Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denstund hon kort derefter anträdde
en resa till Paris i och för sångstudier
derstädes.
I Paris har fröken Sidner idkat
sångstudier för den bekante
sångläraren S:t Yves Bax och på senare år
haft till lärarinna deu utmärkta
operasångerskan m:ine Renée Richard. I
början af detta år nämner Le Figaro
fröken Sidner såsom en af dennas vid
en andra uppvisning mest féterade
elever. I den berömde komponisten
Massenet har frökeu Sidner funnit en
vänlig gynnare. Så har hon i april
1893 under hans direktion i Lille
sjungit Mirjams parti i hans religiöst
lyriska dram »Marie Magdelaine» och
äfven i andra franska städer
medverkat i hans oratorier. Massenet har
också tillegnat henne ett sånghäfte
»Depart». I Brüssel har vår
lands-maninna äfven gjort sig mycket
omtyckt och var å en konsert i Ostende
under förlidet år publikens förklarade
favorit. På Cbåtelet och i Trocadero
har hon af publiken i Paris varit
föremål för varm hyllning, och en kritiker
i »Le progrés artistique» yttrar om
henne efter uppträdande i sist nämnda
konsertlokal: »Denna sångerska har
en sällsynt egaliserad röst med vacker
timbre och utmärkt skola». Äfven i
Monte Carlo har hon konsert erat med
stor framgång.
Efter hemkomsten denna sommar har
fröken Sidner, såsom förr är nämndt,
konserterat i Södertelje och på Dalarö
samt i dessa dagar rest öfver till
Helsingfors, engagerad af direktör
Kaja-nus derstädes att biträda vid en
symfonikonsert, hvarefter hon der tänker
gifva en egen konsert. Med anledning
deraf har hennes här till den 13
oktober bestämda konsert uppskjutits till
sista dagen i månaden. Fröken Sidner
kommer troligen att stanna i
hemlandet året ut men begifver sig i
början af nästa år till utlandet igen, der
vi tillönska den älskvärda
konstnärin-nan fortsatt framgång.
––®––-
Vattendragaren.
Opera i tre akter jemte ett törspel:
Resan öfver S:t Bernhard
af Cherub i ni.
Handling och text i ny bearbetning af
Ernst Pasqué.
Jean Niclas Bouilly (född 1763,
död 1842), textförfattaren till operorna
Léonore, <>u Vamour conjugal, 1798
(Beethovens »Fidelio») och Les deux
journées, 1800 (Vattendragaren») har icke
uppfunnit utan upplefvat handlingen
i båda dessa operor. En ytterst
godmodig och rättänkande man, dock utan
fast karakter, har han hela sitt lif
igenom villigt fogat sig efter yttre för-
hållanden. I sin första opera Pierre
le Grand (musik af Grétry), 1791,
hyllade han öppet Ludvig XVI och Marie
Antoinette, men allt för snart lät han
sig ryckas med af den revolutionära
strömmen och blef — »allmän åklagare»
i sin fädernestad Tours — en
fullkomligt olämplig befattning för en så
godmodig man och verkhjertad poet, som
hellre räddade revolutionens offer än
öfverlemnade dem åt guillotinen. Hans
verksamhet den tiden måste sålunda
ha varit rik på lefnadsöden, och då
han efter den 9 Thermidor (27 juli)
1794, när Robespierre störtades,
lem-nade sin hårda tjenst och begaf sig
till Paris för att der egna sig åt en
fredligare sysselsättning
(skollärarekallet) och sin kära poetiska
verksamhet, då kunde det ej slå felt, att
diktaren sökte för scenen använda hvad
han upplefvat som Accusateur public,
Men forsigtigt måste det ske, ty ännu
alltjemt arbetade guillotinen, och en
alltför djerf skildring af en episod
från skräcktiden hade kunnat kosta
honom hufvudet. Först tre år derefter,
1797, vågade han bringa i
musikaliskdramatisk form en sådan tilldragelse,
hvari en ädel kvinna djerft uppträdde
mot en blodtörstig despot och
utskickad från Välfärdsutskottet för att rädda
sin makes lif, dock förläde han
för-sigtigtvis handlingen till en annan
plats än Tours: till det fjerran belägna
spanska Sevilla och dertill ett
århundrade tillbaka i tiden! Följande året,
1798, den 19 februari, blef denna
episod från skräcktiden, i fri
bearbetning, med musik af
sångaren-komponisten Gaveaux, såsom operan
»Léonore ou 1’amour conjugal» uppförd på
Comédie italienne — sju år senare,
1805, framträdande i Tyskland som
Beethovens odödliga mästerverk
»Fidelio».
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
