- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 11 (1891) /
122

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

guldbågade glasögonen och den runda
snusdosan var i umgänget ett mönster
af artighet och blygsamhet; deremot
hade hans torra skolmästarnatur ej ett
enda drag, som erinrade om
konstnären». Det oaktadt skulle man göra
musikern stor orätt, om man ville
förklara den nästan fenomenala och
hittills ouppnådda framgången af sådana
studieverk som hans blott med deras
pedagogiska användbarhet och att de så
lyckligt äro lämpade efter pianots
natur. Deras hufvudvärde och borgen
för deras snart 70 å 80 år gamla
auktoritet ligger fastmer i deias klarhet,
enkelhet och öfverskådlighet samt icke
minst i deras melodiska friskhet, om
också det tekniska syftet i dem står i
nära sammanhang med den tids smak
och fordringar, under hvilken de
skapades.

Czernys kompositioner uppnå ett
antal af öfver 1,000, ehuruväl hans sista
verk, 82 Exercises endast bär
opustalet 848, hvilket dock är vackert så.
Bland dessa kunna nämnas flere
kyrko-kompositioner, mossor, offertorier etc.
och för piano 3 sonater op. 158, (i
lätta sonatiner op. 163, 8 Scherzi op.
555, en Toccata op. 92, hvilka ännu
förtjena att uppmärksammas. Utan
opustal äro Czernys många goda
arrangementer af alla Beethovens symfonier
äfvensom de flesta af Haydn, Mozart
och Spohr; här icke förglömtnandes
hans ytterst noggranna och i sitt slag
monumentala upplaga af Bachs
»Wohl-temperiertes klavier» (Peters 1 o. 2).
Czernys mest betydande och varaktiga
verk äro emellartid, såsom förut
påpekats, lians för undervisningen afsedda,
»och detta», säger en hans biograf,
såväl genom rikedomen af dessa, som
till en del äro egnade åt en speciel
gren af tekniken, som ock emedan i
dem ändamålsenligheten för handens
utbildning alltid utgör den ledande
principen. Särskildt är denna
afsondring af det rent tekniska materialet
från finheterna i det uttrycksfulla
föredraget att rekommendera för
nybörjaren, så att han först får lära fingrarue
hållning och sjelfständighet innan han
börjar spela med känsla. Derför är
ännu i dag ingen börjande
undervisning tänkbar utan Czerny». Detta
torde vara för mycket sagdt, helst som
vår tids pianoteknik till en del
slagit in på nya banor, men detta
hindrar och förringar ej det klassiska
värdet och användbarheten än i våra
dagar af Czernys instruktiva verk.

Om vi nu vilja uppräkna dessa
efter svårighetsgraden, så kunna de
förnämsta af dem framställas i följande
ordning: Stor pianoskola; 100
öfnings-stycken op. 139 (40 lätta tonstycken
i fortskridande ordning op. 803, Den
lille klaverspelaren op. 823), Nj-aste
Wienermetoden op. 599, melodiska
öf-ningar b. 1—4; 160 korta öfningar

op. 821; 30 nouvelles Etudes de
mé-canisme op. 849; 32 nouveaux exerci-

ses journaliers op. 848 (för su å
händer); Schule der Geläufigkeit (1’Etudes
c’e la véloeité) op. 299, 4 häften; 125
Passageöfuingar op. 261; Förskola till
fingerfärdigheten (Nya öfningar, 24
fortskridande stycken för försigkomna
e-lever, h. 1—3) op. 036; 100 nya
studier till vinnande af högre utbildning
op. 807 (Preludier, kadenser och små
fantasier op. 61); Venstra handens
virtuositet op. 399 och 735;
Fingerfärdighetens konst op. 740, 50 studier i
brillant stil h. 1—6; Den högre
graden af virtuositet op. 834 ; 40 dagliga
studier op 337 ; Stor öfning i
terslöp-ningar op. 380; Virtuosernas skola op.
365. De flesta af dessa verk och
äf-ven några andra instruktiva sådar.a
äro utgifna i en mängd upplagor af
tj’ska o. a., äfven svenska förläggare
Att de icke saknas i Peters och
Li-tolffs m. fl. godtköpsupplagor är
naturligt.

Vi hade trott alt en för
musikundervisningen så verksam man och
för-tjenstfull musikpedagog som Czerny
skulle ha blifvit hågkommen med val
till ledamot i vår Musikaliska akademi,
men sakna hans namn bland dess
utländska ledamöter; deremot finnas
Cramer och Clementi bland akademiens
ut och invalda.

Czernys stora flit och produktivitet
liksom hans stora anseende som lärare
inbringade honom ganska stora
inkomster, hvilka också genom en
aktningsvärd sparsamhet bildade så småningom
en förmögenhet. Czerny, som dog ogift,
lemnade sålunda efter sig ej mindre än
100,000 gulden, hvilken kontanta
qvar-låtenskap af honom testamenterades
till musiksällskap,
barmhertighetsinrätt-ningar, samt till understöd åt
behöf-vande nmsikidkare i Wien.

v ––#––

Vicl »Trollflöjtens»
hundraårsjubileum.

*F*tvra år hafva förflutit sedan
hun-ej9 J drade årsdagen af Mozarts »Don i
Juans» första uppförande firades, i år
har ett annat af hans mästerverk
»Trollflöjten» hunnit samma ålder, och den
5:e stundande december kommer
mästarens minne säkert att öfverallt firas
högtidligt, den dag då för hundra år
sedan detta musikaliska snille gick ur
tiden. I Salzburg har redau denna
sommar af sistnämnda anledningar en
»Mozartfest» firats, för hvilken vi
längre fram i dagens nummer skola
redogöra. »Trollflöjtens» centenarfest
skulle säkert hos oss, såsom öfverallt
på do tyska operascenerna, ha firats
med uppförande af operan, om icke
d’Andrades gästspel kommit emellan.
Dagen, d. 30 september, var dock på
sätt och vis en mozartfest genom
uppförandet af »Don Juan».

»Trollflöjten» var den första
Mozarts-opera som gafs i Sverige ; detta skedde |

d. 30:e maj 1812 och då under namn
af »De egyptiska mj’sterierna eller
Trollflöjten». Näst »Friskytten» och
»Don Juan» står »Trollflöjten» bland
de operor, som hos oss upplefvat
de flesta representationer; 1869 hade
densamma gifvits 200 gånger, och det
fattas nu endast åtta gånger tills
300-talet uppnåtts. Att operan här vann
stor popularitet kan man äfven finna
deraf att den af Åhlström utgifna
musiktidskriften »Musikaliskt Tidsfördrif»
redan samma år den först uppfördes
innehåller fem sångnummer ur operan
och årgången 1813 ännu ett par
sådana. Om operan med hänseende till
sin text förefaller vår tid föråldrad
och till en del barnslig, så vet man
dock att fortfarande i fullt mått njuta
af dess härliga musik, som aldrig mi
ster sin klassiska skönhet och som kan
fattas och njutas af alla från barnet
till gubben. Såsom introduktion till
bekantskap med operamusiken om det
gäller ett barns musikaliska uppfostran,
fins väl ock knappast någon opera mera
lämplig, och vi känna en stor
musikalisk familj, hvars alla medlemmar af
det uppväxande slagtet i tur och
ordning fått inviga sina operabesök med
»Trollflöjten».

Om tillkomsten af operan lemnar
Oulibicheff i sin Mozart-biografi
följande upplysningar.

I Wien lefde vid denna tid ett
original vid namn Schikaneder,
teater-entreprenör, aktör för alla roller, poet
på vers och prosa, librettist,
dekoratör, och ganska ofta musikalisk
kompositör vid den
tragisk-komisk-lyrisk-dansande trupp, för hvilken han stod
i spetsen; en man, outtömlig på utvä
gar, upptågsmakare både på och utom
scenen, ej mera nogräknad i affärer än
i valet af sina dramatiska
arrangementer, men för öfrigt den bästa mennisku
i verlden. Jag glömde säga, att detta
alla Musernas skötebarn, detta
univer-sal-geni, äfven sjöng, och att hans röst,
enligt samtida dilettanters definition,
närmade sig ljudet af en gnisslande
väderflöjel eller af en stekvändare.
Oaktadt så sällsynta talenter
behandlade fru Fortuna Hchikaneder så, som
hon stundom tillät sig att behandla
audra. Den blinda gudinnan bedrog
honom en vacker dag till den grad,
att hans kassa befanns alldeles tom.
Hans undertydande hade lika mycken
afsky för tomhet som sjelfva naturen
hade det, enligt autikens föreställning.
Det återstod honom ej annat, än att
stänga sin butik och ordna sina
räkningar, som säkerligen skulle komma
att liqvideras genom fängelse. Vår
man tycktes förlorad. Var lugn; han
är poet, och en poet hvilken det icke
kostar mera möda att arrangera de
extra-dramatiska scenerna än dem, som
förekomma i en teaterpjes. Den
katastrof, som hotar honom, förstår han
att gifva en förundransvärd upplösning,
som skall försätta honom i bättre om-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:58:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1891/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free