Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det gält att läsa upp sig i något
ämne, men i allmänhet liar ingen
obligatorisk ferieläsning förr än just detta
år varit ålagd. Ett ämne, som
framför allt naturligt nog tillhör
sommar-studierna är botaniken; detta har väl
också allmännast blifvit odladt, så
mycket mer som lärjnngarne haft skyldighet
att insamla ocli inlära ett antal växter
för hvarje sommar. Ett annat
förhållande inträder nn efter förordningen
om den obligatoiiska ferieläsningen,
som af många med skäl klandras
såsom åläggande ungdomen ett strängare
j arbete, än som är förenligt med den
rekreation, som de unga väl behöfva
efter tröttande skolgöromål, till på
köpet i vårt klimat. Det botaniska
studiet må gerna anbefallas, ty detta är
ju genom exkursionerna för
växtsam-ling ett helsosamt göromål i den fria
naturen, men vidlyftigare
kammarläsning under sommaren dessutom är snart
sagdt en tortyr för det unga sinnet
och skulle vara obehöfligt, om
mftng-läsandet i skolorna inskränktes.
Sär-skildt, kan ämnet teologi betydligt
inskränkas och afskaffes i våra skolor.
Och det är ej blott de bokliga
studierna, som taga tiden i anspråk för
skolbarnen; de hafva ju äfven till
största delen att egna sig åt inhemtande
af andra kunskaper specielt i
konst-ntöfning, vi mena nu särskildt
behandlingen af ett musikinstrument och
tänka då i första rummet på
pianospelet. Detta är ej heller, eller bör ej
vara, af ansträngande natnr, utan
lämpar sig mycket väl, ja nästan som en
rekreation, till öfvande under
sommarmånaderna.
Förutom det, att den mekaniska
1 fingeröfningen icke bör under de långa
sommarferierna afbrytas, så fordrar
både den tekniska undervisningen i
allmänhet som också förvärfvandet af
kännedom om den rikhaltiga
piano-litteratnren med dess olika stilar så
rundlig tid, att den årliga tidsförlusten
hvarje sommar, då pianolektionerna
inställas, är väl värd att beakta, helst
som det arbete, som nedlägges på
öf-ningen af pianospelet — att nu ej tala
om andra instrument — under
sommaren, torde kunna mer och mer
underlätta lektionsarbetet, under de
ansträngande läster minerna.
Det händer visserligen, att somliga
lärarn och lärarinnor förbjuda sina
elever att begagna sig af annan
undervisning, än deras egen, men denna
jalousi, som vi i bästa fall anse bero
på ett väl högt uppskattando af egen
»metod», kunna vi ej anse fullt
berättigad att utgöra ett hinder för en
väl behödig kontinuerlig fortsättning af I
pianostndierna, detta naturligtvis under
förutsättning, att den undervisning, som
kan erbjudas under sommaren, är af
den rationella art, den fullgoda
quali-té, som för en fruktbringande ledning
erfordras. Hvad undervisningsmateria- 1
let angår, kan ju dessutom ett visst j
pensum, ett minimum eller maximum
af bestämda stycken föreskrifvas
till inlärande. Ar lärometoden förut
god, lär den icke under sommartiden
kunna förderfvas, livarom icke borde
nyttan af sommarutidervisningen blifva
så mj-cket, stirre, allt, som sagdt,
mider förutsättning att tillgång fiunes på
kunnig, nitisk och samvetsgrann lärare.
Det kan ock hända, att
sommarhemmet saknar piano och att sålunda
öf-ning mellan lektionerna ej står
lärjungen till buds, men långt ifrån att
detta ej bör vara till hinders för
sommarlektioner, då läraren sjelf har
instrument för undervisning, så bordo
med begärlighet omfattas tillfället att
hos läraren få den undervisning och
öfning, som i sådant fall ej kan
presteras i hemmet. Att låta lärjungen i
och för fortsatt musikundervisning
göra långa, kostsamma och kanske ohel
sosamma resor en eller Here gånger i
veckan anse vi mindre välbetänkt, än
att anlita en duglig lärare på platsen
för soramarvistelsen, om en sådan der
tinnes att tillgå.
Sällskapet för svenska
qvar-tettsångens befrämjande
högtidlighöll d. 1 1 maj i samband med
sitt årsmöte minnet af sitt lO åriga
bestånd mad en fest å Hasselbacken.
De allvarliga förhandlingarna egde rum
i en sal å nedre bottnen under ledning
af sällskapets ordförande, kammarherre
A. Buren.
Af styrelse- och revisionsberättelserna
framgick att sällskapets inkomster
under år 1894, inberäknadt behållningen
från föregåendo ur, 715 kr. 51 öre,
i tgjort 1,528 kr. 32 öre oeh utgifterna
1,017 kr. 45 öre. Full ansvarsfrihet
lemnades för 1894 års förvaltning.
Antalet ledamöter utgör för närvarande
omkring 350.
Styrelsen utfärdade under sistlidne
oktober månad inbjudningar till 125
inhemska tonsättare, af hvilka 70
boende i Stockholm och 55 i landsorten,
att deltaga i en pristäflan. (il
täHings-kompositioner hade inkommit. Af dessa
hade andra priset, 1< 0 kr., tilldelats
d:r Karl Valentin i Göteborg för en
komposition med tenorsolo, betitlad
»Champagne», tredje priset 50 kr., fil.
d:r A. M. Myrberg för två qvartetter;
ett extra tredje pris, 50 kr.,
tillerkändes hr John Jacobsson för en qvartett.
En särdeles nitisk verksamhet för säll
skåpets bästa har dess sekreterare
kamrer May utvecklat, såväl i afseende på
förvärfvandet af nya medlemmar som
i andra afseenden.
Styrelsens förslag om inköp af de
prisbelönta qvartetterna godkändes.
Vidare beslöts att trycka ett häfte af de
inköpta qvartetterna jemte, om så
erfordras, andra derfor lämpliga förut
från trycket icke ntgifna qvartetter af
inhemska tonsättare. Bland de
närvarande utdelades det nu senast
utkomna häftet af de af sällskapet
ut-gifna »Sånger för mansröster». Jemväl
för innevarande år beslöts anordna en
pristäflan i enlighet med sällskapets
program med ett första pris å 250 kr.,
ett andra pris å 100 kr. och ett tredje
pris å 50 kr. — dock att första priset
endast kunde tilldelas en komposition
af större omfång. Till ledamöter i
prisnämden utsagos hrr G.
Wenner-berg, Ivar Hallström och R.
Henneberg, hvarjemte styrelsen bemyndigades
att i händelse af förhinder för någon
af dera utse annan medlem.
Till sällskapets ordförande återvaldes
kammarherre A. Buren, till vice
ordförande fil. d:r A. M. Myrberg, till
sekreterare kamrer G. May, till
skattmästare hofmusikhandlare G. Landquist,
till öfriga styrelseledamöter kapten A.
Ellsén och grosshandlare A. Schram
samt, nyvaldes med. d:r A. Kull. Till
revisorer återvaldes grosshandlare C.
G. Oarlberg och kamrer A. Larsson
med vice häradshöfding P. G.
Södermark och med. d:r Thom Björklund
som suppleanter. På förslag af
ordföranden beslöt sällskapet enhälligt att
t.ill sin hedersledamot invälja director
musices vid Upsala universitet Ivar
Hedenblad.
Efter do allvarliga förhandlingarnes
slut samlades medlemmarne å en
veranda 1 tr. upp, der snart vårsångerna
»Vintern rasat ut», »O, hur härlig
majsol ler* m. fl., sjungna af en kör
under anförande af director I.
Hedenblad, erinrade om dagens och festens
karakter. En stund före supéns början
tågade sällskapet in i festsalen, der
sångkören lät höra följande af de i
det utdelade häftet inryckta
qvartetterna; »Vandringssång», »På fjellet
i sol», ur en prisbelönt, Svenska
turistföreningen tillegnad toncykel »En
fjellfärd», af W. Peterson-Berger, »Långt
bort i fjellarne», folkvisa af Helene
Munktell, och »God natt», af A. M.
Myrberg.
Derpå intogs supé, efter hvilken
man fick bevittna en frivillig
sångar-täflan mellan två i salens motsatta
ändar sittande sångargrupper, hvilka,
medan borden afdnkades, omvexlande
läto höra den ena välbekanta sången
efter den andra, hvareftpr man förenado
sig kring borden, der tal och skålar
och sång aflöste hvarandra i en länge
oafhruten följd.
Skålarnes rad öppnades af sällskapets
vice ordförande fil. d:r Myrberg, som
erinrade om dagens botydelse och
sällskapets uppkomst. Qvartettsången vore
den gren af sångens ädla konst som
mest bredt ut sig och som egdo
oinskränkt makt öfver allas hjertan inom
alla samhällsklasser. Som en bekräftelse
derpå ville talaren blott hänvisa till
det festjubel, hvarmed direktör
Hedenblad helsades hvarje gång han med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
