpare de en tid
voro, som Palestrinas och den
äldre Naninis personliga fromhet
mottog sin kraftigaste väckelse
och erhöll sin på djupet gående
utveckling. Såsom lärjunge af

alltmera uppmuntrat hvarje sträfvande
i denna väg. Frånvaron af hvarje
agendarisk bestämmelse rörande den
gudstjenstliga körsångens berättigande,
rätta plats och liturgiskt-musikaliska
beskaffenhet måste dock beklagas
såsom en verklig brist, en brist som haft
vidtgående verkningar, äfven i fråga
om nödig urskiljning vid bedömandet
af hvad som är äkta gudstjenstlig
kyrkomusik och hvad som icke är det.

Såsom ett försök att på den
frivilliga anordningens väg verka för
af-hjelpaude äfven af denna brist hafva
de fria vespergudstjenster, som på
senare tiden börjat hållas både i
landsorten och i hufvudstaden, säkerligen
äfven en ej ovigtig mission att utföra.
Den flerstämmiga körsången, med eller
utan orgel, ingår nämligen i dessa
såsom en organiskt integrerande del
med en specielt uppbyggande uppgift
och ett ej alltför obetydligt rituelt
utrymme. Härigenom har äfven ett och

GregorioAllegri.





<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:58:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1891/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free