Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tonkonstnärer gjorde dem bofasta hos
oss. Ännu ett nytt tand emellan dem
och oss blef knutet, då en yngre
syster blef bosatt här i Stockholm såsom
maka till en son af en bland våra
förnämsta tonsättare.
De tre artistsyskonen äro, som
bekant, nu skilda till bostad och
verkningskrets. Wilma, förr gift med
Ludvig Norman, nu lady Hallé, har
blif-vit en verldsberömd konstnärinna, en
»violinisternas drottning», och är bosatt
i London; Maria, gift med Fritz
Arlberg, har, efter att i flere år varit
bosatt i sin fädernestad, under senare år
bott här i Stockholm ocb såsom
lärarinna i violinspelning påmint om sitt
deltagande här i syskontrion; Franz
har under dessa trettio år haft sitt
hem i Köpenhamn, men på senare år
mycket vistats och verkat i Sverige,
förnämligast i dess hufvudstad, der
han som violoncellist och dirigent är
högt värderad.
För fyra år sedan, då fru Wilma
Neruda Norman konserterade här,
innehöll denna tidning hennes porträtt och
biografi och samma år äfven Franz
Ne-rudas. Här må derför endast till de
tre syskonens bilder fogas några i
största korthet affattade biografiska
uppgifter.
Familjen Neruda är en gammal
böh-misk musikerfamilj. Eu descendent af
familjen, Josef N., född 1807, död 1875
som organist vid domkyrkan i Biünn,
dugtig musiker och lärare, är fader
till Franz N. och hans syskon, af hvilka
Amelie, Victor, Wilma, Maria, Eugenie
och Olga alla egrade sig åt musiken.
De äldsta och yngsta, An.elie (f. 1834),
gift med kapellmästaren Wickenhauser
i Brünn, och Olga (f. 1858), bosatt i
England, ha båda offentligen uppträdt
som pianovirtuoser. Victor (f. 1836)
var utmärkt violoncellist och dog på
en af familjens många konsertresor i
Petersburg 1852. Syskonen äro alla
födda i Brünn, utom Eugenie, som
föddes i Wien 1845 och ej uppträdt
på offentliga konserter.
Wilma Maria Franziska, född
den 21 mais 1838, elev af Jansa,
uppträdde redan vid sex års ålder som
violinist i Wien och väckte stort,
uppseende genom sm kraftiga stråkföring,
ovanliga teknik och känsla i föredraget.
Hon konserterade sedan med syskonen
i Leipzig Berlin, Breslau ocb London
(1849) tamt vidare i Petersburg och
Skandinavien. I Sverige uppträdde
hon först tillsammans med syskonen
Maria och Franz på Stjeruströmska
Mindre teatern den 13 november 1861
i en konsertafdelning och sedan jemte
dem pä De la Croix’ salong vid
Brunke-bergs torg. Den storartade framgången
är bekant, och ett bevis på hur högt
hennes konstnärlighet redan då
uppskattades är, att hon strax efter sitt
första uppträdande, redan samma år,
invaldes till utländsk ledamot af vår
musikakademi. Inländsk ledamot af
densamma blef hon 1864, samma år
som hon trädde i äktenskap med
hof-kapellmästaren Ludvig Norman. Hon
verkade derefter här såsom artist på
solokonserter och soaréer för
kammarmusik samt såsom lärarinna i violin- |
spel vid konservatoriet (1867—70).
I Köpenhamn framkallade hon 1862
samma hänförelse som hos oss, och på
konstresor i utlandet gjorde hon furore
bland annat i Paris 1868 och i
London 1869, der hon sedan hvarje vinter
medverkat vid de populära
måndags-konserterna m. fl. och der hon sedan
bosatte sig. Efter Ludvig Normans
död 1885 gjorde hon 1886 ett
konsertbesök här och ingick året derpå nytt
äktenskap med den renommerade
pianisten sir Charles Hallé i London.
Konstnärinnan blef af Carl XV
utnämnd till hedersledamot af k.
hof-kapellet och innehar utom andra
hederstecken medaljen »Litteris et artibus»
och dauska fortjenstmedaljen i guld.
Anna Maria
RudolfinaNeruda-Arlberg är född den 26 mars 1840,
den fjerde i ordningen af syskonen,
och är sedan 1868 gift med
operasångaren och sångläraren Fritz
Arlberg.
Franz Xaver Neruda, född den
3 december 1843, lärde från sitt femte
till elfte år violinspel för fadern och
sedan violoncellspel samt följde tidigt
med fadern och sy’skonen på
konsertresor. Först 1864 tog han fast plats
som violoncellist i Köpenhamns kungl.
holkapell. 1869 utnämndes han till
kammarmusikus och tog afsked från
kapellet 1876, då han hedrades med
Dannebrogsordens riddarkors. För
omkring ett år sedan erhöll hau
professorstitel. Ar 18i4 besökte konstnären
London, der han sedan flere gånger låtit
höra sig och deltagit jemte sin syster
Wilma i de populära konserterna. I
Köpenhamn har han medverkat till
bildande af Kammarmusikföreningen
(1*68) och upprättande af
kapellsoaréerna (fyra kammarmusikkonserter under
vintern). Franz Nerudas verksamhet
här i Stockholm vid operans
symfonikonserter för fyra år sedan, såsom
Musikföreningens flerårige dirigent,
såsom tillställare af intressanta
kammarmusiksoaréer och som solist på
konserter är tör väl bekant att vidare
be-höfva omtalas. Hans stora,
förtjenst-fulla verksamhet som tonsättare har
förut påpekats i den biografi, som
denna tidning i nr 2, årg. 1891,
innehöll. Utrymme saknas nu att närmare
redogöra för denna verksamhet. Franz
Neruda är sedan 1890 ledamot af
Musikaliska akademien
Sällsynt är, att en konstuärstrio,
sådan som syskonen Nerudas, åter kan
träda fram inför en, om ock af en
yngre generation bestående, publik,
som för ett tredjedels sekel sedan
redan af dem bragtes i hänförelse. Nu,
än mognare som artister och med en
konstnärlig glöd, som ännu alstrar
ungdomlig liflighet, träda de fram för
oss att tillöka kedjan af forna triumfer
från ungdomsåren, triumfer af sådant
slag, att minnet af dem gå i arf från
generation till generation.
Glömda mästare.
(Efter H. M. Sckletterer.)
(Forts.)
edan Sebastian Bach var
konsert-_ _ mästare och hoforganist i Wei-
mar (1708—1717) föddes
honom tre söner. Den mellersta af dessa,
Carl Philip Emanuel (1717—1788)
skall här omtalas.
Redan bestämd för rättsstudiet
undervisades han dock på det
omsorgsfullaste af sin far i musikteori och
klaverspel. Han åtnjöt således den
sällsynta lyckan att hafva en man, som
beherskade konsteus hela område, både
till fader och lärare *.
Femton elever kunde glädja sig
öf-ver att åtnjuta fader Bachs
undervisning, deribland hans tre söner
Friedemann, Emanuel och Christian. Voro
eleverna således ej många, höra dock
namn sådana som Homilius, Krebs,
Agricola, Kirnberger, Kittel, Goldberg
och Müthel till förra århundrades bästa
musiker. — Den unge Bach (t’11
skil-nad från sina bröder och slägtingar
kallad »Berliner- och Hamburger-Bach»)
var allt för omgifven af och betagen
i den härliga konst, hvari fadern
undervisade honom, att han skulle kunna offra
sig åt studiet af pandekterna.
Följaktligen vände han också vid första
lägliga tillfälle fru Themis ryggen.
Både faderns undervisning, hemmet,
hvilket ingen konstnär, som kom i
stadens närhet, underlät att besöka, och
de många anledningar en ung sträfsam
musiker den tiden hade vid
universiteten att göra sig bemärkt som
utöf-vande konstidkare, dirigent och
komponist, alltsammans gjorde, att den
unge mästaren tog afsked af den
juridiska banan, ehuru hans far ej ville
* Den omvårdnad gamle Bach egnade sin
son kan skattas ännu högre, när man
betänker, hur sällan de stora mästarne på den
tiden brydde sig om undervisning.
Musikbe-fattningarne vore då, om än blygsamt, likväl
så pass lönade, att de förslogo till ett
borgerligt hushåll. Sålunda kunde
musikdirektören eller kapellmästaren uteslutande lefva
lör sin syssla och sina kompositioner; deraf
denna oräkneliga mängd tonverk, af kyrklig
eller verldslig art, som uppstod i 17:e och
18.e århundradet och vittnar om en llit och
en produktivitet, som vår tids musiker, ehuru
långt talrikare, ej kan visa maken till. Från
elevers sida ville det afgjorda anlag till för
att få undervisning af en sådan mästare. Han
blef ofta upptagen i lärarens familj såsom
ett af hans andra barn, och för undervisning
och utbildning betalades ingenting. Hvilket
välgörande inflytande ett så innerligt
förhållande mellan lärare och lärjunge utöfvade,
behöfver ej påpekas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
