Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ha framför oss. Tidningen redogör bl.
a. för stadens »Musical Union», hvars
sekreterare är en hr A. R. Ohrnan, som
möjligen kan vara en svensk Ohman.
Musikföreningen ger fyra konserter och
en beneficekonsert under året, och pro-
gramet för 1892 upptager Dvoråks
»Stabat mater», Mackenzies »Rose of
Sharon», »Skapelsen», »Messias m. m.
Musikbref från Kristiania.
Shuru jag under min körta vistelse
i den norska hufvudstaden inhem-
tade mycket af musikaliskt intresse —
tack vare det humana tillmötesgående,
som öfver allt kom mig till del — gick
jag dock miste om nöjet att få höra
någon musik. Musikföreningen, grund-
elementet i konsertlifvet derstädes, hade
redan, då den ej längre kunde få dispo-
nera cirkusbyggnaden och ej någon an-
nan i akustiskt hänseende lämplig eller
tillräckligt stor lokal stod till buds, måst
afsluta sin verksamhet för säsongen.
Det bestämda konsertantalet hade derför
nödgats gifvas med kortare mellanrum
än som vid säsongens början varit be-
räknadt, en omständighet, hvilken äfven
lagt hinder i vägen för en mera om-
sorgsfull och detaljerad arbetsplan. Säll-
skapet, som har till dirigent den kände
och framstående musikern Iver Holter,
består af eliten af Kristianias musik-
älskande herrar och damer och som vid
större konserter assisteras af teaterns
kapell, 30 medlemmar.
Denna sistnämda korporation ledes af
den rutinerade kapellmästaren Hennum
och eger dugtiga förmågor, ibland dem
en f. d. elev af Ludvig Norman, Gustav
Lange, hvilken sedan dess utbildats i
utlandet och nu är en violinist af hög
rang. Jemte den likaledes högt an-
sedde violinisten Johannes Wolff biträ-
der han ofta vid konserter och matinéer.
Ofrige utöfvande musikcelebriteter, hvil-
kas namn den närmaste tiden me3t fram-
trädt å konsertprogrammen, äro sångaren
Thorvald Lammers, fruarne Gröndahl,
Nissen och Nansen, den senare romans-
sångerska par préference. Teaterns ly-
riska afdelning representeras endast af
tvenne fast engagerade sångare, hrr
Bjarne Lund och den från Stockholms
musikverld bekante Wilhelm Kloed, hvars
intelligenta och smakfulla föredrag af
romanser säkert mången svensk musik-
vän har i tacksamt och lifligt minne.
En annan sedan flere år tillbaka i Kri-
stiania bosatt operaartist, som äfven en
längre tid tillhörde musi klifvet i Stock-
holm, är den nu mera sällan offentligt
uppträdande fru Ida Basilier-Magelsen,
värderad och ansedd sånglärarinna. Un-
der säsongens lopp hafva flere operor
gifvits med fru Dagmar Sterky som gäst.
Hennes konstnärsskap har här liksom
i Stockholm rönt det lifligaste erkän-
nande och hon väntas åter till teatern
i april då »Zampa» kommer att gifvas.
Ett obeskrifligt nöje, som försonade
mig med förlusten af att ej få bevista
någon musikföreställning, var det som
genom bekantskapen med hr Carl War-
muths musikbibliotek skänktes mig. Ehu-
ru ej anmärkningsvärdt stort inrymde
det dock en stor omvexling af de mest
sällsynta verk från skilda länder inom
suart sagdt alla musikskriftställeriets
områden från allra äldsta tider; tid-
skrifter, kompositioner, originalmanu-
skripter etc., ett från Gregorianska ti-
den, från Neumernas och Mensurens
perioder allt intill våra dagar. Något
motsvarande finnes säkert icke på många
ställen i Europa. Bland nyare tidens
mera ovanliga arbeten fans Liszts bio-
grafiska verk öfver Chopin, hvilket j
förorsakat bibliotekets egare 15 års
stiäfvandeu, innan han lyckats inför-
lifva detsamma med sina egna samlin- 1
gar. Svenska arbeten representerades
bland annat af artiklar af A. L., alla
årgångar af musiktidningar och bland
dessa äfven — Svensk Musiktidning.
Detta bibliotek betecknar ej ensamt hr
Warmuths grundliga och lifliga intresse
för musikalisk kultur och konst. Sjelf
musikalisk bildad och lyckad komponist
omfattar han med den mest oegennyt
tiga välvilja all värdig och allvarlig
sträfvan för sann konst, uppoffrande
ofantliga summor för detta ändamål,
så olikt de flesta andra musikförläggare,
hvilkas verksamhet mindre är bunden
vid några estetiska forpligtelser än rik-
tad på att tillgodose en banal och för-
skämd smak hos allmänheten.
Gösta Gr.
Från scenen och konsertsalen.
Kgt. operan. Mars 16,18, 20 Poncbielli:
Gioconda (Laura: fru Edling; ä0/s frk. Almati).
— 19 Thomas: Mignon (Mignon: frk. Sofie
Lindegren, som giist; Pliiline: trk Noac-k, de-
but; Wilhelm Meister, Lothario: hrr Lundmark,
Nygren). — 21 Bizet: Carmen (Michaela,
Don José: frk. Lindegren, hr Bratbost, som
gaster; Carmen, Escamillo: fru Edling, hr Ny-
gren). — 23, 25 Vordi: Den Vilsefprda
(Violetta: m:me Beatrice Véhon-Halvorsen, 1 a
gästupptr.; Flora, Anna: frk. Karlsohn, fru
Strandberg; Alfred, Germont d. ä.: brr Strand-
berg, Lundqvist). — 24 Gounod: Romeo och
Julia. — 27 Auber: Den svarta Dominon
(Adéle: fru Sterky, som giist; Brigitta: frk.
Edman, 2:a debut; Gil Perez: hr Brag). —
28,30 Gounod: Faust (Margareta: fru Véhon-
Halvorsen, giist; Faust, Metistofeles, Valentin:
hrr Ödmann, Sellergren, Malmsjö; Mefi-
stofeles: hr Nygren; Valentin: hr Alarik Uggla,
som giist)
Vasa-teatern. Mars24—31 Jakobowski,
Ed : Jack och Bob (Erminy) burlesk operett
i 3 akt. af Harry Paulton och Claxson Be-
lamy, bearb. af Har. Molander (Erminy, Nancy,
lady Isabella: frökn. Ekström, Grönberg, fru
Lindström; Jack, Bob, lord Loseberne, Edv.
Radstock: hrr Warberg, Strömberg, Hagman,
Ander).
Jakobs kyrka. Mars 27 Orgelmaiiné af dir.
Alb. Lindström med bitr. af trök. Selma Ek,
violinisten Hugo Alfvén och Stockholms All-
miinna Sångförening.
Musikaliska Akademien. Mars 15 Konsert
af fru Louise Pyk med bitr. af hrr Oscar
Lejdström och Tor Aulin.
Nya Sreasalongen. Mars 25 Qvartettsån-
gare-Förbnndets vokalkonsert.
Till ersättning för Gioconda, som
efter blott tre föreställningar fått hvila
med anledning af fru Östbergs iråkade
sjukdom, har k. operan haft att bjuda
på icke mindre än 5 gäster och 2 debu-
tanter. Af gästerna må från konst-
närlighetens synpunkt i första rummet
nämnas den för oss hittills främmande
sångerskan fru Véhon-Halvorsen, som
genom sin utmärkta röst och sångkonst
med rätta ådragit sig stor uppmärk-
samhet. Fru Halvorsen förfogar öfver
en vacker, jämn och fyllig sopranstäm-
ma, som i höjden är ovanligt stark och
klangfull samt ypperligt skolad, såsom
hon haft tillfälle att visa såväl i »Den
Vilseförda», som sedan i »Faust», der
hennes utförande af koloraturen och
särskildt drillen i juvelarian var mäster-
lig. Hennes sång är också själfull,
mera än den dramatiska framställnin-
gen, hvilken nog är väl genomtänkt,
såsom t. ex. dödsscenen i »Den Vilse-
förda», men saknar den sympativäckande
värme, som man gerna vill finna hos
en Margareta Fru Halvorsen närmar
sig som konstnärinna icke obetydligt
fröken Oselio. Hennes gästspel här bar
emellertid varit intressant ochnjutnings-
rikt; vi återkomma dertill ännu en gång,
då vi fått höra henne som Mignon.
Från Stora Teatern i Göteborg ha
vi haft ett par gäster, som dock ej
äro främmande för vår operascen: frö-
ken Sofie Lindegren och hr Mikael
Bratbost. Fröken Lindegren gjorde
här sin l:a debut i juni 1887 som
Michaela, och nästan samtidigt afslutade
hr Bratbost sitt engagement vid operan
som Silvain i »Villars dragoner» för
att följande höst anträda en studieresa
till utlandet. Fröken Lindegren lät
nu först höra sig som Mignon, enrol,
för hvilken hon fått beröm i Göteborg.
Den unga sångerskan har en rätt be-
haglig röst och vackra höjdtoner samt
inlägger mycken känsla i sång och spel;
ännu återstår likväl för henne att vinna
full beherskning af ton och röst samt
mera jemnmått i den dramatiska fram-
ställningen. Hennes Mignon blef deri-
genom endast delvis lyckad, hvilket
minst tycktes oss vara fallet i spegel-
arian. Såsom Michaela var emellertid
hennes såväl vokala som dramatiska
prestation mycket tillfredsställande med
få undantag. Hr Bratbost synes genom
senare årens studier ha vunnit större
kraft i stämman, som äfven visar bättre
utbildning, än då han sist uppträdde
här. Röstens sträfhet har dock ej kun-
nat bortarbetas. I sitt spel visade hr
Bratbost nu större liflighet och säker-
het, hvarför hans utförande af Don
Josés parti i Carmen på det hela val-
rätt lyckadt.
I »Den svarta dominon» har man
haft nöjet att få återhöra fru Dagmar
Sterky, som efter sitt förut omnämda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
