Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Massenet samt »Hans och Greta»
af Humperdinck, till hvilka kommer !
»Ett svenskt minne» af Louise
Stjern-ström med musik arrangerad af Ivar
Hallström. Repriser i ny instudering
för spelåret äro: »Don Pasquale»
(Do-nizetti), »Norma» (Bellini), »Sylvia»
(Gounod), »Guldkorset» (Brüll), »I
Marokko» (Dente), »Lohengrin» (Wagner),
Figaros bröllop» (Mozart).
Med hänsyn tili de olika skolorna
har repertoaren så fördelats, att 4
klassiska operor uppförts, nämligen »Don
Juan», »Figaros bröllop», »Oberon»,
»Friskytten» och »Wilhelm Teil». Af
moderna operor hafva gifvits 7 tyska:
»Lohengrin», »Tannhäuser»,
»Hugenot-terna», »Profeten», »Muntra fruarna»,
»Guldkorset» samt »Hans och Greta»,
10 franska: »Faust», »Romeo och
Julia , »Sylvia», »Fra Diavolo», »Konung
för en dag», »Lalla Rookh», »Carmen»,
»Mignon», »Fryne» och
»Navarresi-skan», 11 italienska: »Aida», »Ernani»,
»Den vilseförda», »Mefistofeles»,
»Regementets dotter», »Leonora», »Don
Pasquale», »Norma», »På Sicilien»,
»Vännen Fritz» och »Pajazzo», 2
böh-miska ocli ryska: »Brudköpet» och
»Jolant.ba» samt 2 svenska: »I Marokko»
och »Vermländingarne», till hvilka man
äfven kan räkna Foronis »Advokaten
Patkelin».
Det högsta antalet gånger någon
opera detta spelår gått öfver scenen
är 20, hvilket antal uppnåtts af
»Or-fevs». Dernäst kommer »Pajazzo» med
10, »På Sicilien» med 16,
»Lohengrin» 12, »Mefistofeles» 10, »Mignon»
och »Vännen Fritz» hvardera 9,
»Romeo och Julia» samt »Carmen»
hvardera 8, »Norma», »Brudköpet», »Aida»,
»Navarresiskan» och
»Vermländingarne» hvardera C, samt »Oberon»,
»Tannhäuser», »Muntra fruarna», Hans och
Greta» och »Fra Diavolo» med
hvardera 5 gånger.
På 300:de årsdagen af Gustaf II
Adolfs födelse gafs en festföreställning,
bestående af konsertafdelning,
deklamation och tablåer, samt på
100-års-dagen af Bellmans död likaledes en
festföreställning bestående af den
of-vannämnda »Ett svenskt minDe»,
Bell-manssånger, arr. för orkester af Ivar
Hallström, samt konsertafdelning,
deklamation och tablåer.
Sex sjelfständiga baletter och
balett-divertissement utom de i operorna
inlagda bafva uppförts, och af dessa
har Skuggbaletten af Glasemann
uppnått de flesta föreställningarna eller
j 13. Af konserter ha 4
symfonikonserter gifvits under anförande af förste
hof kapell mästaren C. Nordqvist, 2
kon-sertafdelningar och 3
helaftonskonser-ter med biträde af Henri Marteau och
2 med biträde af lady Hallo (Wilma
Norman-Neruda).
Recettföreställningar hafva gifvits
till förmån för k. teatrarnes
pensions-inrättning, f. d. Mindre teaterns
pensionsfond samt hofkapellets pensions-
kassa, hvilken senare derjemte kommit
i åtnjutande af vinsten vid en
symfonikonsert.
Som gäster hafva under säsongen !
uppträdt fruarna Nordgren-Gulbranson,
Véhon-Halvorsen, signora Labia (43
gånger) och fröken Zetterberg samt
hrr Rothmiikl, Francesco d’Andrade i
och Emil Götze. Debutanter under
säsongen äro fröknarna Jahnke,
Ceder-berg, Sparrman och Kragballe samt
hr Nilsson-Adami.
––®––
f
Fru Miolan-Carvalho.
^r*n af århundradets största
sånger-‘j’iEi skor, fru Miolan-Carvalho, afled
den 10 juli på sitt landsställe
nära Dieppe, 68 år gammal. Annu
för tio år sedan sjöng hon för sin
kära Paris-publik, som hon aldrig
öf-vergaf. Hon såg mindre ungdomlig
ut och hennes röst var mindre frisk
än den, livarmed den nu
femtiotvååriga Patti än i dag kan hänrycka
sin publik, men fru Carvalho sjöng
så underbart, med så mycken själ och
så konstnärlig stil. Hennes korpulens
generade något, sången var bedårande.
Sedan den tiden har hon lefvat
tillbakadraget med sina minnen och sina
elever.
Caroline Felix-Miolan Carvalho
föddes i Marseille den 31 december
1827. Efter att ha vunnit ett första
pris vid konservatoriet som elev af
den nu 89 år gamle tenorsångaren
Duprez, debuterade fröken Miolan 1850
på Opéra comique. Hon var icke,
säger man, begåfvad med någon
underskön stämma, men hon vokaliserade
förträffligt, hennes såDg var intelligent
och musikalisk. Hon gjorde strax en
viss lycka och hade 1853 en stor
succés som Jeanette i »Jeanettes bröllop».
Samma år gifte hon sig med
operasångaren Léon Carvaille eller, såsom
han kallade sig, Carvalho (född 1S25),
och då hon efter någon tid ej
harmonierade med sin direktör, bröt hon
kontraktet med honom och sjöng gäst- |
roler i Berlin samt audra större städer.
Hennes man hade emellertid blifvit
direktör för Théåtre lyrique. Det var j
ett vågadt företag, men paret hade i
lycka med sig. »Fanchonette», den
första opera de uppförde, blef en äkta
succés. Hela Paris strömmade till den
nya teatern och låg för den unga konst- 1
närinnans fotter. Hvarje ny rol blef
henne en ny triumf. Hon träffade nu
på Gounod och lefde sig in i hans
Margareta. Det var ett omslag i
hennes genre. Hon hade förut sjungit
lätta och blida saker, nu tog hon sig
för en verkligt dramatisk uppgift.
Det är väl bekant, att »Faust» ej
strax emottogs med entusiasm, och
hade ej fru Miolan-Carvalho funnits,
är det ganska troligt, att operan
blifvit gömd ännu i långa år, kanske
alldeles försvunnit såsom ett misslyckadt
verk. Fru Carvalhos och hennes mans
ihärdighet triumferade. Hon var
betagen i sin rol, och hon lärde
publiken att förstå såväl hennes Margareta
som operan i sin helhet. Gounod var
hennes komponist såsom ingen annan.
Det är hon som har skapat Julia och
som i denna rol aldrig blifvit uppnådd
af någon efterföljerska; hon var den
första Mireille och första Baucis.
Gounod visste, att fru Carvalhos
tjusnings-makt ej ringa bidragit till hans
framgångar. Han hyste också för
skapar-innan af hans bjeltinnor en beundran
och en vänskap, som varade till hans
sista ögonblick. »Ni skulle ha sett
hur vacker hon var som Julia!»
yttrade han förtjust, när han talade om
henne. »Et puis quelle artiste?»
Mozart och Gounod voro de
kota-ponister fru Miolan-Carvalho bäst
tolkade, sedan hennes talang hunnit till
mognad. Zerlina i »Don Juan» och
Pamina äro bland hennes bästa roler.
Då Théåtre lyrique stängdes, sjöng
fru Carvalho flera år på Stora operan.
Hon debuterade såsom drottningen i
»Hugenotterna» och sjöng sedan
Mathilda i »Wilhelm Teil», Margareta,
i Ophelia och Zerlina. Hennes
utländska resor inskränkte sig till London,
der hon under säsongen sjöng på
italienska operan, och till Brüssel, der
hon äfven gaf gästroler. Amerikas
stora penningmarknad frestade henne
| icke.
För sin man, Opéra comiques
direktör, var hon alltid ett trofast stöd, och
det torde vara sällsynt att se en kvinna
vara så myxket maka och moder vid
sidan af sin teaterverksamhet. Då
Opéra comque sist brann ned och
Carvalho stod der ruinerad, bar hon
denna olycka med hjeltemod. Hon,
som hade ett luxuöst hem och i många
år njutit stort välstånd, satte sig
frimodigt till pianot och mottog elever,
som naturligtvis strömmade till i mängd.
Några år senare blåste vinden åter
gyn-samt, men då hade sjukdomen brutit
lifskraften och hennes enda barnbarns
död tyngde på hjertat.
(Ur Nationaltidende.)
–-^––-
Musikpressen.
Hos Abr. Lundquist har med
förlagsrätt för Skandinavien utkommit:
För piano, två händer:
Godard, Benjamin: Etudes pour
Piano, op. 149, cab. 2. Pris kr.2,5o.
På Carl Warmuths förlag,
Kristiania, har utkommit:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
