Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redaktör och tUgifvarc:
fRANS J. JH U SS.
Expedition:
Olofsgatan 1 (Hötorget 6), 1 tr. ö. g.
NORDISKT MUSIKBLAD.
Stockholm den 15 Januari 1894.
Fria:
Helt år 5 kr. — Lösnummer 25 öre.
Annonspris :
10 öre petitraden (15 öre uti.)
14. Års.
Mathilda Taube.
XSjLr dåvarande fröken Mathilda
Gra-’t-s bow uppträdde som Julia 1877,
mottogs hon med ett bifall, som säges
knapt hafva kommit någon svensk
sångerska* till del i hennes hemland
sedan Jenny Linds tid. I sjelfva verket
hafva ock flera jemförelser gjorts
mellan dessa bägge
sångerskor, visserligen icke i
storhet och verldsrykte,
deruti Jenny Lind som
bekant var unik, men
väl i vissa egenheter af
begåfningen och dess
verkan på åliörarne.
Donna verkan
beskrif-ves såsom formligen
fascinerande hvad Jenny
Lind beträffar, och
samma erfarenhet gjorde
nog något hvar
angående Mathilda Grabows
sångmakt. Och det
egendomliga är att båda
ut-öfvade denna makt
starkast på scenen, oaktadt
båda voro vida större
sångerskor än
skådespelerskor. Det framgår af
många omdömen från
Jenny Linds tid och
läses stundom mellan
raderna af äfven de mest
hyperboliska, att denna
svenska näktergal gjorde
flera roller på ungefär
samma sätt och lyckades
bäst i sådana, der hon
kunde inlägga sin egen
personlighet, samt
sålunda saknade denna
mångsidiga
individualiser ingsförmåga, som
plägar tillhöra en stor
skå-despelartalang i eminent
mening. Och likväl
verkade hon oemotståndligt
förtrollande, i hvad skepnad hon än
uppträdde, på grund af den
omedelbara känsloväime, den inspiration,
hvar-med hon uppgick i sin uppgift och
som öfverskylde de tekniskt
dramatiska bristerna. På samma sätt med
hennes yngre syster i Apollo.
Född i Stockholm den 23 maj 1852,
dotter af den förra året aflidne
fagottisten i hofkapellet L. A. E. Grabow,
visade sig den unga Mathilda redan
tidigt vara ett musikaliskt underbarn
och sattes vid tretton års ålder i k.
teaterns elevskola. En, som der hade
tillfälle att handleda henne, berättar
om hennes tidigare lefnadsår följande:
»Jag minnes henne mycket väl från
den tiden då hon ännu var elev —
det gick alltid dåligt med
deklamationen, ty munnen ville aldrig lyda
hennes känsla och vokalerna
voro sällan sådana som
de skulle vara, men nog
talade det djupa ögat
och den klara blicken
om att hon fattade hvad
det gälde, det var bara
icke hennes sätt att
uttrycka sig, som det
var fråga om. Men så
hörde jag henne sjunga
en gång, och då var det
som ett helt annat
väsen hade uppenbarat sig
i den lilla spensliga,
half-utvecklade femtonåringens späda gestalt, hon
växte då som nu under
de silfverklara tonerna,
och hon växte stor
nästan innan hon visste
hvad det var bon sjöng.
Och hvad man också
lät henne sjunga!
Barnet sjöng redan
vid tolf, tretton år stora
arier, hela scener, och
man förde henne från
supé till supé, från
sam-qväm till samqväm, och
hon applåderades och
hon fjäsades, — hon fick
många konfoktpåsar och
mycket litet sömn, en
massa bifall och cn
bristfällig uppfostran, ett
tidigt rykte och en
förstörd helsa, och det var
icke långt ifrån att man
helt och hållet qväft
Mathilda Taube.
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
