Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iniuder» op. 44 Ragnhild (e—g). Pr.
50 öre.
Griegs »Per Gynt»-musik, snart sagdt
öfver hela verlden kiind och värderad,
genom orkestersuiten, behöfver ingen
rekommendation för att vinna stor sprid-
ning i den form, hvari den här före-
ligger. Eudast innehållet af pianoar-
rangementet må här påpekas, utgörande:
Bryllupsgården, Solveigs Sang, Alle-
gretto pastorale, Ases död, Solveigs
vuggevise, Troldedans.
Valsen ur »Jack och Bob» innehål-
ler några af de bättre melodierna ur
denna på Vasateatern nyligen gifna
operett.
Dir. Lindströms arrangement af Cho-
pins allbekauta sorgmarsch synes, med
afseende på ändamålet att lernna ett
lätt sådant, vara gjordt med omsorg.
––«>•–
Från scenen och konsertsalen.
Kgl. Operan. April 2. 4.(le Symfonikon-
serten. 1. iSchumaun: Manfred, drama-
tisk dikt i 3 afd. af lord Byron, bearb. af
K. Polil; svensk öfversättn. af Thomander
och H. A. Ring; Beethoven: Pastoralsym-
foni, N:o (i. — 4. Thomas: Mignon (Mig
non: fru Hnlvorsen, Philine: frk. Selma Ek,
som gäster) 175:te gången. — 5, 7. Marsk
Stigs döttrar, skådesp. i 5 akter af Ludv.
Josephson, musik af Ang. Söderman. — G.
Verdi: Den rilsejörda (Violetta: fru Hal- i
vorsen, sista upptr.). — 9. Boito: Mefisto-
feles. — 10. Adam: Konung för en dog.
— 11, 13. Ponchielli: Gioconda (d. 13,4 !
Laura: frk. Almati).
Vasateatern. April 1—4. Jakobowski:
Jack och Bob. — 6—12. Sullivan: Mika-
don (125:tc gången 0 «).
Musikaliska Akademien. April 5. Kröken
Ilona Eibenschutzs J:sta konsert, 1. Bach:
Orgelluga, A-moll; 2. Beethoven: Sonat op.
111; 3. Sehumann; Symphonische Etuden;
4. Meudelssohn: Lied, Caprice; Scailatti: Al-
legro; Paganini-Liszt: La cam panel In. —11.
Frans Nerudas 3:dje musiksoaré. 1. Grieg:
Sonat, A-moll op. 3fi lör piano och violon-
cell; 2. VoUniunn: Romanze; Kiel: Allegro
scherzando; Chopin: Largo lör piano och vio-
loncell; 3. Hubinstein: Pianotrio, B-dur op.
52. Biträdande: pianisterna frkn. Tora Ihvass
och Sigrid Petterson samt hr. Frid. Book.
Vetenskaps Akademien. April 4. 25:te kam-
marmusikkonserten af hrr. Aulin, Sjöborg,
Bergström, Carlson. 1. Sehumann: Stråkqvar-
let op. 41, N:o 1 A-inoll; Aulin, Tor: Sonat
lör violin och piano, op. 12 D-moll; 3. Bcet-
hoven: op. 511 N:o 3. C;dur. — (i- Musik-
soaré al frkn. Fanny och Frida Olsen.— 11.
2 dra musikafton af hrr. Kich. Andersson
och O. Lejdström; bitr.: fru L. Pyk.— 12.
Musiksoaré al hr Yilh. Stenhammar; bitr.:
frk. S. Ek och hr. Tor Aulin. — 3. Konsert
af frkn. Wilrna Encquist och El. Meyer.
Hötet Continental. April 12. Sista kon-
serten af frk. Ilona Eibenschiltz: 1 Beetho-
ven: 1. Sonat, C dur, 2. Scarlntti: Presto;
Sehumann: Romance; Brahins: Capriccio;Thal-
berg: Etude; 3. Chopin: Etude, Nocturne,
Scherzo; Rubinstein: Romance, Etude.
Maria kyrka. April 3. Konsert för väl-
görande ändamål af Maria kyrkokör under
dir. H. Lindqvists dir.
Berns’ Salong. April 10. Matiné id’ säll-
skapet P. B:s sångkör under anför, af dir.
Er. Åkerberg
Fru Véhou-Halvorsen afslutade sitt
gästspel som Violetta, samma rol hvar-
med hon började detsamma. Denna
sångerskas styrka ligger förnämligast
i en kraftig och jernn röst, som till-
lika är rätt behaglig och väl skolad,
deremot eger hon ej, eller har hun-
nit tillegna sig någon sympativäckande
värme i framställningen, såsom mest
lär ha visat sig i hennes Mignon, hvil-
ken rol endast utfördes af henne en
gång, samma afton som kammarmusik-
soarén egde rum. Fru Halvorsens
egentliga fält som såugkonstnärinua
torde derför vara konsertsalongen. I
»Mignon» hade man tillfälle att återse
på scenen fröken Selma Ek, som till
följd af fröken Karlsohns opasslighet
åtagit sig Pbilines parti, Genom fru
Östbergs sjukdom har »Gioconda», som
för öfrigt tycks draga folk, under nå-
gra veckor fått ligga nere. Kgl. ope-
rans enda nyhet, ehuru en gammal
sådan, har under sista veckorna utgjorts
af L. Josephsons skådespel »Marsk
Stigs döttrar», som gått ett par gån-
ger öfver scenen. Ehuru det nu tjugu-
femåriga stycket till en del förefaller
föråldradt, innehåller dock det kraftigt
och poetiskt behandlade ämnet, Erik
Presthatares genom Marsk Stigs dött-
rar föranledda fejd med prestväldet,
åtskilligt som borde anslå vår tid,
hvarjemte utförandet af pjesen i all-
mänhet kan lofordas. En förtjenst hos
detta verk, som här i första rummet
är att påpeka, ligger i Södermans till
detsamma skrifna musik. Af denna
äro kyrkomusiken »Osanna» och »Ivyrie»
införlifvade med Södermans bekauta
»Andeliga visor», »Jungfrun gick åt
lunden» samt »O, blomstren de dofta»
ha ingått i den likasom de förra för
blandad kör utgifna samlingen »Sex
visor i folkton», den hurtiga »Spring-
dansen» har sedan användts i Hedbergs
tillfällighotssiycke »Vid riksgränsen».
Den fjerde symfonikonserten erbjöd
ett mycket intressant program ehuru
upptagande endast 2 nummer: Byron-
Schumanns »Manfred» och Beethovens
Pastoralsymfoni. Schumauns Manfreds-
musik, har med undantag af uvertyren
icke, livad vi veta, utförts här förut.
Densamma innehåller jemte uvertyren
i första afdelningen: Andarnes sång
(soloqvarteti), Melodram (Manfred), Aude-
förbannelse (soloterzett), Melodram . Man-
fred, Stengetsjägareu) hvarpå följer en-
treaktsmusik; andra afdelningen inne-
håller: Melodram (Manfred, Alpfrun),
Hymn af andar i Arimans rike (blan-
dad kör m. ork.), Melodram (Nemesis)
och Melodram (Manfred, Astarte); tredje
afdelningen: Melodram (Manfred), Me-
lodramer : Afskedshelsning till solen
(Manfred), Manfreds död (Manfred, Ab-
boten) och slutligen klostersång. Dekla-
mationen af diktens hufvudpersoner
utfördes förtjenstfullt af hr Eugelbrecht,
fru Dorsch och frk. Zetterberg, hvilken
dock stundom var väl lågmält, solo-
partierna i sången sköttes af frkn. Holm-
strand och Almati, hrr. Strömberg, Ny-
gren, Grafström och Bröderman. Kon-
sertens slutnummer, Pastoralsymfonien,
fick en utmärkt tolkning under ledning
af kapellmästare Hallén, aftonens diri-
gent.
Vårfloden af konserter har inträdt,
och så stark, att två eller tre sådana af
mera betydenhet förekommit samtidigt,
sä var fallet med hr. Nerudas och
Andersson-Lejdströms musikafton, frk.
Eibenschutzs och hr. Stenhammars,
Maria kyrkokörs och frk. Olsens. Den
unga pianisten Ilona Eibenschiitz, som
på vägen hit skördat stort beröm vid
sina konserter i Köpenhamn och Kri-
stiauia, blef äfven här de båda gånger
hon lät höra sig offentligt varmt hyl-
lad af en publik, som dock var alltför
fåtalig; emellan dessa sina konserter
spelade konstnärinnan äfven å en af
konungen gifven musiksoaré å k. slottet.
Fröken E. har efter slutadt konserte-
rande såsom »underbarn» egnat sig åt
allvarliga musikstudier och utbildning
i sin konst, hvarvid hon under flera
år haft den utmärkta pianisten Clara
Sehumann till lärarinna, också fram-
trädde hon här såsom en i det när-
maste fullmogen artist, utvecklande en
i förhållande till hennes spensliga ge-
stalt förundransvärd styrka i anslaget,
en mästerlig teknik, en touche af mju-
kaste slag och fin uppfattning. Hennes
spel kunde också visa en perlande
klarhet, ehuru det stundom fördunkla-
des genom väl träget bruk af pedalen,
såsom i Bachfugan, som inledde hennes
första konsert, och till en del äfven i
Beethovens sista sonat, denna märk-
liga och svårspelta komposition, som
man sällan får höra utförd. Schumanns
Etuder och följande numren på pro-
grammet lingo deremot en särdeles klar
och uttrycksfull framställning. Vid
sista konserten, som på grund af den
samtida Stenhammarskonserten ej af
ref. kunde bevistas, lär den unga konst-
närinnan ha ännu mera entusiasmerat
sina åhörare.
Säsongens sista kammarmusiksoaré
gafs inför ett talrikt auditorium och
inbringade de utförande rikt bifall,
hvilket vid detta tillfälle innebar en
särskild tacksamhetsgärd med anled-
ning af den Aulinska qvartettens jubi-
leum : det var nämligen dess 25:te kon-
sert. Också framträdde dess upphofs-
mau och »förste man» med en ny kom-
position, en duett för violin och piano,
glänsande utförd af tonsättaren och fru
Ida Aqvist, af hvars utmärkta ensemble-
spel man vid flere af qvartettens soa-
réer fått njuta. Denna duett lemnar
ett nytt vackert bevis på hr Aulins
förmåga som tonsättare, genom den lif-
liga fantasi och goda faktur, som i den
uppenbarades. Kompositionen är emel-
lertid af nog komplicerad art att be-
höfva förnyadt åhörande för en fullt
klar uppfattning af densamma. Pro
grammets båda stråkqvartetter hafva
spelats af soarétillställarne å föregående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
