Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla blommor, knoppar och blad
förvandlade sig i nothufvuden och all
blomsterdoft till lekande musikelfvor,
som sjungande och spelande
omfladd-rade tondiktaren.
Han bredde ut sin notrulle och
be-gynte skrifva. Med mutter Cachots
blomsterhandel skulle det ha varit
dåligt bestäldt, ty det hade gått lätt
för sig att röfva bort korgarne och
sjelfva väktaren med; till all lycka
kom likväl ingen på den tanken, allra
minst den täcka ungmön, som nu
närmade sig blomsterståndet. Småleende
och ej ringa förvånad, men med nästan
andaktsfull skygghet blef hon stående
framför den tondiktande konstnären,
som hon uppenbarligen kände men
aldrig tänkt sig få se bland fru
Jean-nettes blomsterkorgar.
Och skulle icke hon känna honom?
Hennes far, hofviolinisten Tourette, var
en vän till violinvirtuosen Viotti, för
hvilken Cherubini banat väg till
offentligheten och beredt tillfälle att göra
sig känd i den lefnadsglada
Seine-stadens tongifvande kretsar. Cécile
Tourette var ett konstentusiastiskt
musikerbarn, svärmande för musik i
allmänhet och särskildt för framstående
musiker, såsom vanligt är med unga
och lifliga damer. Vid en hofkonsert
i drottningens musiksal i Petit Trianon
hade hoD för första gången sett den
unge fiorentinaren och hört af sin far,
att det var han, af hvilkens talang
det italienska partiet i Paris ej väntade
sig något mindre, än en ärofull seger
för den i striden mellan Gluckister
och Piccinister underlägsna italienska
konsten. Från den stunden bekände
sig Cécile i tysthet till italienska
partiet, ehuru hon dittills varit en ifrig
Gluckist i strid med mäster Viotti,
som icke föraktade en liten
skärmyts-ling med hofviolinistens lilla täcka
dotter.
Naturligt nog sträckte sig hennes
partiin*resse också till det, som
Pic-cinisternas lyckostjerna sysslade med
och skapade bakom mutter Cachots
blomsterkorgar; detta ville hon taga
reda på.
Nyfiken stälde hon sig på
tåspet-8arne, böjde sig öfver disken och
blickade förstulet på notbladet. Cherubini
såg och hörde ingenting. Lustigt
blixtrade hennes ögon. Hvad hade hon för
sig, den förtjusande skälmungen? Jo,
ingenting mindre än att utspionera
melodien. Sedan ville hon sjunga för
mäster Viotti den nyaste
Cherubini-arian såsom en gammal bekant och
inbilla sin far, att sådant får man nu
i saluhallen gratis, alldeles som madam
Cachots gt dt köps-patriotism. Cécile såg
redan i andanom den förbluffade
uppsyn hos de båda Cherubini-svärmarne
vid denna märkvärdiga torghistoria.
Men bludet under den snabbskrifvande
tonsättarens baLcl var en bok med sju
insegel för den nyfikna skalken, som
ledsamt nog ej var hemma i partitur- )
läsning och ej kunde komma till rätta
med de många taktfacken och alla
punkter och streck, som klängde upp
och ned på notlinierna som trolska
musikgnomer. Det var partituret till
Lodoiska-uvertyren, detta tonfagra,
färgrika verk, som med sitt djupt poetiska,
i öm längtan förklingande slut är en
roman i toner. Men ännu fattades
slutet på uvertyren i partituret och
ännu fattades början till romanen i
mästarens lif.
Efter uppförandet af haDS
»Demo-phon», en opera, som förskaffade
honom ett tvifvelaktigt rykte som en
nykter komponist, gaf honom en
snillrik dam halft på skämt, halft på
allvar det rådet: »Ni måste älska, mae-
strino; hjertats solvarma lyrik skall
stämma ert allvarliga dramatiska
strängaspel i rätt ton.» — Alska?
Hvad var då kärleken? Ett rus, en
dröm! Hans kärlek var konsten, den
fylde hans själ.
(Forts.)
––9––-
Musikpressen.
På Abr. Lundquists (Georg Abr:son
Lundquists) förlag har utkommit:
För piano, två händer:
Gurlitt, Corn.: 24 Melodiska Etyder
(progressivt ordnade), op. 131. Pris 1: 50.
Eaebel, Max: Lyriska Småstycken, op.
16. Pris 1: 50.
T eil man, C hr.: Paraphrase öfver fyra
koraler. Pris 1 kr.
Ahlberg, Herman: Upp genom luften,
marsch, öfveringeniör S. A. André tillegnad.
Pris 75 öre.
Öländer, John: På allas begäran, vals
pä kända, omtyckta melodier. Pris 1 kr.
Waldteufel, Emile: Deux « deux, vals.
Pris 1 kr.
Samling svensk nationalmusik, folkvisor
danser med svensk, engelsk och tysk text.
Pris 3 kr.
För violin och piano:
Svenska armens Revelj och Tapto. Pris
50 öre.
Waldteufel, Emile: Tout-Paris, vals.
Pris 1 kr.
För en röst med piano:
Carlsson, Gösta: Serenad (ess—gess).
Pris 75 öre.
Meyer-Helmund, Erik: >Dig jag
minnes, Margaretha• (h—e). — Flickans säng
(g—g). — Om kärlek (b—ess), å 75 öre.
Jensen, Ad.: Lägg du din kind emot
min kind (d—d). Pris 50 öre.
Gumbert, Ferd.: Om aftonen (eis —
fiss), op. 110. Pris 75 öre.
Peterson-Berger, Vilh.: Två dikter
af Birger Mörner. l) »Än korpens vinge
min tanke ta’r» (c—t); 2) »Där bjortronen
blomma» (ciss—eis), tillegn. grefvinnan Birger
Mörner. Pris 1 kr.
Neupert, Edmund: Syng mig hjeml
dikt af Björstjcrne Björnson, skrevet til
Edmund Neuperts Studie op. 26 nr 1 (diss—
liss). Pris 60 öre.
Fahlstedt, Jenny: »Med första rosen
som sprang i knopp > (e—g). Pris 60 öre.
Danne, J. F. O.: Fyra roliga visor af
Gustaf Fröding. 1) Korperal Storm; 2) Han
:i ho; 3) Jäntblig; 4) Tre käringar i en backe.
Pris 75 öre.
Blå bandet. Sångbok för den kristliga
andakten. Pris 60 öre.
Gurlitts Melodiska Etyder, hvar och
en med sin titel på svenska och tyska,
äro förträffliga stycken för nybörjare.
— Raebels Lyriska Småstycken äro
sex till antalet och benämnas: I byn,
Gunghästen, Hvarför, Vals, Blidka trots,
Hemfärd. Styckenas karakter synes
antyda, att kompositören är norsk. De
äro för öfrigt ej svåra och ej heller af
framstående originalitet. I valsens
andra takt förekommer ett e i basen,
som åstadkommer en mera sökt än
vacker harmonisk omvexling. —
Teil-mans Koral-Paraphrase (till svenska
psalmerna nr 1B6, 86, 55 och 124
finna vi till sin idé mindre lyckad,
alldenstund koralers utstyrsel med
pa-raphras-broderier tyckes oss vara en
vanställande utklutning. — Aklbergs
Marsch bär, såsom man kan förstå af
titeln, på titelbladet en ballong med
tre passagerare, styrande kurs öfver
isberg.
Nationalmusik innehåller (25) »de
vackraste folkvisor och (5) danser»
(polskor) för piano med underlagd text,
tysk, engelsk och svensk.
Öfversätt-ningen synes oss i allmänhet rätt
lyckad. I »Du gamla, du friska» och
»Orsa-marsch» har den utländska
texten gjorts mera kosmopolitisk än den
ursprungliga. Af polskorna kunde den
från Ve8tmanland ha utbytts mot en
annan, eftersom melodien förut
förekommit i »Friarevisan» nr 16 (»Jag
tror jag får börja öfverge att sörja»).
Häftet, hvars titelblad prydes af ett
vackert svenskt landskap med sjö och
björkskog i färgtryck samt en
blomsterklädd äreport med svensk flagga,
tyckes oss bordt ha på titelbladet
an-gifvet innehållet såsom svensk
nationalmusik, helst på de tre språken,
af-8edt, som det väl är, äfven eller mest
för den utländska musikmarknaden.
Af sångerna framstår synnerligast
Jensens bekanta, på konserter i
Tyskland ofta sjungna sång »Lehn’ deine
Wang ». Denna likasom sångerna af
Gumbert och Meyer-Helmund utgöra
nr 12—16 af samlingen »Från
con-sertsalen och salongen». Sistnämnde
produktive sångkomponist skrifver
enkelt och populärt men ofta rätt flackt.
Texten i denna samlings sånger är både
svensk och tysk. Af Peterson-Bergers
Två dikter tilltalar oss mest den första;
den andra är något tillkrånglad, ej
minst i afseende på ackompanjemanget.
Neuperts af oss nyligen anmälda
vackra »studie» Resignation (för piano
m. m., se nr 13) föreligger här som
sång: Syng mig hjem! med de af Bj.
Björnson skrifna orden, hvilka lämpa
sig väl till musiken. Jenny Fahlstedts
Romans säges på titelbladet ha »med
stort bifall sjungits af operasångaren
Otto Vallenius». Något framstående
värde kunna vi emellertid icke finna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
