- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 14 (1894) /
14

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oktav ett C, som säkert skall vara
ciss. Andra satsen är ganska
sångbar likasom äfven den följande, men
satsbildningen är något uttänjd och
derför mindre lättfattlig. Sista satsen
är bra nog krånglig oc.h ger minsta
musikaliska behållningen. — Styckena
för violin och piano äro lättfattligare
och låta väl höra sig, i synnerhet den
täcka Berceusen.

Från scenen och konsertsalen.

Kgl. operan. Jan. 1, 3. Meyerbeer:
Profeten (Fides, Bertha: frökn. Alinati,
Hallgren; Johan at Leyden, Jonas, Zacharias,
Mafiosen, Oberthal: hrr Odmann, Rundberg,
Sellergren, Nygren, Söderman). — 2.
Mozart: Baslien och Bastienne (Bastienne: fru
Sterky; Bastien, Colas: hrr Strandberg, Brag);
ballett: Slavisk hröllnpslek; Maseagni: På
Sicilien (Santuzza, Lucia, Lola: fruar Brag,
Linden, frök. Almati; Toriddo, Alfio: hrr
Bratbost, Carlander, deb.). — 4, 8, 10.
Tschaikowsky: Jolanlha; Leoncavallo:
Pajazzo. — 6. Kl. 1,30: Vermländingarne.;
kl. 7,30: Donizetti: Regementets (lotter-,
ballett: Slavisk bröllopslek. — 7. Kl. 1,30:
Vermländingarne-, kl. 7,30: Auber: Fra
Diavolo (Zerlina: frök. Hohnstrand). — 9,
11, 13. Aug. Enna: Hexan, opera i 3 akt.
af Alfr. Ipsen (efter Arthur Fitger), öfvers.
af E. Wallmark (Thalen, Alunith, Gt.la: fru
Brag, frökn. Hallgren, Hulting; Edzard, Xaver,
Lubbo, Simeon, en prest: hrr Ödmann,
Brat-bost, Söderman, Lundquist, Sellergren och
Nygren). — 12. Auber: Den stumma från
Portici (Fcnella, Elvira: fru Linden, frök.
Karlsohn; Alfonso, Masaniello, Pietro, Borella,
Silva: hrr Strandberg, Lemon, Sellergren,

Strömberg, Nygren). — 14. Kl. 1,30:
Vtrm-ländingarne; kl. 7,30: Den stumma från
Portici.

Södra teatern. Jan. 1, 5. Zumpe:
Fa-rinelli. — 3, 6, 7. Allad din.

Musikaliska akademien. Jan.3. Fr. Nerudas
l:a kammarmusiksoaré. 1. Marcello:
Solosonat för violoneell (hr Neruda); 2.
Saint-Saöns: Duo för 2 pianon (frökn. Tora Hwass
och Johanne Stockmarr), 3. Volkmann: Chant
du Troubadour; Bruch: »Kol Nidrei» för
violon-cell (hr Neruda); 4. Raff: Pianotrio (frök.
Stockmarr, hrr Aulin och Neruda).

Jakobs kyrka. Jan. 11. Konsert af J. C.
Stål hammar, med bitr. af frökn. Fanny och
Frida Olsén, hrr Tor Aulin, Emil Sjögren,
A. M. Gustafsson.

Den märkligaste tilldragelsen å k.
operan under detta års början är
första uppförandet af Ennas »Hexan».
Premieren i Köpenhamn egde, som
vi förr nämndt, rum den 24 januari
1892, hvarefter operan der fortfor att
jemte andra gifvas till fram uti maj
och i slutet af året. Efter »succés»
i Prag uppfördes operan i Berlin i
januari förra året å k. operan der
och gafs till fram i mars omkring ett
dussin gånger; sedan äfven i ett par
andra tyska städer. Samtidigt härmed
hade dir. Nordqvist i tankarne att
upptaga operan här, en plan som först
nu realiserats af den nuvarande
operastyrelsen, och detta med skäl, då i
alla händelser operan är ett rätt
märkligt alster af en nordisk konstnär, om
än ett lofvande förstlingsarbete mera

en ett fufimoget mästerverk. Granska
vi först sjelfva texten, är det klart
att hufvudinnehållet i Fitgers dram ej
kan omsättas i en operalibrett, der en
koncentrerad handling gäller mer än
filosofiska resonnemauger. Librettons
jem-förelse med och värdering efter
originalet är derför onödig. Den religiösa
konflikten är här som i »Profeten» och
»Hugenotterna» handlingens drifkraft.
Textens innehåll är ett ä propos för
vår tid och är ingalunda underhaltig,
Man har funnit hjeltinnans
uppträdande i slutscenen af det föregående
omotiveradt, men hennes der uttalade
»kätteri» finnes redan i pjesens första
scen antydt och vidare när hon
vägrar följa Edzard till kyrkan. Men nog
om texten. Musiken saknar visserligen
ursprunglighet men är till karakteren
melodiös om än tillskuren efter kända -i
förebilder, förnämligast de äldre
Wag-ner-operorna och äfven, såsom en
ber-linkritiker anmärker, Meyerbeers och
Marschners. Eu förtjenst eger då
musiken, den att icke bestå af en
bombastisk deklamation, baserad på en
vidunderlig instrumentering. Melodisk
och naturlig framflyter dialogen om än
något musikaliskt enformig, i soli och
ensembler framträder mera dramatisk
kraft och originalitet. Minst
intresserar EJzards parti, med hvars inträde,
såsom Kjerulf i »Politiken» yttrar sig,
ett drag af instängd gammaldags
operaluft kommer in K. anmärker ock att
operan saknar all tids- och
lokalkolorit; men den folkton, som genomgår
musiken, har tonsättaren troligen
af-sett att gälla såsom sådan.
Instrumentationen är Ennas styrka, och denna
urartar nästan aldrig till våldsamma
effekter men är något tung och bred
alltigenom. Af de nummer i operan,
hvilka mest intressera må nämnas i
första akten introduktionsscenen,
Tha-leas sång «Kom en vår« och duetten
mellan Lubbo och Xaver; i andra
akten tärnornas vackra kör *) med
Al-rnuths sång i folkton: »Konungabarn
der voro», brudmarschen och duon
mellan Thalea och Alrauth; i sista akten
uppmärksammas i synnerhet
bröllops-musiken och de båda bondkörerna.
Introduktionena till första och tredje
akten må äfven påpekas. Utförandet
är i det hela lyckadt. För Thalea
har man väl för närvarande ingen
bättre förmåga än fru Brag, om ock
hennes individualitet mindre lämpar
sig för en Thalea; skada att ej detta
parti skall ligga för fru Lindens röst!
Fru Brag förtjenar emellertid loford
för sin framställning. Såsom Almuth
är fröken Hallgren både vokalt
tillräcklig och behaglig. Hr Odmann gör
hvad göras kan af Edzards föga
intressanta parti, och de båda fanatikerna
Lubbo och Xaver ha goda
representanter i hrr Söderman och Bratbost,

*) Fijr piano i Svensk Musiktidnings
Musikalbum VII (1893).

hvars jesuit dock är något bofaktigt
framstäld. Hrr Lundquists samt
Sel-lergrens-Nygrens partier i operan äro
af mindre betydenhet. Publiken har
med talrika inropningar efter akterna
visat de uppträdande sitt erkänuande
och äfven ådagalagt intresse för operan,
hvars lifslängd här dock är svår att
beräkna.

Eu repris af »Den stumma» ha vi
att anteckna, med fru Linden första
gången som Fenella, hvilken af fru
L fick en särdeles uttrycksfull
framställning, såsom man kunde vänta, då
man satt denna fru Lindens talang i
pantomimen »Den förlorade sonen».
Den underhållaude operan gafs för
öf-rigt tillfredsställando med samma
sångkrafter som senast.

Herr Nerudas soaré hade ett
iutres-sant program, och som vanligt
fängslade i första rummet hr N. sjelf den
talrika publiken med sitt eminenta
violoncellspel. Eu rutinerad och god
pianist fick man vid detta tillfälle lära
känna i fröken Stockmarr från
Köpenhamn.

Hr Stålhammars kyrkokonsert gafs
inför talrika åhörare, som i S:t
Jakobs nyrestaurerade vackra kyrka då
fingo tillfälle att höra god och af hr
Stålhammar väl utförd orgelmusik, samt
njuta af hrr Aulins utmärkta
violinspel i en fantasi af Sjögren och ett
andante af Lalo, fröknarna Olséns goda
samman8jungning i en duo ur Rossinis
stora messa och kantor Gustafssons
kraftiga och klangfulla barytonsång i
eu kyrkoaria af P. U. Stenhammar.

—––––

Från in- och utlandet.

Kgl. operans styrelse har nyligen
publicerat nedanstående
tillkännagif-vande:

En täflingsinbjuda».

Den dag, då k. Operans nya
byggnad första gången öppnar sina portar
för allmänheten, skall helt visst
betraktas såsom en högtidsdag af stor och
nationell betydelse. Ett stort verk är
i samma stund fullbordadt, och den
svenska operan inträder i ett nytt,
ekonomiskt tryggare och i samma män
för konsten löftesrikt skede af sin
utveckling.

Den dagen skulle ej bältre kunna
högtidlighållas, enligt k.
Operadirektionens förmenande, den nya scenen ej
värdigare iuvigas än genom uppförande
af ett eller flera nya framstående
operaverk af svenska t- nsättare, och
direktionen har i denna tanke beslutit att
med k. m:ts nådiga tillstånd anordna
en pristäfian enligt följande grunder:

I täflingen, som afser helaftonsoperor,
ega endast svenska kompositörer att
deltaga. De täflande arbetena skola
vara inlemnade till k. Operans
direktion före 1895 års utgång.

Tre pris äro ut fäs ta: å 5,000, 3,000
samt å 1,000 kr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:58:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1894/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free