Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
takten från början, bör h i första
basackordet ha ett |7 framför sig för mera
tydlighets skull. Att tryckningsåret
1893 står utsatt på häftena finna vi
berömvärdt. Dessa etyder skola säkert
vinna stor spridning.
»Pigetanker» af Winge, kapellmästare
vid Kristiania teater, ha vi såsom sänd
från Warmuth i Kristiania anmält i
början af året. Den enkla sången med
dess till den skälmska texten väl funna
melodi kan väl rekommenderas.
Jenny Fahlstedts sånger äro, som
sig bör, mycket lätt satta med enkla
harmonier och melodier, väl lämpade
till den för barnen passande texten.
Häftet innehåller: Rosenknoppen.
Få-gelqvitter. Kycklingarne.
Baknings-visa. Lek och allvar. En barnsaga.
I skogen. När jag blir stor. Tuppen.
Sparfungen. Orden äro i tre sånger
af A. Gellerstedt, i tre efter H. V.
Kå-lund (hvars dikt »När jag blir stor»
tycks passa bättre för en gosse än för
en flicka), vidare efter Ingemann, Thecla
Knös och Richardt. Tonhöjden i
sångerna går ej högre än till tvåstr. e.
Den nationalsorg, som den snillrike
tänkaren och skalden Viktor Rydbergs
död nyss framkallat, har fått ett
stämningsfullt och gripande musikaliskt
uttryck i de »Sorgetoner», som till hans
begrafning den 26 september i Klara
kyrka komponerades af dess organist,
den både såsom sådan och som
tonsättare framstående direktör Gustaf
Hägg. Pianohäftets vignett bär ett
fint porträtt af den hädangångne.
»Strödda blad» af den bekante unge
tonsättaran Hugo Sedström äro rätt
anslående stycken, af hvilka det
längsta, valsen, är i mera briljant
salongs-stil. — Den af pianoläraren vi
Musikaliska akademien, br Gustaf Brink,
arrangerade omtyckta sången af
Beng-zon är ett elegant salongsstycke med
af arpeggier uppburet sångtema, för
öfrigt ej svårt att utföra. — Teilmans
»Nordiska toner» i mycket lätt och
harmoniskt enkelt arrangement med
angifven fingersättning bör blifva
välkomna för unga pianospelare. De
innehålla folkvisorna »Liten Karin», »Om
dagen vid mitt arbete», »Mandom, mod
och morske män», »Du gamla, du
friska», Vermlandsvisan, Halling och
Polska. »Paraphrasen» utgöres af
variationer till den bekanta polskan
»Strömkarlen spelar».
I Behrs fyrhändiga danser är
primo-stämman beräknad för nybörjare;
se-cundostämmau är ej heller svår och
kan lätt skötas af något mera
försigkomna elever, som knnna reda sig med
oktavgrepp och enkla ackord. — För
dem, hvilka ej ha tillfälle att som
deltagare i stråkqvartett göra bekantskap
med fader Haydns sköna qvartettmusik,
skall det ofvannämnda arrangementet
af Nydahl bereda ett angenämt
duettspel.
Af sångerna är Parkers »Jerusalem»
den störst anlagda, en kyrkoaria så-
som den synes vara med biblisk text.
Visan af fröken Liedberg är vackert
melodisk och enkel. I våras hade vi
tillfälle att vid tonsättarinnans konsert
härstädes påpeka hennes begåfning
äf-ven för komposition. — Hr Hj.
Arlberg måtte debutera som komponist
med sin »Lied». Debuten är rätt
lyckad, och sången förtjenar
uppmärksammas af herrar bas- och barytonsångare.
Ett och annat från
musik-verlden.
Upptäckta musikstycken. En för länge
sedan förlorad aria af Mozart har
nyligen påträffats af dr E. Kauffmann,
professor i musik vid universitet i
Tübingen. I ett bref, dateradt den 28
febr. 1778 och förvaradt i det Mozartska
museet i Salzburg, skref Mozart till
sin far, att han dagen förut
komponerat en melodi till orden »Ah non
lasciar mi» från »Didone Abandonnata»
af den italienske skalden Metastasio
(f 1782). Musiken förlorades
emellertid, till dess dr Kanffman för korttid
sedan råkat finna en gammal kopia
bland sin faders papper, hvilken var
en entusiastisk samlare af Mozartska
musikstycken och manuskript. Arian,
som föregås af ett kort recitativ och
som bär inskriptionen »Didone
Abandonnata del signor Mozart», lär vara
en tjusande osökt melodi utan några
musikaliska grannlåter, som gör, att
det är omöjligt att misskänna dess
ursprung. Den har ackompanjemang
för stråkqvartett, flöjt, fagott, horn,
och är tillegnad fru Dorothea
Wendling, den ryktbara sångerskan från
Mannheim.
En annan värdefull upptäckt har i
dessa dagar gjorts i Berlin af den
bekante musikförläggaren Guido Peters
bland hans faders efterlämnade papper,
nämligen en af Beethovens
konceptböcker, daterande sig troligen från år
1809. Den lär innehålla utkast till
pianokonserten i E moll, till
Körfanta-sien och till en komposition, som
Beethoven aldrig fullbordade, nämligen en
fosterländsk sång till verser af J. Collin.
Det har befunnits, att Beethoven afstod
från tanken att sätta musik till dessa
verser, då den patriotiska sången af
den bekante tyske tonsättaren Weigl
med samma ord utkom i Wien vid tiden
för krigsförklaringen mot Frankrike.
Björneborgarnes marsch har, såsom
nog ej alla veta, två svenska texter,
en äldre, som begynner »Skuggor från
de flydda dar», samt Runebergs »Söner
af ett folk som blödt».
Rörande den sistnämnda textens
uppkomst berättas, att under ett
afton-samkväm i slutet af lS50-talet hos
lluneberg i hans gästvänliga hem i Borgå
hade numera afiidne lektorn Emil Fredrik
Maconi för de närvarande vid
piano-accompagnement sjungit
Björneborgar-nes marsch, som högeligen tycktes slå
an på Runeberg. En af sällskapet
sporde händelsevis, hvarför R. icke
kommit att tänka på några »ord» till
den populära marschen. I det samma
stack lektor Maconi en annotationsbok
och en blyertspenna i Runebergs hand;
denne började gnola på melodin till
marschen, satte sig ned att skrifva,
ach om någon timme hade han färdig
den nya Björneborgska marschen.
Annotationsboken, der den nedskrefs, har
af aflidne Maconi förvarats som en
relik. Detta har nu, efter hans nyligen
inträffade död, blifvit delgifvet
tidningen »Lördagen».
–-•–––
Från scenen och
konsertsalen.
K ungt. operan. Okt. 2. Verdi: Aida *
(Aida, Amneris: fruar Östberg, Almati Hund
berg; Radames: eaval. Morello; konungen,
Amonasro: hrr Sellergren, Söderman). — 3,
7, 10. Delibes: Ixikmi (L&kmé, Ellen,
Rose, mstrs Bentzon, Mallika: frökn. Petrini,
Karlsohn, Sparrman, fruar Strandberg,
Almati-Rundberg; Nilakantha, Gerald, Frédéric,
Hadji: hrr Lundqvist, Ödmann, Johanson,
Grafström). — 5. Thomas: Mignon
(Phi-line, Mignon: frökn. Karlsohn, Lindegren;
Meister: hr Ödmann). — 6, 11, 14.
Massenet: Navarresiskan. Skuggbalelt.
Leon-cavallo: Pajazzo (Canio: eaval. Morello;
Xedla: frök. Sparrman; Silvio: hr Lejdström).
— 9, 13. Cherubini: Vattendragaren, dram
med sång i tre akter af Bouilly (Constance,
Marcellina, Elina; fru Östberg, frökn.
Karl-sohn, Sparrman; grefve Armand,
vattendragaren Mikeli, Daniel, Antonio, Semos: hrr
Strandberg, Lundqvist, Nygren, Lundmark,
Grafström; forste, andre officeren: hrr
Sellergren, Johanson; forste, andre, tredje soldaten:
hrr Malmsjö, Lejdström, Dorff). — 12.
Au-ber: Fra Diavolo.
Folkteatern. Okt. 7—9. Sullivan: Cox
och Box. Lewerth: Peder Rank och hans
fästmö.
Som Radames i »Aida» bar
cava-liere Morello* haft sin tredje gästrol
dock endast vid en representation. En
tillfällig indisposition och en mindre
lyckad maskering gjorde detta gästspel
mindre lyckadt än de föregående, hvilka
syntes bättre lämpa sig för hans
nationella temperament. Délibes vackra
opera »Lakmé» har återgått öf ver scenen
med fröken Petrini i titelrolen, hvilken
af henne kreerades vid hennes första
debut härstädes d. löjan. 1890. Ännu
mera konstnärligt utförde fröken P. nu
det svåra koloraturpartiet och vann
också lifligt erkännande derför;
välförtjänt bifall skördade äfven hrr
Ödmann och Lundqvist i de andra huf-
* Efter operaprogrammen tillades i cav.
Morellos förnamn ett r efter begynnelsebok
stafven F i hans biografi Sv. Musiktidning
n:r 15. A hans visitkort ha vi sedan funnit
namnet stafvadt Federico, medan det egentliga
italienska stafningssättet är Federigo (vårt
Fredrik).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
