Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utländsk musikrevy för
år 1896.
konsertsalens noviteter finna
vi 5 symfonier, af Gernsheim,
G. Mahler, Georg Kramm,
Giuseppe Martucci och furst HeinrichXXIV
af Reuss. Det af nya orkesterverk
mest spelade har varit Symphonie
pa-thétique (H moll) af Tschaikowsky,
hvars kompositioner för öfrigt varit
mycket använda. Äfven Reineckes
tredje symfoni (G moll) och Dvoråks
Aus der neuen Welt (E moll) ha varit
uppmärksammade. För öfrigt har »den
symfoniska dikten» och annan
programmusik haft en framskjuten plats.
Såsom nytt i denna riktning har Dvorak
lemnat Wasserman (Wien), Rich.
Strauss» Also sprach Zarathustra* (fritt
efter Nietzsche), Rimsky K orsakow
»Scheherazade» (flerstädes), Fel.
Weingartner Köniy Lear, Max Schilling
Meergruss, Vincent d’Indy Der
Verzauberte Wald, Siegfried Wagner
som förstlingsverk Sehnsucht. Af
Smetanas efterlemnade arbeten har gifvits
en symfonisk dikt Richard III, dock
endast i Dresden; andra af hans
orkesterverk hafva ådragit sig mera
uppmärksamhet. — U verty rern a tyckas
ligga i själtåget. Vi hafva blott en
enda att nämna som verklig novitet,
en Lustspelsuvertyr af E. N. von
Rez-nicek. Äfven de mindre
orkesterformerna (Suite, Serenad o. s. v.) ha sett
sig styfmoderligt behandlade.
Flerfal-digt upprepande har egt rum med
Humperdincks nya musik till dramen
Die Königskinder; en ny humoresk Zur
Garncvalszeit har gifvits af G.
Schumann i Danzig, en Suite In Fairyland
(Felandet) af F. H. Cowen i London.
Af konserter med orkester ha
offentligen framträdt pianokonserter af
No-vacek och Stojowski, en violoncell
konsert af Dvorak, och af den sistnämnde
äfven en ny stråkqoartett i Ass dur.
Nya körverk ha varit få. Giov.
S g am bat i har utsändt i veriden ett
nytt Requiem, som först gafs i Rom
och berömmes som vackert och
verkningsfullt. Ett par messor ha
producerats af Mascagni (Pesaro) och F.
Klose, ett Stabat mater af C.
Hoh-feld (Mainz), ett dramatiskt körverk
Rolyxena af Theod. Gou vy, en större
kantat Prometheus af H e i n r. H o
f-mann, en liten Lebenslied af Bernh.
Scholz. Med Max Bruchs nyhet
från förra året, Moses, har det gått
långsamt framåt, deremot har man visat
sig mera bevågen mot hans äldre
ora-toriska verk »Odyssevs», »Achillevs»,
»Lied von der Glocke» och — fast i
mindre grad — »Arminius».
Fortfarande har hållit sig uppe i publikens
gunst Edgar Tinels mycket gifna
Frandscus. Äfven César Francks
Les Béatitudes har väckt stort intresse
och Hegars Manasse har framträdt
här och der. Adolf Samuels myste-
rium Kristus uppenbarade sig i Köln
och Bryssel för första gången, Krösus
af C. Ad. Lorenz i Breslau,
Abraham af Martin Blumner i Guben,
vidare ha vi att märka Constantin af
Vierling, Aus Deutschlands grosser
Zeit af E. H. Seyffard’t, Die
Geisterbraut, ballad af Dvorak, Massenets
mysterium (i tre afdelningar) Eva och
Kristus af Fr. Kiel. Af äldre
sångverk ha Berlioz’ Requiem och Faust
spelat en vigtig rol,
Bland konsert- och sce
n-notabiliteter saknar man nästan ingen af dem,
som hafva ett berömdt namn. För
Marcella Sembrich ha aktierna stigit
högre än förut, medan de för Adelina
Patti varit i sjunkande. Den
förstnämnda förtjuste publiken (på opera
och konsert) i Berlin, Wien och
München samt företog sitt vanliga
triumftåg till Ryssland. Fru Patti
lycklig-gjorde old England och Nizzas
inter-nationela pubhk med sin konst. Emma
Calvé, Melba och Nordica träffa vi åter
i London och Amerika. Fru Sigrid
Arnoldson i Petersburg, Moskva,
Tyskland och Holland, Franceschina
Pre-vosti uteslutande i Tyskland, Lola Beeth
bl. a. för första gången i Paris, fru
Gemma Bellincioni i Ryssland, Wien
och Berlin, fru Alma Fuhström i Moskva,
Zürich och Stockholm. Fru Rusa Sucher
stälde äfven sin kosa till Zürich och
Moskva samt lät fira sig som
Wagner-sångerska i Budapest. Marie van Zandt
återfinna vi efter långt pauserande i
Brüssel och Paris, Louise Nikita i tyska
och ryska städer. Fru Lilli Lehmann
har varit scenen och konsertsalen trogen
men fi u Amelie Joachim har som
vissångerska ej förekommit utanför
Bech-stein-salen i Berlin. Emedan hon ej
mer kan utföra de stora sångpartierua
har fru Amelie Materna låtit pensionera
sig i Wien, köpte sig en egendom och
beredde sig till en turné i Amerika.
I spetsen för det unga konstnärsslägtet
finnna vi såsom framgångsrika, fröken
Erika Wedekind i Dresden, fru Ellen
Gulbranson och fru Marie Brema från
London (båda de senare först mera
bekanta genom uppträdandet i Bayreuth,
sedan mycket anlitade gäster för operan
och konsertsalen), fru Ada Adini och
fröken Marcella Pregi från Paris, den
förra opera- den senare konsertsångerska,
äfvensom fröken Edith Walker (Wion).
Bland manliga operasolister lysa i
föi.sta rummet Heinr. Vogl, Emil Götze,
Van Dyck, Angelo Masini, Tamagno,
Jean och Edvard de Reszké, Lasalle,
Reichmann, Scheidemantel, Bulss o. s. v.
De böra också till de mest anlitade
gästsångarne och att följa deras banor
skulle föra oss för vidt. D’Andrade,
den omtyckte portugisiske
barytonturisten, synes ha kommit något efter.
Stolt och trygg står deremot mäster
Gura, och som en omtänksam fader
har han redan i sin son Herman skaffat
sig en talangfull efterträdare. Till de
mest eftersökta konsertsångare på ora
toriets och visans fält kunna för öfrigt
räknas Johannes Messchacrt, Anton
Sistermans, J. Staudigl, von Zur-Miihlen,
Carl Dierich, Rob. Kaufmann, till hvilka
sluta sig de nykomna Emil Pinks (tenor)
Anton van Rooy och Felix Kraus
(barytonister). Med mycken framgång har
den svenska vissångaren Sven
Scholan-der — ackompanjerande sig sjelf på
luta — för första gången genomströfvat
Tyskland.
Att konsten håller ungdomen vid
makt, bevisa oss
instrumentalvirtuoserna mer än rångarna. Anton
von Kontsky, pianoriddaren utan fruktan
och tadel, tilltrodde sina 80 år ännu
en konsertresa kring världen och gjorde
sig beundrad af innevånarna i det
himmelska riket, australier och andra
anti-podiska folk. Carl Reinecke, som man
i Leipzig fann för gammal att dirigei a,
slog sina antagonister på fingrarna med
sitt pianospel. Han har mer än annars
varit på resande fot med ständig
framgång och väckte i Wien formlig
sensation som Mozart-tolkare, deri erkänd
som den främste. Bland mera bekanta
resande pianistkoryféer finna vi Eugen
cCAlbert, Moriz Rosenthal, Ignaz
Pade-rewski, Emil Sauer, Alex. Siloti, Bernh.
Stavenhagen, Reisenauer etc. Mycket
firade ha på senaste tiden blifvit
Fer-ruccio Busoni, Frederic Lamond och
Josef Hoffmann (f. d. underbarnet);
stor uppmärksamhet har man ock skänkt
Joseph Lhévinne, eröfraren af
Rubin-steinpriset 1895, hans medtäflare om
detsamma Victor Staub samt hrr Ossip
Gabrilowitsch och Edvard Risler. Raoul
Koczalski, — »Klavier-Benjamin», som
han kallats — har fortfarande hållit
sig uppe i publikens gunst (uppgiften
om hans ålder äfvensom att han tillhör
det manliga könet har, som bekant,
genom autentiska handlingar af hans
far dokumenterats). Såsom små
konkurrenter till honom ha framträdt Paula
Szalit (Wien), — som nyligen väckt
mycket uppseende i Köpenhamn —,
Enrico Turolla (Italien) och Michael
Zadora (Newyork). Bland
pianohjeltin-norna hafva Sophie Menter, Teresa
Carreno och Clotilde Kleeberg skördat
de rikaste lagrarne, dernäst Mary Krebs
och Anna Falk-Mehlig; Annette Essipoff
har endast i Petersburg spelat offentligt.
En talangfull, ung Petersburgska, fröken
Sandra Drouker, har med stor
framgång låtit höra sig i Berlin, Hamburg
och Köln.
Violist-falangen förde i elden sina
vanliga bepröfvade stridskrafter: Josef
Joachim, Sarasate, Leop. Auer, Ondricek,
César Thomson, Ysaye, Hubay,
Heer-mann, Carl Halir, (för första gången i
Amerika), Sauret, Paul Viardot (i
Skandinavien) o. s. v. Till det unga gardet
kan räknas Willy Burmeister,
Petschni-koff, H. Marteau, Serato, Felix Berber,
Carl Flesch (en ny rekryt), Louis
Pes-cai, Bronislaw Hubermann (artistiskt
1 underbarn) och af violin-féer och fröknar
Teresina Tua, (comtessaFranchi-Verney)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
