Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i full blomstring. Förutom de från
Antwerpen medbragta sångarno hade
ban äfven i sin tjenst korgossar, kvilka
förutom undervisning fingo mat och
rum i lians eget hus, som han köpt
für 1,000 gyllen. Lycklig genom sin
ärofulla ställning och den gunst han
åtnjöt såväl af det hertigliga paret
som af de anseddaste personer i
München förmälde han sig der 1558 med
Regina Wekkinger, en ung, älskvärd
hoffrökeu hos den regerande
hertiginnan. Med denna sin hustru fick han
två döttrar och fyra söner, af hvilka
de båda äldsta, Ferdinand och Rudolf,
blefvo rätt dugtiga tonsättare och den
yngste, Ernst, upptogs bland
instru-mentisterna i det hertigliga kapellet.
Ar 1562 kom Lasso genom sin
utnämning till förste kapellmästare i
spetsen för det bästa sångarkapellet i
Europa, hvilket såsom ofvan antydts
derjemte egde en instrumental klass.
Denna trädde dock endast mera sällan
i gemenskap med de vokala krafterna,
emedan den tiden körer och instrumenter
ej på långt när så ofta som nu verkade
tillsammans; detta förhindrades redan
af den högt utbildade a ca pel 1 a-stilen,
åt hvilkens konstnärliga odling Orlando
di Lasso likasom alla hans samtida
nästan uteslutande egnade sig och
hvars i och för sig rena, homogena
klangverkan endast skulle ha skadats
genom tillkomst af instrumenter.
Från 1563 till 1570 uppstodo
mästarens berömda Botpsalmer
äfven-som de vackraste af hans
Magnificat-hymner. Ehuru Lasso var Palestrinas
samtida kallades han redan då i
Tyskland, Nederländerna, Frankrike och
England »fursten bland musiker», och
Europas förnämsta monarker gåfvo
honom bevis på sin gunst. Så förlänade
honom 1570 den vid riksdagen i
Speyer närvarande kejsar Maximilian II
af egen drift tyskt adelsskap och år
1571 dekorerade honom påfven
Gregorius XIII med sin orden »Den
gyllene sporren», vid hvilket tillfälle han
i påfliga kapellet påsattes ordens
sporrar och omgjordades med dess svärd.
Kostnaderna för resan till Rom
bestredos af hertigen.
Det kapell, som stod under Lassos
ledning, hade vuxit upp till det största
och bästa i Europa. Det räknade
omkring 90 musiker, och flere bland dem
voro af första rang. En krönikör
uppräknar 20 basar, 15 tenorer, 13 altar,
16 sopraner (gossar), 5 eller 6
kastrater och 30 instrumenter. Det stora
anseende han vunnit genom sina kom- !
positioner, hvilka äfven i Frankrike
voro kända och högt värderade,
föranledde konung Karl IX derstädes
att söka vinna den berömde musikern
för Paris. Han öfvertalade sålunda
Bayerns furste att lösa honom från
hans tjenst i München, och Lasso
be-gaf sig nu för andra gången till Paris,
men kommen till Frankfurt am Main
fick han underrättelse om Karls död
(1574), hvarefter han belåten vändo
tillbaka till München, der han
naturligtvis blef mottagen med öppna armar.
Hertigen diktade en panegyrik till
Lassos ära och tillförsäkrade honom
underhåll för lifstideu. Albrechts
efterträdare, Wilhelm V, »den fromme»,
var honom också mycket bevågen,
skänkte honom 1587 ett hus med
trädgård och en särskild pension åt
hans hustru.
Den höjd Lasso nu hade nått såväl
i konstnärligt som socialt hänseende
skulle dock snart förmörkas af dystra
moln. Ehuru hertig Wilhelm skänkt
honom ett vackert landsställe vid
Amperfloden, der han kunde söka sig
hvila efter arbetet, unnade sig Lasso
allt för litet ro. Det stora nit han
utvecklade som kapellmästare och
lärare för korgossarne, äfvensom hans
outtröttliga arbete med kompositioner,
togo både hans andliga och lekamliga
krafter för mycket i anspråk. Då hans
hustru en dag kom hem från
lauds-stället fann hon honom så fullkomligt
slö, att han icke en gång kände igen
henne. I sin förskräckelse skyndade
bon till prinsessan Maximiliana, och
denna sände genast till honom sin
lif-medikus dr Meermann, som lyckades
häfva det onda, men den gamla
själs-friskheten vände aldrig åter. Hertigen
tog den innerligaste del i hans
tungsinthet och sökte på bästa sätt att
underlätta hans ställning, i det han
icke blott lät honom behålla sitt gage
af 800 gyllen utan också gaf hans
söner anställning. Känslan af audlig
svaghet och oförmåga tdl arbete
mar-terade dock Lasso till den grad, att
han begärde sitt afsked.
Den 14 juni 1594 förlossades han
slutligen af döden och fann sitt sista
hvilorum på franciskanerklostrets
be-grafningsplats. Denna har genom sta
dens utvidgning nu försvunnit, men
minnesstenen på hans graf har
slutligen fått en plats i Münchens
nationalmuseum. Hans äldste son Ferdinand
dog 1609 i denna stad såsom
verklig kapellmästare; hans andre son
Rudolf var en betydande komponist
och lefde ännu på trettioåriga krigets
tid. Då svenskarne under Gustaf
Adolf 1632 besatte München besökte
honom till och med konungen i hans
privata bostad och bestälde flere
kompositioner af honom. Familjen är
sedan alldeles utdöd.
Antalet af Lassos kompositioner går
utöfver 2,000 och många af dem
väcka ännu beundran. En så vidt
möjligt fullständig förteckning öfver
hans tryckta verk har Eitner utgifvit
som bilaga till »Monatshefte für
Musikgeschichte». Deri anföres begynnelsen
af ej mindre än 46 messor.
Biblioteket i München eger 6 otryckta sådana.
Af hans många verk må framhållas
Psalmi Davidis poenitentiales, »Davids
Botpsalmer», tryckta 1584, ny
partiturupplaga af Dehn 1838 (finnas också
i ett praktfullt manuskript från 1560
—70 i München), ett verk, som fick
lika stor spridning som Palestrinas
»Improperier». Ett rikt ntstyrdt tryckt
praktverk är hans Patrociniwm musires
(1573 — 76, 5 band, utgifvet på
hertigens af Bayern bekostnad), innehållande
21 Motetter, Ä Messor, Officier,
Passion, Vigilier o. s. v. och 10
Magni-fikater. Med titel Jubilus beatm
vir-ginis utkom 100 Magnifikater af Lasso
1619. Af hans omkring 1,200
Motetter (Cantones sacræ etc.) innehåller en
upplaga frän 1604, Magnum opus
mu-sicum, 516. Chansons, Madrigaler,
tyska sånger äro äfvenså utkomna i
stort antal och eftertryckta hos
italienska, tyska, franska och nederländska
förläggare. Nya partiturupplagor af
Lassos verk förefinnas i samlingar,
ut-gifna af Proske, Commer, Rochlitz,
Dehn och andra. Biografiska notiser
om honom eger man af Delmotte (1836
på tyska af Dehn), af Matthieu (1838),
Kist (1841) och Bäumker (1878)
Nyligen bar af Breitkopf & Härtel
i Leipzig annonserats till utgifvande:
»Orlando di Lasso, eine Gesammtausgabe
seiner Werke»*, som redigeras af dr
X. Haberl och dr Ad. Sandberger.
Ärligen utkomma af denna samling
två band till 15 mark, och ett
prof-häfte med porträtt och prospekt
er-hålles i bokhandeln. Till firande af
Lassos minne har ock helt nyss
ut-gifvits af samma firma »Sieben Gesänge
für gemischter Chor af Orl. di Lasso»
i stämmor (å 1 mark) innehållande:
1) Hymne »Musica Dei donum»; 2 a)
Motette: »Gustate et vidite»; 2 b)
Motette »Timor et tremor»; 3 a)
Chanson »Je l’aime bien»; 3 b) Madrigal
»Es jagt ein Jäger»; 3 c) Villanella .
»O la, o che bon echo»; 4) Bayerischer
Hymnus.
Till Lassos karakteristik må till slut
anföras hvad Proske yttrar om honom:
»Lasso var en allsidig begåf ning.
Ingen af hans samtida besatt en
sådan viljans klarhet eller utöfvade ett
sådant herravälde öfver alla konstens
intentioner. Från det kontemplativa i
i kyrkomusiken till de muntraste visor
! i den profana genren fattades honom
aldrig tid, stämning och framgång.
Stor både i den kyrkliga och i den
verldsliga musiken hade Lasso i sig
upptagit det rationela i hela den tidens
musik, så att den låg utpreglad som
ett karakteriskt helt hos honom och
man var ej i stånd att framhålla
något specielt italienskt, nederländskt,
tyskt eller franskt.» Han odlade
Nederländernas strängare och kallare maner
genom att i det inblanda den skönhet
och det behag, som då voro egna för
de italienska mästarne, och derigenom
lijelpte han mäktigt till att fullända
den figurerade kontrapunkten. Dock
* Med anslutning till den efter 30-årigt
arbete af denna firma utgifna
Palestrina-upplagan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
