Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De vespergudstjenster, som af
direktör Hugo Lindqvi6t anordnats här i
vinter, synas ha gifvit uppslaget till
den lifliga diskussion i koral- och
kyr-kosångsfrågan, som under detta år egt
rum. En »Lutheranus» i »Vårt Land»
opponerade sig mot dessa såsom ett
för den lutherska protestantismen
farligt katoliserande element, och
fäktningen började mellan de konservativa,
som hålla på den gamla Hæffnerska
koralsången och de liberala som önska
mera lif och rytmisk vexling hos
sången i våra kyrkor. Striden har såsom
rörande kyrkan hufvudsakligen haft den
statskyrkliga tidningen »Vårt Land»
till valplats, men äfven Sv. Musiktid- ’
ning, som förr innehållit artiklar om
kyrkosången, har såsom musikalisk
facktidning fått vara med om
diskussion i denna allmängiltiga musikfråga.
Vi hembära härmed vårt tack till de
ärade kämpar som gått till strid mot
hvarandra i våra spalter, och då
frågan nu här blifvit sedd från olika
sidor torde våra läsare vara tills vidare
tillfredsstälda med den belysning
densamma genom de insända artiklarna
erhållit. Eör närvarande pågår en
större artikelserie i »Vårt Land» med
titel: »Om liturgiska vespergudstjen-
ster och luthersk kyrkosång, en
litur-gisk-musikbistorisk utredning, samt
tilllika ett genmäle till den sig så
kallande ’Lutheranus’ och hr direktör
J. Fr. Törnvall i Linköping» — en
artikel, som lär ha till upphof
författaren till uppsatsen i Sv. Musiktidning nr
8 om »Gregorio Allegri och hans
Miserere», en af de på kyrkomusikens
område mest hemmastadda här i vårt
land. Vi kunna hänvisa våra läsare
till denna vidlyftiga och grundliga
artikelserie, såsom ett särdeles
fullständigt och intressant inlägg i frågan.
––––-
Arrangementer af L. Spohrs
tonsättningar.
Till fullständigande af den i nr 9
af oss meddelade katalogen ötver Spohrs
musikverk, vilja vi här till tjenst för
dem, som skulle önska göra
bekantskap med dessa i annan form än den
ursprungliga sättningen, ur Schletterers
nämnda katalog lemna ett utdrag som
upptager hvilka verk som förekomma
arrangerade, och uppställa dem i
nedanstående ordning, såsom förut
antydande tonarten, dur med stor, moll
med liten bokstaf.
Verk med pianoackompagnernent
(violin med piano i stället för orkester).
Violinconcerter: opus 1 (a), opus 2 (d),
opus 7 (c), opus 38 (e), opus 47 (a),
opus 55 (d), opus 62 (a), opus 70 (G),
opus 128 (e). Premiere Concertante
(h) opus 48; Seconde Concertante (h)
opus 88; Concertino (a) opus 79;
Se-cond Concertino (E) opus 92;
Potpour-rie ur »Jessonda»; Potpourrie opus 59;
Grande Polonaise (a) opus 40. — Scen
och aria, opus 71.
Klaverutdrag: Der Zweikampf mit
der Geliebten, Zemire und Azor, Faust,
Jessonda, Der Berggeist, Pietro von
Albano, Der Alchymist, Die
Kreuz-fahrer, Die letzen Dinge, Der Heilands
letzte Stunde, Der Fall Babylons,
Hymne (opus 98), 84:e Psalmen. (Af
dessa Jessonda och Faust i
Peters-uppl.).
För piano, flöjt, violin, alt och
violoncell: Grand Nonetto opus 31.
För violqvartett och piano: 4:e
Concertante (h) opus 10; Grand quintuor
(c) opus 52; 2:e Double Quatuor (Ess)
opus 77; Quartett-Concert (a) opus 131.
För violqvintett: Double Quatuor (d)
opus 65; Notturno (C) opus 34.
För violqvartett: Double Quatuor (d)
opus 65; ll:e Concert (G) opus 70.
Fur flöjt, violin, alt och violoncel!:
Quatuor brill (E) opus 43.
För flöjt och violqvartett: l:re
Concert (c) för klarinett och orkester.
För violin och qvartett: Rondo ur
2:e Concertante (för 2 violiner) med
qvartett; »Sonst und Jetzt», 3:o
Concertino (a) opus 110 (för violin och
orkester).
För piano, viol och violoncell:
Notturno (C) opus 34; Historische
Sym-phonie (G) opus 116.
För violin, violoncell, flöjt och
klarinett: Adagio (F) för fagott (efter
Adagio i opus 115).
För violin och piano 4:händ.; »Sonst
und Jetzt», 3:e Concertino (a) opus
110.
För piano och violin: Notturno opus
34; Adagio ur Klarinett-Concert (nr 3
f); l^vertyr till »Der Alchymist»;
»Sonst und Jetzt», 3:e Concertino (a)
opus 110.
För piano och violoncell: Sonate
Concertante (Ess) för harpa och violin,
opus 113; Sonat (Ass) för harpa och
violin opus 115; Adagio ur
Klarinett-concert; Grand duo (E) opus 112 (för
piano och viol, arr. af Kummer).
För flöjt och violin: Notturno opus
34.
För flöjt och piano: Andante med
variationer ur Notturno opus 34.
För klarinett och piano: Adagio ur
Klarinettconcerten.
För flöjt: Sonate Concertante opus
113; Sonate för harpa och viol, opus
115; Fantaisie opus 18 för piano och
harpa eller viol.
För piano och 4 händer: Uvertyrer
till Die Prufung (nr 2 D), Alruna,
Faust, Der Berggeist, Der Alchymist,
Jessonda, Macbeth, Zemire und Azor,
Pietro von Albano, Der Matrose, Die
let-zten Dinge, Des Heilands letzte Stunde;
Ouverture (nr 1, c) opus 12;
Concert-ouverture (D) opus 126 ; Symphonie nr 1
(Ess), nr 2 (A) opus 49, nr 3 (c) op. 78,
nr 4 »Die Weihe der Töne» opus 86,
nr 5 (c) opus 102, nr 6 Historische
Symphonie (G) opus 116, nr 7
«Ir-disches und Göttliches» opus 121, nr
8 (g) opus 137, nr 9 »Die
Jahreszei-ten», opus 143; Introduction et
Rondo (E) för piano och violin opus 46;
Grand Nonetto (F) opus 31; Octett
(E) opus 32; Sextett (C) opus 140;
Grand Quintuor (c) opus 53; 3:e
Qnin-tetto (h) opus 69; 4:e Quintetto opus
91, 5:e Quintetto (g) opus 106; 7:e
Quintetto opus 144; Quintetto opus
33; 2:e Double Quatuor (Ess) opus
77, 3:e Double Quatuor (e) opus 87;
Grand Quatuor (g) opus 27;
Quatuor opus 4 nr 1 (C], nr 2 (G)
Ada-I giot; Notturno (C) opus 34; Duo
con-certant (g) opus 95 för piano och viol;
Rondo alla Spagnuola (C) .opus 111,
för piano och violin; Fantaisie öfver
motiv ur »Der Alchymist» opus 117
för piano och viol; Hymne opus 98;
Erinnerung an Marienbad (a) Vals.
För piano och 2 händer: Uvertyrer
till Faust, Zemire och Azor, Jessonda,
Der Berggeist, Macbeth, Pietro von
Albano, Der Alchymist, Alruna;
Notturno (C) opus 34; Double Quatuor
(d) opus 65, Concertouverture (D) opus
126; Historische Symphonie (G) opus
116; Erinnerung an Marienbad (a) Vals.
t
Balduin Dahl.
tjj^gapellmastaren Balduin Christian
’rift Floras Dahl, född den 6 oktober
1834 i Köpenhamn, afled å Skjoldelev
nära Köpenhamn den 3 dennes. Efter
sitt nyss afslutade konserterande här
i Stockholm den 30 april, den
»afskeds-konsert», som blef hans sista,
insjuknade Dahl och bortrycktes af ett
hjert-lidande. Han erhöll först
musikundervisning af sin fader, som var musiker,
och sedan af den äldre brodern,
hofpianisten Peter Waldemar Emil Dahl
(född den 3 januari 1823 i
Köpenhamn, död i juni 1872 i Göteborg).
Då Balduin Dahl som dirigent för
Tivoli blåsorkester från 1864 ådragit sig
allmän uppmärksamhet, blef han 1872
på rekommendation af professorerna
Hartmann, Gade och Paulli vald till
dirigent i Tivolis konsertsal efter H.
C. Lumby 1872. Hans första
uppträdande såsom sådan framkallade
flendt-liga demonstrationer från publikens sida
at dem som önskat Georg Lumby till
sin faders efterträdare. Dahls lugn
och dirigentskicklighet afväpnade
motståndarns och han blef snart en
gunstling hos publiken. Under vintrarna
ha Dahls »populära konserter» hört
till Köpenhamns mest omtyckta
musiktillställningar, och på dessa bar utförts
jemte god populär musik klassiska verk
och en mängd orkesterverk af
framstående nutidskomponister, hvarom pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
