Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trädde i Stockholm i december förra
året uuder biskop Ullmans presidium.
Forhandlingarne, som togo sin början
den C:te på e. in. fortgingo sedan
flitigt under de två följande dagarne
såväl för- som eftermiddagen. Förslag
till stadgar för en för hela landet
gemensam förening Kyrkosångens
Vänner upprättades, och detta upptog för
denna gång det mesta af tiden.
Meningen är att om möjligt få till stånd
mindre föreningar, hvilka alla stå i
gemenskap med hvarandra genom denna
centralkomité, som vid sitt årliga
sammanträde har att bestämma om den
gemensamma arbetsplanen för alla
före-uingarne. Ett kyrkomusikaliskt
bibliotek kommer att upprättas och
tillhandahållas de olika föreningaruo. Som ett
önskemål uttalades äfven utgifvandet
af ett korrespondeusblad. För den
närmaste framtiden enades man om
vissa h3’mners inöfvande af de redan
befintliga föreningarne, samt vissa
rytmiska koralers införlifvande i
försam-lingarnes sång, efter Noréns och
Mo-réns koralarbete. Vidare beslöts huru
man i år skulle fira 300-års-minnet
af Upsala möte. Detta besluts
praktiska innebörd hoppas jag att man
snart nog får bevittna litet hvarstans,
ty jag tror mig icke säga för mycket,
då jag påstår, att om der nämda
minnesfest verkligen kotnmer till något slags
firande, åtminstone om det sker med
något rikare kyrkomusikalisk
utrustning, så sker detta som direkt eller
indirekt följd af detta centralkomiténs
af Kyrkosångens Vänner beslut.
Ko-miténs nitiske ordförande har gått i
spetsen genom att redan vid årets
början i sitt stift — Strengnäs —
utfärda ett cirkulär om att andra
böndagen — den af Kgl. Maj:t till firande
af Upsala möte bestämda dagen —
öfver hela stiftet skall på e. m. firas med
liturgisk vespergudstjenst, till hvilken
herr biskopen sjelf, med hänsyn till
de anspråkslösa förhållandena på
laudet, utarbetat en enkel liturgi, hvilken
dock der förhållandena så medgifva
kan rikare utrustas. Såsom ett talande
bevis på huru denna uppmaning af
stiftets prester och kyrkomusici mottogs,
kan jag nämna att redan vid Mars
månads ingång minst 25,000 exemplar
af liturgien voro rekvirerade hos
boktryckaren i Strengnäs. Redan detta,
att en biskop i våra dagar uppmanar
sitt stift att göra vesper, är något i
princip synnerligen anmärkningsvärdt,
och man skulle kunnat tro, att han
skulle bli ensam om denna sin
uppmaning. Men, nej 1 Hans exempel
följdes snart af Linköpings domkapitel
samt biskopen i Westerås, hvilka
be-slöto sig för full anslutning till
Strengnäs. Äfven andra stifts chefer hafva
sedan, utan att bestämdt påbjuda vesper,
gifvit församlingsherdarne frihet att
anordna firandet efter de förhållanden,
som hos hvar och en är rådande, och
jag tror mig med visshet veta, att
denna »frihet» just kommer att
användas i denna riktning, d. v. s. så
att vesper anordnas på en stor mängd
håll. — Efter sålunda väl förrättadt
värf foro centralkomiténs ledamöter hem
från sitt första sammanträde till sina
respektive föreningar i Strengnäs, Skara,
Linköpings, Vexiö, Kalmar och Lunds
stift i den glada vissheten att hafva
tagit ett första betydelsefullt steg till
kyrkosångsfrågans slutliga lösning.
Detta är det vigtigaste som passerat
på vår kyrkosångs område under det
sistu året, men det är ej allt. Vi
vilja nu se till hvad man i
hufvud-staden gör åt saken. — Är man der
likgiltig? — Långt derifrån! —
Maria och Katarina kyrkokörer, hvilka
fortfarande hedersamt arbeta på den
inslagna vägen, äro ej längre ensamma
derom. En annan församlings kör,
som i fjoi; icke kunde förskaffa sig fullt
erkännande, måste i år med glädje
helsas som bundsförvandt till dem, hvilka
med framgång arbeta på
vesperguds-tjensters införande; jag menar Adolf
Fredriks. Denna kyrkokör gaf i fjol,
som man torde erinra sig, en
passionsvesper, som för sin totala brist på
organiskt sammanhang och historisk
liäfd blef illa åtgången i tidningarne,
ej minst i denna. Men af skadan blef
man vis, och den 3 mars i år gafs en
ny, stiltrogen passionsvesper med
rytmisk församlingssång i Adolf Fredriks
kyrka. Samma vesper upprepades t.
o. m. 14 dagar senare. Sjelf hade jag
ej tillfälle att närvara, jag endast
dommer efter den mig tillhandakomua tryckta
liturgien, mot hvilken jag blott vill
göra den lilla anmärkningen, att
uppgifterna på och om kompositörer och
författare borde hafva införts i den i
början tryckta »erinran», i hvilken ock
borde upplysts hvilka koralsättningar
som användes. Ett groft tryckfel hade
ock insmugit sig; fjerde afdelningen
stod benämd »Bibelläsning», skulle väl
heta »Böu om nåd och förbarmande»
eller dylikt. Detta är dock bisaker,
lmfvudsaken är, att liturgien var god
och — som vi hafva allt skäl att tro
— utförandet skönt och värdigt.
Storkyrkoförsamlingen hedrar sig på
ett synerligen anmärkningsvärdt sätt.
Der har man nu uppsatt en fast
aflö-nad kör, som under anförande af
direktör J. Lindegren hvarje söndag utför
smärre hymner, och till denna körs
upprätthållande har församlingen
anslagit den vackra summan af 1200
kronor. Dessutom har en förening för
kyrkosångens höjande bildats,
hvari-genom öfriga behöfliga medel anskaffas.
Kören i sin helhet lär nämligen kosta
1800 kronor. Som en beklaglig
motsats till denna glädjande omständighet
kan omnämnas att Kungsholms
församling — hvilken lär hafva varit
den första, som här i hufvudstaden
bestod sig med en liten kör för
uppträdande på de stora högtidsdagarne
j — från och msd i år afskaffat denna
kör, förebärande sig icke hafva råd!
Låt vara att Kungsholmen som
stads-församling ej kan räknas bland de
förmögna, så fattig tror jag dock icke
hon är, att bon ej skulle kunna bestå
500 kronor för upprätthållande af en
liten kör för de stora högtidsdagarne.
Månne icke snarare brist på intresse
från vederbörandes sida förorsakat denna
sorgliga tillbakagång?
Måndagen den 20 mars — 300:de
årsdagen af undertecknandet af Upsala
mötes beslut — högtidlighölls af
Stockholms folkskolor med barngudstjenst i
hufvudstadens alla större kyrkor.
Gudstjänsten var på de flesta håll enkelt,
ja, alldeles för enkelt anorduad,
bestående af psalmsång, högtidstal, kort
altartjeust och som afslutning en psalm.
Ett undautag härifrån gjorde
Östermalm, der genom en rikare liturgisk
anordning med antifonier och annan
vexelsång samt rytmisk församlingssåug
denna gudstjenst gjorde ett verkligt
festligt och skönt intryck, värdigt det
vigtiga firningsämnet. Här kunde man
få bevittna hvilket vigtigt och
tacksamt material till utförande af
kyrkosång vi ega i våra folkskolebarn.
Möjligen torde jag en annan gåug få
återkomma till denna fråga. — Samma
dag, den 20 mars, firades med vesper
af Katarina vesperkör, som förut
under vinterns lopp gifvit flere
vesper-gudstjenster och i denna del torde
vara den verksammaste i vårt land.
Men så eger denna kör ock ett
kraftigt stöd i församlingens kyrkoråd, som
bekostar allt tryck och alla notskrif
ningar. Heder åt hvarje sådan
församling, som på allvar beaktar och
visar sig uppskatta denna gren af kulten
genom att bevilja anslag eller annat
understöd för kyrkosången, utan hvilka
de, som kunna och vilja arbeta derpå,
dock alltid komma att stå overksamme
och klafbundna!
Att 2:dra böndagen kommer att
hög-tidligbållas med vesper i flere af
huf-vudstadens kyrkor, tar jag för alldeles
gifvet. Jag tror mig med visshet veta
att Östermalm då kommer att
debutera, och för detta har man att tacka
det goda förvärf denna församling gjort
i sin nye klockare, herr John Morén,
en varm vän och sedan gammalt
verksam ifrare för kyrkosången. De
styrande i Hedvig Eleonora hafva, genom
att anförtro ledningen af församlingens
kyrkokör åt herr Morén, visat sig ega
ett hedrande intresse och en vaken
blick för tidens kraf, hvaraf de nog
få bära goda frukter, ty ett sådant
uppdrag hör som bekant ej till en
Stockholmsklockares göromål, såvida
han ej tillika är kantor. Som det i
! dessa dagar i bokhandeln utkommer,
ja, när detta läses helt visst redan
utkommit fullständigt material till
refor-mationsvesper, utarbetad af Richard
Norén och biskop Ullman, med en
mängd alternativ, på hvilka man har
J att välja efter rådande omständigheter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
