Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redaktör och utgifvare: FRANS J. HUSS. Expedition: Olofsgatan 1 (Hötorget 6,) 1 tr. upp öfv. gård. Stockholm døn 15 Maj 1891, Pris: Helt år 5 kr., Lösn:r 25 öre. Annongpris: 10 öre pctitraden (15 öre uti.). Arg, 11,
Franz Ondricek.
nappast torde någon vintersäsong
s’ i vår hufvndstad ha varit så rik
på tillfällen att få höra mnsik, som
den, hvilken nu nalkas sitt slut. Utom
operaföreställningarna, som lockat med
flere gouterade främmande gäster, ha
konserterna med en stor procent
bidragit härtill. Jemte operans symfoni- j
konserter äro Musikföreningens, Filkar- j
moniska sällskapets och
Aulinska qvartettens
musiktillställningar gamla
bekanta, men nya för
denna säsong ha varit
Filharmoniska
symfoniorkesterns abonnements-konserter, Rich.
Anderssons musikaftnar, Franz
Nerudas soaréer och
»Sångaftnarna» på
Musikaliska akademien. Till
allt detta har nu på
vårsidan tätt på h varandra
följt främmande
tonkonstnärers konserterande, så
de tre pianovirtuosernas
fruar Stern och Carreno
samt hr Sauer, och till
pianots representanter
kommo violinens i Emile
Sauret och Franz
Ondricek. Kasta vi nu
blicken på öfriga
säsongens musiknöjen å
teatrar, i konsertsalar och
kyrkor, tillstälda af
artister, musiksällskap, för
välgörande ändamål etc.,
så möter oss ett
oändligt perspektiv. Man
skulle också såsom en
följd af en sådan choc
på musikpublikens
nerver kunna antaga en viss
förslappning hos
densamma såsom orsak till och
ursäkt för att två så
betydande konstnärer, som
Emil Sauer och Franz Ondricek ej
kunnat locka så pass stor publik till sina
konserter, att vår musikaliska honneur
vis å vis så erkända musikstorhoter
varit sauverad. De kunna clock
möjligen trösta sig med att reklamen icke
föregått dem till hyperboreernas land.
Då nu snart vår mest favoriserade
operaartist har sin recett kommer man
nog att slåss om biljetterna äfven om
de skola betalas mångdubbelt i andra
och tredje hand. Nå, det är ju
mycket vackert att så värdera och hylla
en inhemsk konstnär, men rusningen
till en sådan representation är en skarp
kontrast mot det ringa intresse, som
ofta visas här i fråga om att göra
bekantskap med första rangens artister
från utlandet och att begagna sig af
tillfället att förskaffa sig en
musiknjutning af så relativt sällsynt slag hos
oss, som de kunna skänka. Men
kanske äfven här gäller
satsen : »Sverige åt sven-
skarne ».
Det torde kanske ock
finnas bland våra läsare
de som tycka att vi sjelfva
för litet tillämpat
nämnda sats på denna
tidning, men vi ha dock
lemnat bevis på att vi i
första rummet haft våra
egna musikstorheter i
åtanke. Dessutom
existerar ännu icke något
importförbud vis å vis
utländska konstnärer och
konstnotiser, om än en
och annan kanske är
benägen att räkna dem
liksom musikinstrument
bland — lyxartiklar. Den
hos oss allt jemt
intygade obekantskapen med
utländska tonkonstnärer
af hög rang har
dere-mot manat oss att,
särdeles vid sådanas besök
och konserterande här,
medelst bild och biografi
presentera dem för våra
läsare. Och detta finna
vi vara en uppgift för
vår musiktidning lika väl
som för andra dylika,
hvilka derjemte ofta
bjuda afbildningar och
lef-nadsteckningar af
musikhistoriens märkligare
personer från olika tider.
Franz Ondricek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
