Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Mottag mitt hjertligaste tack!»
utropade han, »ni har skänkt mig en
stor njutning. Men det är mig ännu
långt ifrån nog; jag ville höra er
oftare, ja mycket ofta, och ber er derför
att följa mig till Verona. Der skall
ni sjunga på min teater och äfveu finna
en publik, som är er värdig.»
I glad öfverraskning visste siguoran
icke att börja mod hvad hon skulle
säga, men hon samtyckte naturligtvis,
och maostron uppsatte ett kontrakt,
hvarigenom hon erhöll fem gånger
större gage än hon fått i Poretta. Ja,
han beviljade henne till och med ett
ansenligt förskott, så att hon knude
betala värden och inlösa sitt dyrbura
smycke.
Då signor Tomasi fick böra talas om
engagementet, blef han först mycket
förskräckt men fattade sig snart och
önskade henne under väldigt ordsvall
»af hela sitt hjerta den största lycka»,
hvarpå han utropade: »Ja, var det icke
det jag nyss sade signoran, då ni var
en smula nedslagen, att ni ännu hade
en lysande bana framför er! Jo, jo,
som konstdomare tar jag sällan feil»
Sångerskan deltog nu i signor
Ma-lettis måltid, vid hvilken teater och
musik utgjorde ett rikt ämne för den
lifligaste konversation, och följande dag,
då vagnen hunnit blifva lagad, drog
hon åstad till Verona, uppfyld af glada
förhoppningar.
Och dessa kommo ej heller på skam.
I Verona fann hon en stor scen, som
tillät henne utveckla sin talangs
dramatiska styrka, och en publik, som
förstod att sätta värde på henne.
Rösten såväl som spelet utvecklade
sig derför snart till ännu större grad
af fullkomning. Snart var hon
publikens förklarade gunstling, och det
dröjde ej länge, förr än hon blef den
firade primadonnan vid Italiens största
teater, la Scala i Milano. Der gjorde
också den unge genialiske komponisten
Bellini hennes bekantskap och blef så
hänryckt af hennes sång, att han från
det ögonblicket i fråga om hjeltinnorna
i sina operor ständigt hade henne i
tankarne och skref deras partier i
öf-verensstämmelse med hennes naturel.
Med henne gingo derför alla hans
berömda operor »Il pirata», »Montechi
et Capuletti», »Somnambula», »Norma»
och »I Puritani» först öfver scenen,
och hennes beröm är fast
sammanknutet med Bellinis för alla tider. Då
komponisten gjorde sitt triumftåg
igenom Frankrike och England, ledsagade
honom Pasta och hänförde i synnerhet
såsom Norma sina åhörare till högsta
grad af beundran. När man
genomögnar musiktidskrifter från den tiden
förvånas man öfver den ofantliga
entusiasm, som denna rikt begåfvade
sångerska framkallade med sin härliga
röst och sitt eldiga spel. *
_________ _________©––-
* Nyligen har trettionde årsdagen af denna
berömda sångerskas död förflutit. Hon gick
Från scenen och
konsertsalen.
Kungl. operan. Maj 2, 12. Thomas:
Mignon (Philine: frök. K ragballe, 2:a debut);
Mignon: frök. Lindegren; Wilhelm Meister,
Lothario, Laörtes, Fredrik: hrr Odra ann,
Lejd-ström, Malm-jö, Henrikson). — 4.
Moyer-beer: Profeten (Johan af Leyden: hr Erail
Göt/.e, l:a gästupptr.; Fides, Bertha: frök.
Almati, fru Östberg; Oberthal, Jonas,
Mathi-sen, Zacharias: hrr Söderman, Rundberg,
Nygren, Sellergren). — 5. Gounod: Romeo j
och Julia (Julia: frök. Sparrman, debut). —
7. Wagner: Lohcngrin (Lohengrin: hr I
Göt/.e, gäst; Elsa: fru Östberg; Telrnmund:
hr Söderman). — 9. Bo it o: Mefistojeles.
Ilasa-teatern. Maj 2—7. Offeubach:
Orfevs i underjorden. — 8. Suppe:
Fati-nitza. — 9. Bröllopet på Ulfåsa at Frans
Hedberg, musik af Ang. Söderman.
Vetenskaps-akademien. Maj 10.
Kammar-musiksoaré af fru Wilma N e r u d a-N o r m a n
(lady Hallé) med bitr. af fru Maria
Neruda-Arlberg, prof. Franz Neruda och hofkapellm.
C. Nordqvist, — 11. Musikföredrag af hr
Richard Andersson. 1) Rubinstein:
Konsert, D-moll, op. 70 (frök. Linda Morberg);
2) Chopin: Konsert, E-moll, op. 11 (frök.
Astri Andersen); 3) Tschaikowsky: Konsert,
B-raolI, op. 23 (hr John Jacobson).
Musikaliska akademien. Maj 2. Konsert
af frök. Alma Malmström; biträdande: hrr
Tor Aulin, C. Pettersson, frökn. Alfhild
Larson, Märtha Olson och en musikälskarinna.
— Maj 5. Matiné af Sångsällskapet O. D.
från Upsala; biträd.: k. hofkapellet; dirigent:
dircctor musices Ivar Hedenblad. — 8.
Filharmoniske sällskapets 3:e abonnements- i
konsert; biträd.: frökn. Märtha Petrini,
Lotten Morcll, Maria Rydberg (ackoinp.), hr O.
Lejdström. — 14. Musiksoaré af grefvinnan
Mathilda Taube, född Grabow; biträd.:
fru Dina Edling, hofkapellm. C. Nordijvist,
professorerna Fr. Neruda och Iv. Hallström,
konsertm. Tor Aulin, en musikälskare.
Emil Götzes gästspel, operan
förnämsta tilldragelse under förra hälften
af denna månad, har hittills omfattat
Johan af Leyden i »Profeten»,
Lohengrin och Faust. Det stora beröm hr
Götze åtnjuter i Tyskland, hade om
honom ingifvit oss höga förväntningar,
som dock ej fullt motsvarats af detta
gästspel, utom i »Lohengrin», der
konstnären syntes vara i sitt rätta element
och framkallade ett rikt, rättmätigt
bifall. Hr Götze är i besittning af en
kraftig och välljudande stämma, som
ännu eger kvar mycket af sin
ursprungliga friskhet. Den gör sig bäst
gällande i fortesatser; vid användandet af
mezza voce är intonationen ej fullt
be-herskad, såsom ofta är fallet med
röster, som vanligen forceras. Detta
märktes tydligast i »Faust», der
konstnären bäst lyckades i första akten samt
i duelltrion, men i trädgårdsscenen var
mindre till sin fördel, särdeles i arian,
nämligen vid 67 års ålder ur tiden den 1 april
186ö på sin vackra villa vid Comosjön, der
hon hvilade ut efter ett ansträngande
konst-närslif. Från 182‘J uppträdde hon visserligen
mera sällan men sjöng likväl ännu 1840 i
Petersburg och 1850 i London, ehuru rösten
då var temligen passerad. Giuditta Pasta
gifte sig 1817 med tenorsångaren Negri.
Red.
der han ej vågade sig på höga C utan
begagnade en variant ett par toner
lägre. I partier, som ligga väl för
rösten, åstadkommer han emellertid
stor effekt, ora än spelet icke visar
någonting öfverlägset, helst som ett
något godmodigt ansigtsuttryck ej
med-gitver större omvexling i mimik och
dramatisk framställning. Utom i
»Lohengrin» har ej heller konstnären synts
entusiasmera vår publik. I »Mignon»,
som nu 200 gånger uppförts på vår
operascen, har fröken Kragballe med
afgjord framgång debuterat som
Phi-line. Genom såväl röst som
sångkonst och fängslande utseende bör
fröken Kragballe mer än någon annan af
spelårets kvinliga debutanter kunna
blifva vår opera till gagn och vinna
publikens sympatier — denna vigtiga
faktor för konstnärens sceniska
framgång och operans ekonomi.
På Vasateatern har direktör
War-berg med sitt sällskap afslutat
säsongen. Dessförinnan gafs »Orfevs i
underjorden» såsom afskedsrecett för den
intagande primadonnan fru Emma Berg,
som då var föremål för en varm
hyllning med lager och blommor. Sista
representationen utgjordes af
»Fati-nitza», hvari direktör Aug. Warberg
tog farväl af denna teater och dess
publik samt dervid blef rikt hyllad
med lagerkransar och blommor,
hvar-jemte, som gärder af tacksamhet mot
den omtyckte direktören, af teaterns
personal till honom öfverlemnades ett
präktigt silfverbeslaget dryckeshorn och
af teaterns vaktmästare, bland hvilka
några i nära 20 år varit i hans tjenst,
en vacker silfverpokal med inskription.
Vasateatern öfvertogs af hr Warberg i
förening med hr Strömberg hösten 1889.
Han har förut varit föremål för vackra
hyllningar då han hösten 1890 fick fira
sin 25-åriga sceniska verksamhet och
1892 fylde 50 år.
Om vi i fråga om konserterna följa
den kronologiska ordningen, föras vi
först till kungl. operan och dess
symfonikonsert den 30 april, som gafs
efter samma program som näst
föregående, utom att nu recitativ och aria
ur Glucks »Iphigenia i Aulis» utfördes
af löjtnant John Forsell, hvilken nu
för andra gången uppträdde offentligt,
återkommen från en studieresa till
Paris. Med en särdeles vacker, hög
baryton och musikalisk smak i
föredraget eröfrar denne sångare publikens
sympatier. Vända vi oss sedan till
k. Musikaliska akademien möter oss
fröken Alma Malmströms soaré i dess
orgelsal inför talrik publik. Fröken
M. eger en stark stämma, redan rätt
väl bildad om än icke fullt skolad och
egaliserad, hvarföre hon ock skördade
bifall för sina nummer: Stances ur
Gounods »Sappho», två romanser med
obligat violoncell (hr Pettersson) samt
sånger af Grieg, Geijer, Lindblad,
Josephson, Sjögren. En img
muaiälskar-inna, elev af vår utmärkta sånglärarinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
