- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 12 (1892) /
54

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

framgångsrika gästspel i Kristiania åter-
kommit till hufvudstaden. För ett år
sedan utförde fru. Stprky, nyss hem-
kommen efter sin studievistelse i Paris,
Adéles rol i denna underhållande opera,
och vi hade då tillfälle att framhålla
hennes sympatiska, ehuru till sin timbre
späda stämma och dess goda utbildning.
Oaktadt röstens ringa volym eger den
en märkvärdig förmåga att göra sig
hörd i ensemblen som i solopartierna,
tack vare tonens öppna och otvungna
framträdande. Spelet var denna gång
lifligare än förut och hela framställnin-
gen verkade derför högst anslående,
hvarom äfven publikens varma erkän-
nande bar vittne. Fru Sterky åter-
vänder snart till Kristiania för att der
sjunga i »Zampa», hvilken operaskall
upptagas på Kristiania teater. I »Den
svarta dominon» hade fröken Edman
sin andra debut, som Brigitta, hvilket
parti i vokalt hänseende utfördes ej så
illa; i sitt spel röjde deremot den för
öfrigt till det yttre behagliga sånger-
skan alltför ringa scenvana. Den an-
dra debutanten, fröken Noack, försökte
sig som Philine i »Mignon». Den unga
danska sångerskan har tydligen större
tilltro till sin förmåga, än den förtje-
uar, om än hennes röstresurser icke
äro så obetydliga och koloraturanlag ej
saknas. Sång och spel sakna än ve-
derbörlig stadga, den förra pressas ofta
ned till ett tonlöst parlando och hennes
nervöst oroliga spel gjorde af Philine
en alltför chargerad kokett. Det åter-
står oss att omnämna den sist fram-
trädande gästen, herr Alarik Uggla
från Finland. Herr Uggla sjöng Va-
lentin i »Faust», och såväl hans figur,
påminnande om Arlbergs i denna rol,
som hans kraftiga röst gör honom myc-
ket lämplig för rolen och i allmänhet
för scenen. Intonationen var denna
gång bättre, än då han för ett år se-
dan lät höra sig här som Escamillo,
emellertid led sångaren af indisposition
efter resan öfver Östersjön, hvarför vi
afvakta ett fortsatt uppträdande för att
rätt kunna döma om herr Ugglas konst-
närsskap. Den finska brytningen gjorde
sig stundom rätt märkbar. Af våra
egna operasujetter har hrr Sellergren
och Nygren båda sjungit Mefistofeles i
»Faust», hvarvid den förre genom kraf-
tigare och klangfullare röst gjorde bättre
lycka i detta parti. I »Den svarta do-
minon» hai herr Brag skapat en mycket
rolig figur af Gil Perez. Rösten fram-
träder ock med styrka, men den kolo-
ratur hr Janzon förfogade öfver i denna
rol synes ej stå hr Brag till buds.

Yasateaterns nya operett af den hit-
tills obekante polske tonsättaren Jako-
bowsky bjuder på många lustiga scener
genom de båda banditerna Jack och
Bob, hvilka genom ett falskt pass kom-
ma sig upp i en aristokratisk societé.
Särdeles är hr Strömberg en mycket
lustig figur, ehuru hans maskering sy-
nes vara ett alltför tydligt bofsignale-
ment för att kunna dupera någon. Men

i stycken af detta slag får man ej fästa
sig för mycket vid orimligheterna. Musi-
ken, som är föga originell, bjuder på
ett och annat som låter väl höra sig;
jemto äkta operettmusik förekommer
nämligen äfven stycken som ingå på
den komiska operans område. Ganska
bra är sålunda »God natt»-kören i sista
akten samt månskensarian och några
andra solo- och enseinblesaker. Fröken
Ekström är täck som den unga ladyn
men sjunger osäkert, bättre lyckas i
det vokala fröken Grönberg och fru
Lindström samt hr Hagman. Uppsätt-
ningen är god och kapellmästaren, hr
Berens, har heder af inöfniningen. Ope-
retten, som kommer till oss från Ame-
rika och England, börjar nu äfven gif-
vas i Tyskland.

Vid fru Louise Pyks rätt talrikt be-
sökta konsert hade man tillfälle att
åter njuta af denna stora och präktiga
röst, som dock ej bli fvit alldeles obe-
rörd af tiden. Särdeles utmärkt sjön-
gos af fru Pyk Heyses »Dyvekessange»,
hvilka lämpa sig väl för sångerskans
allvarliga naturel, mindre väl passar
henne deremot Susannas parti i »Figaros-
duetten, som sjöngs af henne och hr
Lejdström. Med Griegs »Margaretes
vuggesang», Reissigers »Dulgt kærlig-
hed» och såugen ur »Heksen» var hon
åter inne på sitt rätta fält; Elsas dröm
ur »Lohengrin», hvarmed hon inledde
konserten, hör väl också dit men gjorde
ej något djupare intryck. Vid konserten
biträdde hr Aulin med Solosonat af
Leclair, Barcarole af Spohr och Pre-
ludium af Bach-Schuinann, allt speladt
högst berömvärdt. Herr Lejdström
vann fortjent bifall för sitt utförande
af Södermans sköna ballad »Kung Hei-
mer och Aslög.» Ett par mindre sån-
ger af Meyer-Helmund utfördes äfven
af konsertgifvarinnan.

Dir. Lindströms orgelmatiné gafs in-
för rätt många åhörare. Sjelf doku-
menterade sig hr L. som god orgel-
spelare med Preludium och fuga af

J. S. Bach, Fantasi, F moll, af Mozart
och en stor sonat af Rheinberger. Frö-
ken Ek sjöng med särdeles god röst-
disposition Saint-Saens bekanta Romans
med violin och arian »Jag vet att min
förlossare lefver» ur Händeis »Messias».
Den unge violinisten Alfvén spelade red-
bart ett Andante religioso af Beriot och
Allmänna sångföreningen sjöng en kör
med orgel af F. Hertzman, »Pilgrimer-
nas bön vid Jerusalems portar», en min-
dre betydande komposition.

Qvartettsångareförbundets soaré i Nya
Sveasalen hade dragit fullt hus till
denna. Sällskapets qvartettsång gick
med i allmänhet god ensemble och ny-
ansering. Soloprestationerna voro föga
anmärkningsvärda.

–- ––––-

Från in- och utlandet.

Kgl. operan. Repetitionerna å den
komiska operan »Skrifvarkuugen» hafva
tagit sin början; operan torde ej förr

än i slutet af månaden kunna gå öfver
scenen, om ens då, emedan densamma
ställer icke så ringa anspråk på de ut-
förande, såväl sångare som orkester. —
Under inöfniug är för öfrigt »Marsk
Stigs döttrar».

»Lohengrin» kommer helt snart att
upptagas med fröken Moritz som Elsa.

Operan »Hexan» af danske komponi-
sten Elina är nu bestämd till uppta-
gande å vår k. opera.

Fru Véhon-Halvorsen, k. operans nya
gäst, är till börden amerikanska, född
i Chicago af franska föräldrar. Redan
som barn väckte hon uppmärksamhet
genom sina ovanliga röstmedel. För-
äldrarne bestämde henne för den musi-
kaliska banan och hon begaf sig till
Paris, der hon under flera år åtnjöt
m:me de la Granges sångundervisning,
hvarefter hon i Italien gjorde sin för-
sta sceniska debut som Violetta i »Tra-
viata». Hon har sedermera sjungit dels
å flera italienska scener, dels å k. ope-
ran i Liittich samt kommer efter slu-
tadt gästspel här att sjunga å Monnai-
teatern i Briissel. Violetta, Mignon,
Margaretha i »Faust» och Gilda i »Ri-
goletto» räknas till hennes förnämsta
partier. Den unga sångerskan, som af
den utländska pressen erhållit de amp-
laste loford, är sedan ett år tillbaka
gift med en norrman, grosshandlaren
Halvorsen i Paris.

Pianisten Hona Eibenschutz gifver
den 5 april konsert i Musikaliska aka-
demien. Fröken Eibenschiits, hvilken
som 11-årigt »underbarn» lät höra sig
här för 9 år sedan, är nu en fullmo-
gen artist, som väckt mycken uppmärk-
samhet, senast i Kristiania, för sitt ut-
märkta pianospel. Hennes lärarinna
fru Clara Schumann betecknar henne
som en verkligt genial konstnärinna.

Fanny och Frida Olsen, ett par unga
sångerskor, som på senare tid gjort
sig fördelaktigt bemärkta såsom sådana,
gifva d. 6 april en soaré i Vetenskaps-
akademiens hörsal.

Sällskapet för svenska kvartettsån-
gens befrämjande hade nyligen sitt or-
dinarie allmänna sammanträde för året
under ordförandeskap af kammarherre
Axel Burén.

Till sällskapet, hvars ändamål är att
söka befrämja inhemsk komposition af
Herstäminiga sånger för mansröster me-
delst anordnande af pristäflingar, hade
till 1891 års pristäflan inlem nats ett
ovanligt stort antal kompositioner, ej
mindre än 40 st. af 23 olika komposi
törer inom landet. Den till årets tätlan
tillsatta prisnämd, hvilkens medlemmar
utgjordes af herrar Nordqvist, Svedbom
och Åkerberg, ansåg likväl att ej nå-
got af de inlemnade arbetena kunde
prisbelönas. Deremot hemstälde pris-
nämnden att sällskapet måtte inköpa
några bland kompositionerna, i enlighet
hvarmed sällskapet beslöt att inköpa
följande kvartetter: »Klagan vid Hei-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:58:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1892/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free