- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 12 (1892) /
3

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det allvar han betraktar konsten som
sitt mål, bör man vara förvissad att i
honom en gåug få räkna en af de få
af vårt lands i toner skapande sanna
konstnärer.

Hugo L.

——–––

PrenumerationsanmälaD.

I det vi anmäla Svewk Mu’iktidningu
fortsatta ut g ifvande unter detta år —
hennes 12:e årgång ■— uttala vi vårt
förbindliga tack till dem, som under
förra året gynnat henne med prenumera-
tion, och vår glädje öfver det erkännan-
de, som från yres-en och enskilda kom-
mit henne till del. Då tidningens eko-
nomiska betryggande emellertid måste be-
ro på den musikaliska allmänhetens in-
tresse för en svensk musiktidnings bestånd,
hafva vi allt skäl att ställa en vördsam
och liflig uppmaning till musikens vänner
och idkare, att genom prenumeration å
Svensk Musiktidning vis i sig erkänna
nyttan och behofvet äfven i vårt land
af ett sådant literärt fackorgan, som
meddelar instruktiva, bildande och läs-
värda uppsatser i musikaliska ämnen
och som uppsamlar notiser från in- och
utlandets musikverhl, i främsta rummet
med afseende på svensk tonkonst och dess
idkare; men äfven åt de andra skandi-
naviska ländernas och Finlands musik-
lif skola vi härefter egna vår uppmärk-
samhet i högre grad, afseende att göra
Svensk Musiktidning äfven till ett nor-
diskt musikblad, och hoppas derför större
spridning än hittills af tidningen i dessa
grannländer. Red. skall lemna all möda
o’-pard alt för innevarande år göra tid-
ningen underhållande för den musika-
liska allmänheten och börjar denna år-
gång i förhoppning om allt större sprid-
ning af densamma i de musikaliska
hemmen.

Vi hoppas då att först och främst
få behålla de prenumeranter, som hittills
gynnat Svensk Musiktidning, och att dessa
skola skänka tidningen ett välbehöfligt
understöd genom att rekommendera den-
samma åt andra musikvänner. Under
detta år kommer tidningen att ufgifvas
efter hufvndsakligen samma plan som
förut, innehållande populär läsning
musikaliska ämnen, porträtter och bio-
grafier öfver in- och utländska tonkonst-
närer, redogörelser för musikpressen,
följetonger, samlade notiser om hvad
som tilldrager sig i musikverlden och
dem en sådan facktidning längre bevarar,
än de dagliga tidningarna med deras
efemeriska natur kunna göra.

Tidningen åtföljes äfven, som förut,
af Musikbilaga, ett Musikalbum med
piano- och sångstycken, innehållande god
och lätt utförbar musik, och af samma
stora oktavformat, som senaste årens
(omkring 14 sidor), och kommer bilagan
att ökas i förhållande till ökad prenu-
meration. För musikbilagan har utlof-
vats goda bidrag; bl. a. kommer i den

att inflyta en förut outgifven sång af
Ludv. Norman.

Svensk Musiktidning utgifves 1892,
såsom förut, 2 ggr i månaden (utom
juli—ang., »dm döda säsongen ) till ett
pris af 5 kronor pr år. Musikbilagan till-
/aller endast hel år S-prenumeranter
Mindre än hel årgång beräknas efter
lösnummer (ä 25 öre).

På tidningen prenumeras här å Ex-
peditionen, 0/olsgatan 1 (Hötorget 6),
öfver gården 1 tr. upp, i bok- och mu-
sikhandeln samt ti tidningskontoren. I
landsorten prenumereras bäst å posten,
då tidningen fortast kommer prenumeran-
ten till hunda. Presentkort å tidningen
finnas att tillgå å Expeditionen och an-
dra prenumerationsställen.

Vördsamt anhålles att prenumeration
må ske så snart som möjligt; vid di-
rekt prenumeration hos Svensk Musik-
tidnings Expedition, Stockholm, (Olofs-
gatan 1) sändes tidningen till prenume-
ranten kostnadsfritt genast den utkommit.

För att spara våra förra prenume-
ranter besvär vid prenumerationsför-
nyelse, sända vi dem nu, såsom förut,
årgångens första nummer, med anhållan
att de som icke vidare önska erhålla
tidningen ville tillkännagifva detta åt
budet eller å tidningsexpeditionen före
andra numrets utsändande. Senast när
budet kommer med aiuha numret torde
det första återlemnas af dem, som ej
prenumerera för detta år; af dem som
ämna fortsätta, torde då till budet pre-
numerationsafgiften mot qvitto erläg-
gas. Dem, som behålla första namret
utan att afsäga sig tidningen, anse vi
oss alltså fä räkna titt årets prenume-
ranter ä tidningen.

Stockholm i jan. 1892

REDAKTIONEN.

––$■<$––

Hur skall man spela piano?

1.

*JSrågan kan visserligen besvaras med
Y l det enda ordet: vackert, men detta
ord beböfver åter sin förklaring för att
blifva rätt och fullt förstådt. Att spela
vackert innebär nämligen så väl känne-
1 dom om de tekniska lagarna för piano-
spelet och tillämpning af dessa, föz*-
värfvad genom goda och trägna studier,
som ock den inneboende af naturen
medfödda och annars knappast ernåeliga
förmågan af sann och verkligt musi-
kalisk framställning. I denna förmåga
ligger sjelfva hufvudvilkoret för att
någon med verklig framgång skall
kunna egna sig åt tonkonst och musik-
studium, och der sådan förmåga sak-
nas eller med sannolikhet ej förefinnes,
der borde musikstudiet lemna rum för
något annat mera lämpligt. Men an-
lagen äro så mångfaldiga och till gra-
den olika, deras art är hos barnet stun-
dom svår att bestämma, och utveck-
lingen af dem är ofta ojemn. Tidigt
måste ock de tekniska öfningarne bör-

jas, om den förmodade talangen skall
hinna utbildas vid sidan af de många
andra ämnen, som ingå i nutidens upp-
fostran. Alltså — och då vi nu blott
ha att göra med pianostudiet, som ock
är det allmännaste — kommer piano-
spelningen för det unga slägtet att
börja ganska tidigt, kanske vanligen
vid 8 års ålder, ocb den bedrifves så
allmänt, att gossar som flickor skola
egna sig deråt och kanske hela barn-
skaran i en talrik familj, utan att
några afgjorda anlag spåras. Pappa
och mamma, som sjelf spelar, eller
spelat, ty de gifta fruarna af dussin-
talangerna lägga snart bort att spela,
vilja så hafva det. Den oundvikliga
prydliga möbeln: pianot eller pianinot
skall väl begagnas, »och det kan all-
tid i framtiden vara roligt för de unga
att kunna spela litet piano, åtminstone
så att de kunna spela opp till en dans.»

Att döma efter de förlagsartiklar
våra musikförläggare finna sin fördel
vid att acceptera och släppa ut i mark
nadeu, kan man också beteckna den
ståndpunkt, som allmännast uppnås så-
som maximum af de pianospelande, så-
som dansmusikens stadium. Af fjol-
årets nyutgifna musikalier (ett och an-
nat, ehuru obetydligt, torde ha und-
gått oss) voro 38 danser och marscher,
då endast 8 stycken af bättre halt,
produkter af inhemska tonsättare före-
kommo. Af utländska komponister
stodo 3 af mera värde mot 6, som
bjödo på trivialare alster samt 5 in-
struktiva verk. Vi räkna ej för öfrigt
de alltid begärliga operettpotpourrierna
och operaextrakterna, likasom ej heller
sångerna här komma i fråga att om-
nämnas.

Betraktar man nu det faktum att
pianospalet skall odlas öfverallt och
äfven af individer med de minst märk-
bara anlag derför och att undervisnin-
gen i de flesta fall bedrifves ytligt och
ledande till en smakbildning, som närer
och näres af ett material som står lågt
på konstens skala, så förklaras lätt
den låga konstnärliga ståndpunkt hvar-
på pianospelet står för närvarande hos
oss. Gör en promenad i våra gator
en dag, upprepa den hur ofta som helst
och lyssna för hvarje gång till piano-
spelet uppe i våningarna, och jag tror
att litet hvar skall göra den erfarenhe-
ten, att åtminstone i nio fall bland
tio eller nitton bland tjugo, der
spelas dansmusik eller operapotpourrier
eller också denna »brillanta» triviala
salongsmusik som är det bästa mark-
liadsgodset. Sällan träffas örat af to-
nerna från de gamla mästarnes klassiska
verk eller från nyare in- eller utländ-
ska tonsättares alster af musikaliskt
värde. Men de der sakerna fordra
musikalisk känsla" och smak__för utfö-
randet och dertill litet mera arbete med
tankar och fingrar än en »effektfull»
positivmelodi, oraspunnen af lättlöpande
treklangsarpeggier.

Man kan väl icke vänta sig att i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:58:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1892/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free