Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redaktur och utgifvare: FRANS J. HUSS.
Expedition: Olofsgatan I (Hötorget 6,) I tr. upp öfv, gård.
Stockholm flen 1 Maj 1891,
Pris: Helt år 5 kr., Lösn:r 25 öre.
Aimonspris: 10 öre petitraden (15 öre uti.).
Emil Sauer.
få land vår tids pianovirtuoser intager
Em. Sauer ett af de främsta
rummen. Han är född i Hamburg 8 okt. 1862
och blef af Anton Rubinstein
rekommenderad till dennes broder, den utmärkte
pianisten Nikolaus Rubinstein, direktör
för konservatoriet i Moskva, hvilkens
undervisning han der från 1878 åtnjöt
i 3 år. Han debuterade derefter i sin
födelsestad, uppträdde i en mängd
andra städer, studerade 1884 för Liszt
och vann snart ett stort namn.
Det var år 1876 då Anton
Rubinstein konserterade i Hamburg och på
vanligt vis genom sitt snille upptände
åhörarne till lågande
hänförelse. Då satt der på en af
de högsta raderna i salongen
en 14-&rig gymnasist, blek
och tyst, hvilken just under
dessa timmar fick sitt
mäktigaste intryck för lifvet.
Han var hittills endast elev
af sin moder, en dugtig
pianist; många af sina
fristunder tillbragte han i drömmar
vid pianot, men ännu hade
man ej upptäckt någon
ovanlig talang hos honom och
han var bestämd att inträda
på den juridiska banan. Det
skulle varda honom sjelf
förbehållet att finna vägen som
hans naturanlag utstakat, sig
sjelf till ära och
musikverl-den till glädje. Anton
Rubinsteins spel hade plötsligen
hos honom uppväckt den
be-gåfvade konstnären. Emil
Sauer berättar på sitt
okonstlade sätt, att han efter denna
för honom så märkvärdiga
konsert störtat hem och i
feberaktig rörelse satt sig
vid pianot utan att tänka på
hvarken mat eller drick. Han
spelade — spelade — spelade
ända fram emot morgonen och tyckte
att han kände ej igen sig sjelf. Det
rätta ljuset, som skulle bringa knoppen
i blomning hade trängt in i den unga
konstnärssjälen. Det sker ännu under
inom tros- och — konstnärsverlden.
Att Emil Sauer nu också fattade
mod till sig att besöka den mästare,
som öppnat ögonen på honom för hans
egen talang och bedja att få spela för
honom, var naturligt. Rubinsteins
omdöme skulle afgora, om han kunde våga
sig på konstnärsbanan. Och omdömet
1 jöd : » obetingadt».
Sålunda begaf sig den öfverlycklige
unge mannen knappast två år derefter
såsom stipendiat till Moskva.
Intressanta äro Sauers meddelanden om hans
undervisning hos Nikolaus Rubinstein
och dennes förmåga att bibringa sina
lärjungar hur man framgångsrikt och
med måtta bör öfva sig för att rätt
begagna tiden och skona sina andliga
och kroppsliga krafter. Fyra (immar
endast tillät mästaren, en afsvuren fiende
till alla rent mekaniska studier, sina
lärjungar att arbeta, men på dessa
timmar lärde de dock, tack vare hans
geniala undervisning, mer än andra på
lika många dagar. Under det
pianoelever plåga sig och sin oragifning med
åtta och tio timmars arbete vid pianot,
håller Emil Sauer fortfarande fast vid
sin läromästares anvisning och egnar
sjelf dagligen blott fyra timmar åt de
egentliga öfningarna, undantagandes vid
särskilda tillfällen, då en
bestämd konstnärlig uppgift
måste lösas på kortaste tid.
Den unge konstnärens
underbara musikminne understödjer
honom också härvid på allt
sätt. Så var det honom t.
ex. möjligt att på den korta
tiden af fyra dagar inlära
den ofantligt svåra
pianokonserten af Sgambati och spela
den utantill i en krets af
inbjudna åhörare och i
närvaro af Liszt, samt föredraga
den med utsökt fulländning
i alla hänseenden.
Efter Nikolaus Rubinsteins
död 1881 begaf sig hans
mest utmärkte lärjunge på
konsertresor. Emil Sauer
spelade i London i St.
James och på »recitals» samt
gjorde uppseende. Men det
oaktadt fick han kämpa den
hårda tysta kampen för
tillvaron, som är få
konstnärs-naturer besparad; han gaf
pianolektioner, jemtedethan
egnade sig åt egna
musikstudier, för att kunna lefva.
Det var handen hos en äkta
varmhjertad konstvän, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
