Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redaktör och utgifvare: FRANS J. HUSS.
Expedition: Olofsgatan I (Hötorget 6,) 1 tr. upp öfv. gård.
Stockholm fleii 15 Oktotier 1891,
Pris: Helt Ar 5 kr., Lösn:r 25 öre.
Annonspris: 10 öre petitraden (15 öre uti.).
Karl Ozerny.
»Jtf-ianospelets tre stora C» Larman
4 kallat de allmänt bekanta och
ansedda musikpedagogerna
Clementi-Cramer-Czerny, hvilkas instruktiva verk
för pianospelare så länge stått och
ännu stå i högt anseende. Hvem
känner ej »Muzio Clementis »Gradus ad
Parnassum», sonater och sonatiner, J.
B. Cramers klassiska etyder och Karl
Czernys samlingar af etydverk för
elever af alla utvecklingsgrader, att icke
nämna de båda senares, särdeles den
sistnämndes, talrika
salongskompositio-ner för pianot: divertissements,
fantai-sies brillantes, rondeaux, variations,
och hvad allt de nu heta dessa nu
mera föråldrade, eleganta och
utbroderade pianostycken, som för omkring
femtio år sedan, Införe Mendelssohn—
Schumann—Chopin, utgjorde
pia-noliteraturens favoritsaker. Mest
bekant för vår generation är väl
bland de nämnda mästarne
Czer-ny, hvars namn redan tidigt
inpräglas i de unga pianisternas
minne genom hans, som det
tyckes, oförgängliga etydverk.
Minnet af Karl Czerny träder
sär-skildt nu fram för oss, då vi
haft tillfälle att i år fira 100:de
årsdagen af hans födelse, den 21
febr. 1791. Att vi först nu
erinra om detta jubileum och dess
föremål har föranledts af de
många gästbesök vi i år haft af
främmande tonkonstnärer, dem vi
ansett oss på färsk gerning böra
i första rummet presentera för
våra läsare, hvarjemte egna
artister också tagit utrymmet i
anspråk.
Karl Czerny, son och lärjunge
af en dugtig pianist och
musiklärare, Wenzel C., bördig från
Böhinen, föddes i Wien, der han
också med undantag af några
kortare resor till Leipzig, Paris,
London etc. lefde hela sitt lif och dog
d. 15:e juli 1857. Czerny åtnjöt en
tid Beethovens undervisning och
utvecklade sig sjelf så hastigt till
pianopedagog, att han redan vid 15 år
var en eftersökt lärare. Denna
verksamhet blef han också trogen till sin
död, och den tid han icke använde
till lektioner begagnade han till flitigt
komponerande
Bland hans lärjungar kunna nämnas
Liszt, Thalberg, Döhler, Jaell, Leop.
von Meyer etc. Om sitt första möte
med eleven Franz Liszt berättar Czerny
i sina »Minnen» följande:
»Under år 1819 kom en man till
mig med en gosse af omkring 8 års
ålder och bad att jag skulle låta
honom få spela för mig. Gossen såg
blek och svag ut, satt mycket orolig
på pianostolen, spelade utau ordning
och fingersättuing men förvånade mig
Karl Gzerny.
likväl. Han spelade något, som jag
lade för honom, från bladet och
fantiserade öfver ett tema, som jag på
faderns hegäran uppgaf. Utan något
som helst skoladt spel eller minsta
harmonisk kunskap hos honom var det
ett visst genialiskt drag i det gossen
spelade.» Ett år senare kom Liszt
åter till Wien med fadern. Denne
hade förut sökt få Hummel till lärare
åt gossen, men hans lektionspris, en
louisdor i timmen, var honom för dyrt.
Czerny blef nu under ett par år (till
1821) Liszts lärare. »Då jag»,
berättar han, »visste att dessa genier
med själsgåfvor, som skynda den
fysiska kraften i förväg, pläga försumma
grundligheten i det tekniska, lade jag
ur.der första månaderna hela vigten
på att reglera och befästa den
mekaniska färdigheten så, att den se
ler-mera ej skulle råka på afvägar.
Gossens aldrig svigtande munterhet
och älskvärdhet i förening med
den otroliga utvecklingen af hans
talang gjorde att mina föräldrar
behandlade honom som en son,
jag som en broder, att jag
undervisade honom utan betalning
och försåg honom med musikalier.
Efter ett år kur.de jag låta
honom spela offentligt. En
flitigare och mera spirituel elev har
jag aldrig haft».
Czernys verksamhet som
komponist var outtröttlig. Han
arbetade ofta samtidigt på flere
verk, och under det han vid en
skrifpulpet höll på med en messa,
fortsatte han vid en annan,
medan noterna på den förra torkade,
med en pianoetyd. Han
arbetade som man ser efter
grundsatsen: »tid är pengar». Att
under sådana omständigheter och
med hans enformiga lefuadssätt
fantasien snart blef satt på half
sold, är naturligt nog. Den lille
klent bygde mannen», skrifver
en af hans biografer, »med de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
