Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 S VENSA’ MUSIKTIDNING.
För sång med piano: Six romances op. 6 (deribl.: »Wie wahr, wie süss», »Nur wer die Sehnsucht kennt»); Sie chants russes op. 14; Six romances op. 16; Sir chants russes op. 25; Sie romances op. 27 (»Au den Schlaf», »Geh nicht von mir», »Dem Vöglein gleich»); Six romances op. 28 (»Ein einzig Wörtchen»); Six romances op. 38 (»Sérénade de Don Juan», »Das war im ersten Lenzesstrahl», »Auf dem Balle»); Sept romances op. 47 (»Wenn ich das gewusst», »Gesegnet sei mir Wald und Au», »Ob heller Tag», »War ich einst ein Halm»); 15 Clian’s <Venfant (»Seht mein Hänschen ist so klein») op. 54; Six chants russes op. 57; 12 romances russes op. 60; Six
romances op. 63 (»Fahrt hin ihr Träume», »Kein Lichtleiu glänzt mehr durch die Nacht», »0 mein Kind, durch die schweigende Nacht»); Six mélodies, dédiées å M:me Artöt de Padilla; op. 65. — Six duos: Der Abend. Balladen. Thränen. Im Garten. Leidenschaft.
Dämmerung op. 46. — Kröningskantat för soli, kör och orkester. — L:turgie op. 41 för 4 stäm. o. kör; Vespergudstjemt op. 52 (båda med rysk text); Nio ryska kyrkosånger. — Tschaikowsky har
äf-ven skrifvit en Harmonilttra på ryska, och öfversatt Gewaerts
Iustrumenta-tionslära samt Lobes »Katechismus». Enligt nyss från Petersburg
meddelad underrättelse har en sjette
symfoni af Tschaikowsky uppförts der å den första syrrfonikonserten.
Symfonien, som länge legat otryckt, är till
formen mera lik en Suite. Med
komponistens förkärlek för valser och
marscher har han skrifvit 2:dra
afdelnin-gen i valsform, den 3:dje i
marschform. Symfonien slutar med ett
»Adagio lamentato», som lär sätta kronan på verket. Symfonien säges, om än icke uppgående i värde mot hans tre första, fängsla intresset med många melodiska skönheter, harmoniska och rytmiska förtjenster. © Till Frans Schuberts karakteristik. En stad sådan som Wien, der
tonkonsten i så hög grad var och ännu är förknippad med det offentliga och privata lifvet, en befolkning, hos
hvilken tcnkonsten måste ersätta nästan all högre själsverksamhet, konsumerade naturligtvis en oerhörd mängd af mu siker och musik. Otroligt mycket blef också komponeradt, och, om man
frånser operafacket, bestreds hela det
musikaliska behofvet af inhemskt fabrikat. Men derför skickade äfven de
närgrän-saude kronläuderna, särdeles det
sång-iika Böhmen, årligen sina bästa
talanger till kejsarstaden, der de snart
fullständigt naturaliseredes och uppträdde som äkta wienare. Det låg och ligger äfveu en egeu oemotståndlig trollmakt i Wiens atinosfer, som inom kort tid gör de ifrån det kallare, allvarligare norden ditkommande gästerna eldigare, lefuadsgladare och smidigare, så att till och med eu Beethovens hårdnade natur ej kunde helt och hållet motstå densamma, till dess framskridandet af hans öroulidande och deraf följande
isolering från den yttre veriden bragte honom åter in i sitt förra väsen. Och frågar man hvad det är för en mästare, i hvars toner hela
älskvärdheten, hela eldigheten, den lefvande outtömliga fantasirikedomen, det
gudomliga med melankoli uppblandade lättsinnet hos österrikaren funnit sitt mest träffande uttryck, så blir svaret icke Haydn, icke Mozart, icke Strauss eller Lanner, ty dessa höra endast med en del af sitt väsen till Wiens känslolif eller bringa blott en sida af detsamma till uttryck; nej hos Schubert är hela
wienernatu-ren i högsta förädling förkroppsligad. Skulle jag förklara Schuberts karakter med den som tillhör hans landsmän i allmänhet, så kan jag ansluta mig till en anmärkning af Pufeudorf, som han redan gjorde på Fredrik den stores tid: österrikaren, säger han, saknar sparsamhetssinne. Att sorgfälligt
af-väga medel och kratter, att bevara och samla dein för uppnående af ett stort mål är icke hans sak. — De gamla wienermusikernas historia lär oss, att de ej blott när beställningar trängde sig på dem, utan också bara
produk-tionsbegäret kom öfver dem utan liejd gingo löst på att komponera utan att kritiskt mönstra sina infall, så att ofta de största trivialiteter kunna stå vid sidan af de djupaste cch skönaste tankar. Hos mindre bogåfvade komponister trädde naturligtvis de dåliga följderna af ett sådant produktionssätt tydligen i dagen; men till och mod en sådan musikalisk Krösus som Schubert kunde ej i sin melodirikedom undgå dem. Derföre intresserar det att hos en
sådan följa strömmen af den lössläppta skapande fantasien, som lik en
elementär naturkraft framväller ur konst närens själ; i denna mening kunde också Schumann med full rätt tala om den Schubertska C-dur-symfoniens
gudomliga längd. Om den lätthet, med hvilken
Schubert skakade sina kompositioner ur ärmen öfverensstämma alla hans
sam-tidus berättelser. Musiken var liksom hans modersmål, livari ett lämpligt
uttryck alltid stod till hans förfogande, liksom på lek egnade han sig åt
kännedomen om harmonilära och
kontrapunkt, så att hans mentor,
kormästaren Holzer, försäkrade, att en sådan lärjunge hade han aldrig haft. »Om jag ville lära honom något nytt, visste han det redan förut. Följaktligen har jag ej egentligen gifvit honom någon undervisning, utan blott samspråkat med honom och med tyst förvåning lyssnat på honom.» Ingen under då, att hans andre lärare, Ru< ziczka. om honom yttrade: »Den der kan allting; han komponerar operor, sånger,
qvar-tetter, symfonier och hvad som helst.» Alldeles i motsats till Beethoven, som vid sina skapelser behöfde lugn och ensamhet, lät Schubert, liksom hans själsfrände Mozart, ej bringa sig ur stämning genom menniskors
närvaro. »Eu eftermiddag», berättar Spann i sina memoarer, »gick jag i sällskap med Mayerhofer till Schubert. Vi funno honom i eld och lågor, högt
läsande ur en bok ’Erlkönig’. Han gick flere gånger af och an; plötsligen satte han sig ned, och på kortaste tid,
endast så fort man kan hinna skrifva, stod den herrliga balladen på
papperet. Vi skyndade med den, emedan Schubert ej hade något klaver, till studenthemmet, och der blef ’Erlkönig’ redan samma afton sjungen och
mottagen med förtjusning. Liksom »Erlkönig» har åtskilliga andra Schuberts kompositioner
tillkommit på otrolig kort tid: så Fantasien i F-moll för piano och lyra händer på tre timmar, det sköna körstycket
»Gebet vor der Schlacht» på sex, större delen af Müllerlieder under en natt o. s. v- Jämför man antalet af hans operor, fantasier, körverk, symfonier, kammarmusik- och pianostycken samt sånger med hans korta lifstid (1797— 1828), så måste man förvåna sig
öfver huru han ens hade ti i att
ned-skrifva alltsammans, till och med om man lyssnar till Spanns försäkran, att Schubert aldrig ändrade sina
kompositioner, ja knappast vidare såg
igenom dem. På så sätt kunna vi anse Schuberts komponerande såsom en »fixerad
improvisation». Naturligtvis funnos bland hans manuskripter äfven en hel del utkast och skisser, emedan han ofta ej hade tid eller tillfälle att genast utarbeta sina tankar. Just emedan hans verk voro ögonblickets ingifvelser förlorade han snart funna motiv nr minnet, hvarpå en af schubertsångaren J. M. Vogel anförd händelse kan tjena som exempel. Vogel hade af Schubert erhållit en sång jemte andra af honom och transponerat denna för en lägre röst. En tid derefter sjöng han den i en krets af konstbröder, hvarvid
tonsättaren också var närvarande. »Ser man på!» yttrade Schubert, »den der sången var inte så oäfven, af hvem är den ?» Efter några veckor hade han alldeles förgätit sin egen sång. — Sina tolf, år 1817 komponerade, menuetter, som han sjelf värderade, emedan de i hög grad berömts af en personlig vän till Mozart, den utmärkte violinisten A. Schmidt, kunde han sedan alls icke återkalla i minnet, sedan manuskriptet genom någon händelse gått förloradt. Under sådana omständigheter blef det en nödvändighet för Schubert att genast uppteckna de idéer, som in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>