Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
Lade också fått makt med henne helt
och hållet; sjuksköterskans ideal hade
försvunnit för att lemna rum åt bilden
af en firad konstens prestinna.
Emellertid dog hennes farfar, och
hennes andra slägtingar, af hvilka de
flesta tillhörde militär- och
embetsstån-den, ville ej veta af den unga flickans
»konstnärsnycker». Men var det
något, som skulle styrka Martha Remmert
i hennes föresats, så var det motstånd;
nu ville hon blifva konstnärinna och
intet kunde förmå henne att ändra
beslut. Föräldrarne kände detta och lät
henne stanna vid sina studier i Berlin.
Kort derefter hörde Martha Remmert
första gången Rubinstens spel. Hon
blef så betagen i hans gigantiska spel,
så beslägtad med hans obändiga kraft
och glödande passion, att hon, bestämd
som hon var, dagen derpå med
klappande hjerta skyndade till mästaren
för att få höra sin dom, och den utföll
med lifligt beröm öfver hennes talang
och varm uppmuntran till fortsatt arbete.
Nu var hon säker på sig sjelf och
hennes energi dref henne med
jettesteg framåt.
Men plötsligen såg det ut som vore
allt förbi för henne. Föräldrarne hade
ej råd att hålla henne i Berlin; hon
måste hem. Rubinstein fick emellertid
veta hennes olycka och utverkade af
storfurstinnan Helena af Ryssland att
hon understödde den mäktigt
uppspiran-de talangen. Glädjestrålande återvän*
de hon till Berlin, och der blef Carl
Tausig, som redan slutat med sitt
pianoinstitut och lektionsgifvande, så
betagen i hennes person och spel, att han
tillbjöd sig leda hennes utveckling, ett
tillbud, som hon dock genom Tausigs
snart derefter inträffade död ej fick
skörda frukten af. Straxt derefter
dog äfven storfurstinnan Helena, och
hon såg sig beröfvad både sitt
konstnärliga och materiela stöd. Men
för-tviflan fick ej makt med henne för
det. Döf för föräldrarnes kallelse att
återvända till hemmet, blind för de
lockande utsigter hennes rika
slägtingar framstälde om hon ville öfvergifva
konsten fortsatte hon sitt arbete. Hon
uppträdde första gången i Berlins
»Sång-akademi» och blef mottagen med
stor entusiasm af publik och kritik.
Så begaf sig den ensamma sjuttonåriga
flickan till Liszt i Weimar för att höra
hans dom och inhemta hans råd. Hon
hade knappt spelat åtta takter för
mästaren, innan denne var på det klara
med henes eminenta begåfning och
utveckling. Från den tiden var hon
Liszts käraste elev, han spelade
dagligen med henne, och offentligt
uppträdde de tillsamman. Liszts
inflytande på Martha Remmert blef ofantligt
stort, och hennes begåfning och
hänförelse bragte det snart derhän, att hon
blef liksom en återspegling af Liszts
inägtiga snille.
Nu begynte hennes segertåg genom
alla Tysklands stora städer — öfver-
allt öfverväldigades man af det
imponerande majestätet, det förtrollande
behaget i hennes spel, egenskaper som
förskaSat henne tillnamnet af pianots |
»valkyrja». Ifrån Tyskland sträckte
hon sitt segertåg till de ryska öster- |
sjöprovinserna, men till Weimar kom
hon alltid åter, och L szts
rekommendation öppnade väg för henne hvart
hon vände sig. I Ungern, Ryssland,
Bucharest, der den konstälskande
drottningen, »Carmen Sylva», var henne
mycket bevågen, i Ivonstantinopel,
isyd-tyskland, i Köpenhamn (1883) —
öfver-allt firade hon utomordentliga triumfer.
Martha Remmert imponerar och
intager genast när hon visar sig på
tribunen, och hennes personlighet gör
intryck af en obegränsad energi, ett
intryck som förstärkes när hon slagit
sig ned vid pianot. Att Liszts namn har
ett framstående rum på hennes
programmer är naturligt. I första
rummet af hennes prestationer stå ock
Liszts Ess-dur-konsert och de Ungerska
Rhapsodierna. Hennes utförande af
dessa sätter alla i förvåning, ej minst
dem som hört Liszt sjelf i forna dagar.
Men hon berömmes äfven som
tolkarin-na af Chopin.
»Den som hädanefter talar om
Essi-poff och Menter, måste nämna Martha
Remmert som den tredje i förbundet»
säger Wilh. Tappert — »Det kan till
och med hända att hon snart är den
första! Jag är mycket böjd för att
redan nu hylla henne som pianisternas
drottning!»
––©––
1 det vi anmäla Svensk Musiktidnings
I fortsatta utgifvande nnder nästa år —
liennes 12:e årgång — uttala vi vårt \
förbindliga tack till dem, som under ;
delta år gynnat henne med
prenumera-| tion, och vår glädje öfver det
erkännande, som från pressen och enskilda
kommit henne till del. Då tidningens
ekonomiska betryggande emellertid måste
bero på den musikaliska allmänhetens
intresse för en svensk musiktidnings bestånd,
hafva vi allt skäl att ställa en vördsam
och liflig uppmaning till musikens vänner
och idkare, att genom prenumeration å
Svensk Musiktidning vis% sig erkänna
nyttan och beliofvet äfven i vårt land
af ett sådant literärt fackorgan, som
meddelar instruktiva, bildande och
läsvärda uppsatser i musikaliska ämnen
och som uppsamlar notiser från in- och
utlandets musikverld, i främsta rummet
med afseende på svensk tonkonst och dess
idkare; men äfven åt de andra
skandinaviska ländernas och Finlands
musik-lif skola vi härefter egna vår
uppmärksamhet i högre grad, afseende att göra
Svensk Musiktidning äfven till ett
nordiskt musikblad, och hoppas der för större
spridning än hittills af tidningen i dessa
grannländer. Red. skall lemna all möda
ospard att för kommande året göra
tidningen underhållande för den musika-
liska allmänheten och börjar nästa
årgång i förhoppning om allt större
spridning af densamma i de musikaliska
hemmen.
Vi hoppas då att först och främst
få behålla de prenumeranter, som hittills
gynnat Svensk Musiktidning, och att dessa
skola skänka tidningen ett välbehöfligt
understöd genom att rekommendera
densamma åt andra musikvänner. Under
detta år kommer tidningen att utgifvas
efter hufvudsakligen samma plan som
förut, innehållande populär läsning i
musikaliska ämnen, porträtter och
biografier öfver in- och utländska
tonkonstnärer, redogörelser för musikpressen,
följetonger, samlade notiser om hvad
som tilldrager sig i musikverlden och
dem en sådan facktidning längre bevarar,
än de dagliga tidningarna med deras
efemeriska natur kunna göra.
Tidningen åtföljes äfven, som förut,
af Musikbilaga, ett Musikalbum med
piano- och sångstycken, innehållande god
ocli lått utförbar musik, och af samma
stora oktavformat, som senaste årens
(omkring 14 sidor), och kommer bilagan
att ökas i förhållande till ökad
prenumeration. För musikbilagan har
utlof-vats goda bidrag; bl. a. kommer i den
att inflyta en förut outgifven sång af
Ludv. Norman.
Svensk Musiktidning utgifves 1892,
såsom förut, 2 ggr i månaden (utom
juli—aug., »den döda säsongen»J till ett
pris af 5 kronor pr år. Musikbilagan
tillfaller endast helårs-prenumeranter.
Mindre än hel årgång beräknas efter
lösnummer (a 25 öre).
På tidningen prenumeras här å
Expeditionen, Olofsgatan 1 (Hötorget 6),
öfver gården 1 tr. upp, i bok- och
musikhandeln samt å tidningskontoren. I
landsorten prenumereras bäst å posten,
då tidningen fortast kommer
prenumeranten till handa. Presentkort å tidningen
finnas att tillgå å Expeditionen och
andra prenumerationsställen.
Vördsamt anhålles att prenumeration
må ske så snart som möjligt; vid
direkt prenumeration hos Svensk
Musiktidnings Expedition, Stockholm,
(Olofsgatan 1) sändes tidningen till
prenumeranten kostnadsfritt genast den utkommit.
För att spara våra förra
prenumeranter besvär vid
prenumerationsför-nyelse, sända vi dem nu, såsom förut,
årgångens första nummer, med anhållan
att de som icke vidare önska erhålla
tidningen ville tillkännagifva detta åt
budet eller å tidningsexpeditionen före
andra numrets utsändande. Senast när
budet kommer med andra numret torde
det första återlemnas af dem, som ej
prenumerera för detta år; af dem som
ämna fortsätta torde då till budet
pre-numerationsafgiften mot qvitto
erläggas. Dem, som behålla första namret
utan att afsäga sig tidningen, anse vi
oss alltså få räkna till årets
prenumeranter å tidningen.
Stockholm i dec. 1891.
REDAKTIONEN.
154
SVENS K MUSIKTIDNING.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
