Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 5. Redaktör och ntgifrare: fRANS J. JdUSS. Tclefou: Vasa G19. NORDISKT MUSIKBLAD. s—: Stockholm den 1 Mars 1897. Expedition: Kusgstctfsgatan 5fi. Pris: Helår 5 kr. Lösnummer 25 öre. Annonspris 20 öre pr petitrad.
Herman Brag.
Uj^ichard Waguer Lar med siua
stora musikdramer skapat en
- stil, som i fråga om operans
vokala, dramatiska och instrumentala
byggnad af många anses som den enda
för scenen värdiga, och dessa skulle
gerna vilja förpassa den komiska operan
och buffan till
skräpkammaren. Men om
detta nu är en ytterlig
ensidighet, så ser man
dock i vår tid på många
håll kritiken underkänna
värdet af den komiska
operan på ett sätt, som
ger densamma en
mycket tillbakaskjuten
ställning. Af annan åsigt är
deremot publiken. Det
stora flertalet af denna
har ej förmåga eller lust
att tränga ned på
djupet af den lärda
musikens mysterium, på
teatern vill man njuta utan
ansträngning, vill hellre
skratta än gråta, och
derför skall den
komiska operan aldrig
kull-voteras af publiken, som
dock har sista ordet i
fråga om operascenens
vara eller icke vara. I
andra årgången af denna
tidning finner man en
uppsats af A. L. om
»den komiska operacs
företräden». Han yttrar
sig sålunda derom:
»Den ”stora” operan
är visserligen i så måtto
höjden af konst, att
musiken der kan rikare
utveckla sina medel, men
hon är det icke, om vi
tänka som så, att ett
konstverk är fullkomli-
gare i mån af icke sin rikdora utan
sin helgjutenhet, sin inre harmoni
mellan alla smådelar, sin enhet af
innehåll och form.» Han säger vidare:
»Hos den tragiske hjelten fordrar man
full medvetenhet och viljefrihet i hans
handlingar, den komiske hjelten är
deremot ej fullt medveten om sin
svaghet och blir derigenom ännu mera
komisk; man skrattar ut honom, mer
1. Dahllöf foto.
Herman Brag.
J. Ctdcrquwt auto.
detta bekommer honom ingenting; han
framhärdar lika fullt med naiv
inbilskhet, med naturbarnets älskvärda
sofi-stik i sitt patos.»
Dessa reflexioner ha trängt sig på
oss, då vi nyligen haft på vår
operarepertoar samtidigt ett par så vidt
skilda pjeser som »Yalkyrian» och
»Martha». Uti den senare operau, af
pubiikeu mera omhuldad än den förra
att döma af antalet
föreställningar, finna vi den
–––^ komiska figur, med hvars
representant vi här vilja
sysselsätta oss,
meddelande bilden af Herman
Drag, vår operas för
närvarande främste
bas-bnffo, som af lord
Tristan i »Martha», den
narraktige, högförnäme,
fjeskande kurtisören gör
en typ af särdeles
komisk verkan, och som
redan i många andra
roler dokumenterat sig
som en af vår k. operas
bästa och mest använda
kapaciteter på den
komiska operans område,
hvarorn den här följande
förteckningen af hans
konstuärsverksamhet bär
intyg-
Axel Herman
Theodor Drag är född i
Kalmar den 1 april 1860.
Efter slutade skolstudier
blef han 1879 student
vid Upsala universitet
och gjorde sig der
mycket bemärkt som
sångare i den bekanta
stu-dentköreu O. D. Han
lemnade denna stad 1884
för att sedan egna sig
åt sångkonsten. Efter
att år 1886 ha studerat
denna för den berömde
läraren Julius Stockhau-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
