Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kanska hederstitlar och betyger, och
endast mycket underordnade engelska
musici skyldra med dem för att slå
dunster i ögonen på okunnigt folk.
\id konferensen i London hade
med-, lemmame af The Incorporated Society
of Musicians samlat ihop 3000 kronor
för att betala rättegångsomkostnaderna
i ett mål, der en af dess medlemmar
hade inför domstolen med succées
exponerat de amerikanska titlarnes och
diplomernas värdelöshet, och visat huru
man kunde få köpa dem för så och så
många dollars per stycke.
Ett dödsfall som har väckt stort
deltagande både inom och utom vår
ma-sikverld är det oväntade frånfället af
Mrs Mann, hustru till den eminente
orkesterchefen vid Crystal Palace. Mr
August Mann var jamte sin orkester i
Glasgow, der han vistas hvarje år en
månad för att ge konserter, och han
höll just på att anföra en symfonie på
en stor konsert, då han erhöll ett
telegram med underrättelse, att hans fru
var döende. Utan ett ögonblicks
dröjsmål bad han förste konsertmästaren,
Mr Kosmann intaga hans plats som
dirigent och reste stiax derpå med
första iltåget till London, meD då han
anlände hem var haus fru redan död.
Orsaken till dödsfallet var följderna af
ett fall på gatan.
H. W—r.
––^–-
Från scenen och konsertsalen.
Kgl Operan. Jan. 10, 19. Weber:
Friskytten. — 17. (Galarepres.) Weber: 1)
Uvertyr till »Euryantke»; 2) Thomas:
Mignon, 3:dje akten (Mignon: fru Edling); 3)
Mascagni: På Sicilien (Santuz/.a: frök.
Hallgren); 4) ballett: »Dygnets timman. — 18,
2f>. Wermländingarnc (Anna: frök. Wolter’
debut; **/i. Erik: hr Lemon). — 19, 2l!
Hallström: Pir Svinaherde. —20, 22’. En
Midsommarnatt sdröm, musik af Mendelssohn.
23, 26, 27, 30. A über: Fra Diavolo
eller värdshuset i Terracina (Zerlina, Pamela:
frökn. Holmstrand, Wolff; Fra Diavolo, lord
Kockburn, Lorenzo, Beppo, Giacomo, Matteo:
hrr Ödmann, Johanson, Lundmark,
Henriksson, ßrag, Grafström), 30 jan. 175:te gång.
— 28. S.dje Symfonikonserten: 1) Wagner:
Förspel till »Mästersångarne»; 2) Saint-Saens:
pianokonsert G-moll (frök. Mary Olson) med
orkester; 3) Liszt: Les Préludes, symfonisk
dikt; 4) Beethoven: Symfoni nr 8, F-dur.
Vasa-teatern. Jan. 16. Strauss:
Läderlappen. — 17-19. Millöcker: Stackars
Jonathan.
Södra teatern. Jan. 16—20, 27—30.
M-niche, veaudeville i 3 akter, musik af Marius
Boulard (grefvinnan Corniska: fru Anna
Lundberg, grefve Corniski: hrr V. Holmquist,
Stern-vall).
Vetenskaps-akademien. Jan. 17. Konsert
af hr Hugo Alfvén, bitr.: frökn. S. Ek,
Alma Hulting, Gerta Samuel (aekomp.), hr
Sv. Scholander. — 27. 4:dje
kammarmusiksoarén af hrr Aulin, Sjöberg, Bergström,
Carlson: 1) Beethoven: Stråkqvartett,
D-dur, opus 18, nr 3; 2) Brahms: Qvintett
för klarinett och stråkqvartett, H-moll, opus
115; 3) Grieg: Sonat för piano och violin,
G-dur, opus 13. Biträd.: hrr Joh. Kjellberg,
Kich. Andersson.
Musikaliska akademien. Jan. 31. Soaré
af grefvinnan Math. Taube född Grabow.
Biträd.: prof. Ivar Hallström, hr Olof Lemon,
Förste hofkapellmästaren C. Nordqvist och
Kgl. holkapellet.
Det danska kronprinsparets nyligen
timade besök i vår hufvudstad
föranledde, såsom vanligt, å Kgl. Operan
en festrepresentation hvars program,
såsom ofvan synes, var af omvexlande
innehåll. Den förnämsta operanyheten
under året är »Fra Diavolo»,
Scribe-Aubers spirituela och underhållande
opéra comique, senast gifven här i
början af 1887 med fru Edling som
Zerlina, hr Sellmann som Fra Diavolo.
Operan gafs då från 20 januari till 13
april 4 gånger, samma antal som nu
på en vecka och detta för fulla hus,
hvilket talar godt för den nu varande
uppsättningen. Herr Ödmanns
särdeles lyckade framställning af »den
intressante röfvaren» torde i väsentlig
mån bidraga till framgången, men
operans öfriga personal är i allmänhet väl
representerad. Fröken Holmstrand är
en täck Zerlina, hvars förnämsta
musiknummer i den s. k.
afklädnings-scenen i andra akten utföres särdeles
talangfullt och behagligt. Herr
Ödmanns stora aria i tredje akten är för
sångaren en verklig triumf och
framkallar alltid rikligaste bifall. Äfven
Lorenzo-Lundmark lyckas med sin aria
vinna berättigadt erkännande. Herr
Johansons lord är mycket konsekvent
och roligt återgifven, deremot har
fröken Wolf ett mindre tacksamt parti
som Pamela, ehuru särdeles ensemblen
drager fördel af hennes vokala
förmåga. De båda röfvarne förstå också
att roa publiken, om än herr Brag ej
kan i komik mäta sig med den förre
Giacomo, Pelle Janzon. Om »Fra
Dia-volos» framgång kan tillskrifvas en
nyväckt smak hos publiken för den
komiska operan, vore detta önskvärdt,
då vår operas krafter för närvarande
företrädesvis lämpa sig för densamma.
Sj’mfouikonserten var till hälften
egnad åt Wagner och Liszt med den
förres bekanta förspel till
»Mästersån-garne» och den senares på ett poem
af Lamartine (ur hans »Meditations
poétiques») byggda symfonidikt > Les
Préludes», som här förut endast
gif-vits af Flieges orkester på
Hasselbacken (1875) och af Meissners å en
symfoni matiné (1887) i Berns’ salong.
Af Liszts symfoniska dikter, 14 till
antalet, om »Dante» och »Faustsymfonien»
medräknas, är denna mest populär och
innehåller jemte bullrande
orkestereffekter, rätt vackra melodiska fraser och
instrumental klangskönhet. Detta
nummer föregicks af Saint-Saens spirituela
pianokonsert i G moll (senast spelad af
herr Schönberger å Kgl. Operan 1887)
och efterföljdes af Beethovens genialt
humoristiska 8:de symfoni. Konserten
leddes af herr Hallén och syntes, att
döma efter bifallet, i sin helhet ha j
vunnit publikens tycke. Fröken Olson
blef efter utförandet af pianokonserten
flere gånger inropad.
Södra teatern har med »Niniche»
fått upp en pjes med musik, nu mera
ovanligt på denna scen, och vunnit
fru Anna Lundberg och herr
Holm-qvist till gäster i densamma.
Vasa-teatern spelar i dagarna ut sin första
stora trumf, för denna säsong, Suppés
»Boccaccio».
3:dje kammarmusiksoarén var
särdeles njutningsrik. Inledd med
Beethovens stråkqvartett, den första han
komponerat och som derför, särdeles i
de föista satserna, påminner om hans
föregångare i genren, följde Brahms
nya qvintett för klarinett och
stråkqvartett, först gifven den 5 januari
förra året i Wien kort efter hans nya
pianotrio med klarinett. Der, likasom
nu här, väckte denna komposition
rikaste bifall. Genialisk och alltigenom
klar och välljudande kan den ock
räknas till komponistens, »den andre
Beethovens», yppersta arbeten. Utförandet
var ock mästerligt; särskildt hade man
tillfälle att beundra direktör Kjellbergs
konstnärliga klarinettspel, företrädesvis
i andra satsen. Soarén afslutades med
Griegs mera sällan spelade andra
sonat för violin och piano, en friskt
inspirerad och i Griegs nationella stil
hållen komposition, som återgafs af
herr Aulin och Richard Andersson med
ypperligt samspel.
Herr Alfvén hade en rätt stor
publik på sin soaré och visade goda
framsteg i sitt violinspel beträffande så väl
tonens renhet som virtuosmessig
behandling af instrumentet. Herr A.
ämnar fortsätta sina studier för Mar- |
sick i Paris, efter att här senast ha
utbildat sig under konsertmästaren
Zet-terqvists ledning.
Grefvinnan Taubes ett par gånger
af sjukdomsorsak uppskjutna soaré egde
den sista januari rum inför en
distin-guerad publik, som fyllde Musikaliska
akademiens stora sal. Konserten
bevistades af konungen och kronprinsen,
samt prinsarne Carl och Eugen, hvilka
togo plats på första stolraden. I
hof-logen syntes hertiginnan af Dalarne.
Konsertgifvarinnan vann med sin
sympatiska röst och sitt konstnärliga
föredrag stort bifall vid utförandet af
Eg-lantines stora aria ur »Euryanthe»,
scen och aria ur »Hexan» af Enna
och slutligen recitativ och aria ur
»Er-nani», allt ined
orkesterackompanjemang af Kgl. hofkapellet under
hofkapellmästaren Nordqvists anförande,
samt derjemte ballad för sopran och
orkester af Lago samt visor: »Om af-
tonen» af A. F. Lindblad och
Södermans »Norsk Kjerlighedssang■>,
ackom-pangerade af professor Hallström,
likasom ett par sånger, hvarmed herr
Lemon biträdde: »Vallgossens visa» af
Lindblad och »Ich bin jung» af
Hallström. Herr L. sjöng derjemte »Ack
detta är en engels bild» ur »Trollflöjten»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
