Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefvor, förefaller det besynnerligt att
icke Mozarts enka eller vänner gjort
ett nytt lyckligare försök att hos död-
gräfvaren fä rsda på grafven. Den
främmande dödgräfvaren (kanske för
tillfället vikarierande) borde väl ha kun-
nat upplysa om hvilken den var som
så nyss j ordat Mozart.
Märklig är emellertid den allmänna
uraktlåtenheten att taga reda på samt
på något sätt utmärka Mozaits graf
eller flytta hans jordiska kvarlefvor till
en egen graf, så bekant och ansedd,
som den döde tonsättaren var i Wien.
Jahn berättar, att då han stod lik, ska-
ror af menniskor strömmade till under
gråt och klagan; alla som haft närma-
re beröring med honom höllo af honom,
och beundran af konstnären var nu
allmän. Wiener-Zeit. (1791 n:o 98)
berättar också hans död sålunda: »Nat-
ten mellan 4 och 5 dec. afled här k. J
k. komponisten Wolfgang Mozart. Re-
dan från sin barndom bekant i hela
Europa för sin musikaliska talang, hade |
han genom den hästa utveckling af
sina utmärkta naturgåfvor och genom
det flitigaste bruk af dem uppstigit i
ledet bland de största mästarne; der-
om vittna hans allmänt omtyckta och
beundrade verk, och dessa intyga hur
oersättlig den förlust är, som tonkonsten
lidit genom hans död.»
–––––
Hur skall man spela piano?
III.
en ung nybörjare i pianospel-
ning sätter sig ned vid instru-
mentet, har han vanligen ringa
begrepp, om det verktyg (instrumentum)
han skall sköta för tonernas frambring-
ande. Är instrumentet en taffel ligger me-
kaniken i dagen för honom, men det
slutna pianinot erbjuder honom ingen
inblick deri. Om än kännedom om
pianots konstruktion, redan vid första
lektionerna, kan ha sin nytta med sig,
så är dock detta en bisak, deremot
bör eleven genast få begrepp om an-
slaget och effekten af detsamma till
frambringande af en hård eller mjuk
ton, så att örat redan från början lär I
sig att med den senares frambringande
åstadkomma en musikaliskt vacker klang.
Detta försummas mycket, hvarför man
nästan alltid får se en nybörjare slå
an tangenterna med raka fingrar och
styft utsträckt hand, i stället för att
det mjuka handledsanslaget och den
ledigt krökta fingerställningen med tan-
gentens anslående af fingertoppen skulle
från första början ha bibringats. Man
bör äfven låta eleven förstå, att då
meningen med undervisningen i piano-
spelet är att på en säker grund bringa
detta till en allt högre fulländning, sa-
ken måste tagas på fullt allvar såsom
ett läroämne, hvilket man bör sköta
med samma flit och samvetsgrannhet
som hvarje annat. För att komma
någon väg i pianospelets beherskande
fordras åratal af flitig öfning. Om
man betänker fingrarnes olika rörelse-
förmåga, hvar för sig och i olika sam-
arbete, i olika ställningar, sträckningar
och allt efter som tangenterna skola
anslås, och vidare den snabbhet i
iingerrörelsen som erfordras för att
utföra hastiga tonföljder, är det allde-
les klart, att till denna fingersport —
att begagna moderna termer — en fli-
tig och långvarig »träning» är af nö-
den. Ej mindre bör ock tanken tränas
i snabb uppmärksamhet under piano-
spelet; men mera derom framdeles. I
och för fingrarnes träning är handens
rätta ställning och rörelse naturligtvis
af stor vigt.
Frånsedt hvarje fingers särskilda
anslagsrörelse, som vid tangentens ned-
tryckande ju alltid är till grundrigt-
ningen vertikal, har handen vid an-
slaget ett tvåfaldigt rörelsesätt, ett
horisontalt och ett vertikalt. Det förra
användes egentligen vid legatospelet,
då fingrarne uppbär handen och stöder
sig på pianot, hvarvid det ena fingret
aflöser det andra; det sednare använ-
des vid arm- och handledsanslaget, i utfö-
randet af ackorder, staccaton och ok-
tavgångar, ehuruväl äfven vid sådana
legato kan åstadkommas. Vid första
undervisningen är legatospelet hufvud-
saken, då endast genom detta handen
kan öfvas i fingrarnes rätta ställning
och rörelse samt vacker tonbildning.
Det ligger nämligen mycken vigt uppå,
att nybörjaren genast får vänja sig
vid, att med handen lätt men säkert
stödd på klaviaturen låta det ena fing-
ret aflösa det andra med iakttagande
af noggrann uppsläppning af det (eller
de) sålunda aflösta fingret. För åstad-
kommande af ett klart och redigt spel
är detta ett oeftergifligt vilkor, och så-
som material för inlärandet häraf kan
lämpligast femfingersöfningen begagnas
och derpå skalan, först i en, sedan i
två eller flere oktaver, samt den brutna
treklangen. Sedan kan öfning med
staccatot och genom pauser afbruten
tonföljd inläras. Detta om handens
skötande vid, och sjelfva grunddraget
för pianospelandet.
Liksom språket har sin bokstafsskrift,
så har musiken sin notskrift, hvilken
likasom ABC måsta läras från början
af undervisningen; ordens långa och
korta stafvelser, accenter etc. har i
musiken och notskriften motsvarande ut-
tryck. En ton kan ha längre eller kortare
varaktighet, större eller mindre styrka;
jemte notskriften har musikeleven allt-
så att göra bekantskap med olika
notvärden (hela, halfva, fjerdedels o.
s. v. noter) och dermed sammanhän-
gande taktindelning, olika styrkegrader,
(piano, forte etc.) samt hastighetsgra-
der. Undervisningen härom hör lika-
ledes till de första elementerna och är
något som sjelfklart ingår i hvarje lek-
tion. Emellertid måste metoden för
inlärandet af allt detta gå ut på att
bibringa den säkraste kunskap på enk-
laste och för eleven minst tröttande
sätt. De brister, som i detta hänse-
ende allmänt nog upptäckas hos till
och med fleråriga elever i pianospelning,
antyda att undervisningen i dessa styc-
ken ej skett med tillbörlig noggranhet
eller efter rigtig metod.
Hvad beträffar musikens ABC: not-
skriften, så inläres denna, såsom erfa-
renheten visat, lättare i sin helhet än
plockvis först delar af diskantens se-
dan af basens tonföljd. En tabell med
klaviaturen motsvarande noter i stor
och redig stil bör lärjungen vid lek-
tionerna ha framför sig och å denna
de särkilda oktaverna utmärkta och
skilda medelst streck samt hvarje C,
som börjar oktaven med fetare stil
eller särskild påpekning. För noter-
nas inlärande, sedan alla C utletats på
klaviaturen (ty namnen på oktavens
undertangenter inläres ju alltid vid
första lektionen) utgår man från ett-
strukna C (lika i bas och diskant till
utseendet, fast ej till ställning) och se-
dan till de närmaste i bas och diskant
ända till de yttersta. På samma af-
stånd från ettstrukna C finner man
då full eller närmaste likhet mellan
dessa andra C (kontra = fyrstrukna,
stora = trestrukna, lilla på 2:a, två-
strukna på o:e mellanrummen). Vidare
inläres liniesystemets’ noter i bas och
diskant, så att eleven lär sig hvar
första och femte hniernas noter skola
sökas på klaviaturen. IIvarannan not
står nu på linie eller är genomstruken
af linie och följden fortsättes uppåt
och nedåt af geuomstrukna öfver- och
undernoter (med »streck på hufvudet»);
mellanrumsnoterna, eller de icke genom-
strukna, fortsättas på samma sätt af
icke genomstrukna öfver- och under-
noter (»med streck på halsen»). Länge
och väl examineras eleven under hvarje
lektion i notkunskapen med uppgi’vande
af motsvarighet mellan noter c i ’an-
genter å klaviaturen. (Fo t. )
––––––
En svensk musiker och musik-
lifvet i Wasa.
(Korrespondensartikel).
M°m tid efter annan notiser om musik-
lifvet i Finland ingått i Svensk
Musiktidning, men dessa nästan ute-
slutande hänfört sig till hufvudstadens
förhållanden, torde jag härmed få med-
dela Red. några drag ur musiklifvet
på vår ort, som dock i många hänse-
enden står det gamla moderlandet nära.
Till att belysa arbetet för musikens
höjande härstädes, bilägger jag till detta
bref ett antal kronologiskt ordnade pro-
gram från hösten 1889 till närvarande
tid *. Af dessa synas att Wasa eger
en »Musikalisk förening» som utvecklat
en icke ringa verksamhet. Genom
* Ett utdrag ur dessa innehållsrika program
skulle vi gerna velat meddela men sakna ut-
rymme dertill nu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
