Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK MUSIKTIDNING.
117
som tager priset som Wagnertolkare.
För min del vore jag böjd att gifva
det åt mr Lamoureux. Hans orkester
visar alltid en berömvärd måtta,
sär-skildt i fråga om messingen, så
mycket mera anmärkningsvärd som
placeringen af de olika stämmorna är allt
annat än wagneriansk. En betydlig
plats inrymma begge åt eklektismen, i
synnerhet den franska. Hos Colonne
hörde jag bland annat César Francks
»Rédemption», en hänförande komposi
tion, full af drömmande mystik, värd
att ihågkommas af vederbörande i
Sverige.
Under de sista Colonnekonserterna
har Ysaye hänfört publiken med sitt
fulländade utförande af bland annat
Saint-Saéns’ och Beethovens
violinkonserter samt Bachs D-sonat. Vid samma
tillfälle spelade den här så omtyckte
pianisten Pugno Schumanns
A-moll-konsert samt några egna, temligen
betydelselösa kompositioner med schwung
och glänsande teknik. De begge
artisterna skola gifva fyra konserter
tillsammans på Salle Pleyel. Blai d annat
komma sonater af Sjögren och Grieg
i att spelas.
Företager man en axplockning bland
de många andra konserterna, finner
man främst de stora orgelkonserterna
i Trocadero, gifna af mr Guilmant,
hvars spel på deu världsberömda orgeln
är en stor konstnjutuing.
Af mycket vexlande värde voro de
kammarmusikkonserter, jag varit i till- .
fälle att åhöra. Utförandet vittnar ej
alltid om pietet och entusiasm för
konsten. Man lär mången gång ej alls
genera sig för att utelemna en eller
annan sats, som man tror ej skall falla
publiken i smaken. Vare dermed hur
som helst, så får man i alla händelser
ofta ett tydligt intryck af att denna
publik är tillstädes endast för att
förströ sig och som om detta inverkat
på valet af kompositioner. Dessa,
vanligen af fransk börd, äro ofta
synnerligen flacka såväl till innehåll som
foitn och synas egentligen vara afsedda
att lemna exekutörerna tillfälle att
briljera med sin teknik.
Ett lysande undantag utgjorde herrar
Parent och Barettis kons6rt. Den ene
är violinist, den andre violoncellist,
begge konstnärer af hög rang. Första
numret var tvenne satser ur en
ofullbordad qvartett af Lekeu, en belgisk
kompositör, som - dog helt ung. Full
af sjudande glöd och rik fantasi samt
vittnande om en högst originel
begåf-ning, gjorde den ett gripande intryck.
Efter en trio af Schumann, spelad med
elektriserande verve, följde en af
Beethovens sista qvartetter.
Af alldeles egendomligt intresse var
en af »Societée des anciens
instruments» gifven konsert. Först fick man
höra de fyra instrumenterua clavecin,
viola d’amour, viola di gamba och
vielle tillsammans i en sarabande af
Muffat och rigaudon af Quantz, spe-
lade med stil och förträffligt samspel.
Mr Delsart utiörde så med bred ton
en förtjusande vacker sonat af
Vera-cini. Tvenne sånger af Haydn, La
Nymphe och Idylle, delikat föredragna
af m:me Leroux, verkade som de
läckraste små miniatyrer i Watteaus stil.
Särdeles vackert och välljudande läto
tvenne oboer och en basun i en
präktig och af sprudlande lif fyld sonat af
Händel. Den egendomliga vielle
trakterades med stor skicklighet af mr
Grillet i några små soli, mera kuriösa
än vackra. Applåderna ville aldrig
taga slut efter mr Diemers stilenliga
och virtuosmessiga föredrag på clavecin
af »le Reveil-matin» af Couperin och
»Musette» af Rameau, en rigtig liten
perla, som utmärkt harmonierade med
klaverets korta men silfverklingande
ton. Publiken var påtagligen
fullkomligt fängslad af den stämning, som de
gamla instrumenten och
kompositionerna från 1700-talet framkallade. Det
hela var också något som man ej så
lätt glömmer.
G. S.
––—
i
Dödsfall inom musik- ock
operavärlden 1896.
Arlberg, Fritz Georg Efraim,
operasångare, sånglärare och komponist, född
21 mars 1830 i Leksand, död 21 febr.
i Kristiania.
Bagge, Selmar, musiksäriftställare
och komponist, född 30 juli 1832 i
Koburg, död 15 juli i Basel.
Barnby, Joseph, komponist, direktör j
för Guildhall-musikskolan i London,
född 12 aug. 1838 i York, död 28 jau.
i London.
Berndt, August, skådespelare, teater- 1
direktör, död 19 april i Stockholm
nära 63 år.
Boom, Eduard van der, utmäikt
pianist och musikskriftställare, död 16 aug.
i Lüttich, 67 år.
Bruckner, Anton, ansedd tonsättare,
född 4 sept. 1824 i Ansfeld, död 11
okt. i Wien.
Buschop, Jules Auguste Guilleaume, j
belgisk tonsättare, född 10 sept. 1810
i Paris, död 10 febr. i Brügge.
Cagnoni, Antonio, italiensk operakom- j
ponist, född 8 febr. 1828, död 30 april
i Bergamo.
Campanini, Italo, berömd tenorsån- i
gare, död 14 nov. på sin villa vid
Parma, 70 år.
Conradi, Johan Gottfried, norsk
musiker och komponist, född 1820 i
Töns-berg, död 2 okt. i Kristiania. C. har
verkat mycket för musiklifvets höjande
i Norge genom bildande af sång- och
orkesterföreningar; ledde
abonuements-konserterna (1857—59) i Kristiania, har
komponerat musik till dramat
»Guldbrandsdoserne» och andra
teaterstyc-keu, sånger in. m.
Crouch, F. N., kompositör till den
bekanta folkvisan »Kathien
Mavour-neen», död i Baltimore 89 år. O.
spelade som ung violin och violoncell.
Blef sedan handelsresande och
komponerade under denna verksamhet nämnda
sång. 1849 kom han till Amerika.
Han har skrifvit 200 sånger, deriblaud
äfven »Dermont Artore» och »Sheila
my darling Colleen» må nämnas. Han
dog i fattigdom.
Dachs, Joseph, utmärkt pianist och
musikpedagog, konservatorieprofessor i
Wien, född 30 sept. 1825, död 5 juni.
Dorus-Gras, Julie Aimé Josephe,
berömd koloratursångerska, född i
Valen-cienne, död 90 år gammal.
Duprez, Gilbert Louis, berömd tenor
och sånglärare, född 6 dec. 1806 i
Paris, död 23 sept.
Faminzin, Alexander Sergieivitsch,
rysk komponist och professor, född
1841 i Kaluga, död 6 juli i Ligowo
vid S:t Petersburg.
Gumbert, Ferdinand, bekant
sång-komponist, född 21 april 1818 i Berlin,
död derst. 6 april.
Harris, August, bekant engelsk
teaterledare och impressario, död 22 juni
i Folkestoue, 44 år.
Klafsky, Katharina, berömd tysk
sångerska, född 19 sept. 1855 i
Ungern, död 23 sept. i Hamburg.
Kufferath, Hubert Ferdinand,
komponist och musikteoretiker, född 10
juni 1808 i Mühlheim a. d. Ruhr, död
23 juli i Brüssel.
(Forts.)
Från scenen och
konsertsalen.
Kungl. operan. Sept 21, 22. 1) O.
Nord-q vist: Jubileums- Festmarsch; 2) V.
Peter-son-Berger: Sveagaldrar, såugdramatiskt
festspel i tyra bilder (Svea, Saga, en mö:
fruar Linden, Östberg, trök. Thulin; drotten,
en yngling, en härold: hrr Sellergren,
Öd-mann, Lejdström. Drottningen, stum person).
— 23. Thomas: Mignon (Mignon: fru
Ar-noldson, l:a gästupptr.; Meister: hr Lemou).
— 24. 1) C. Nord q vis t:
Jubileums-Fest-marseh; 2) V. Peterson-Berger:
Sveagaldrar; 3) Leoncavallo: Pajazzo. — 25.
Rossini: Barberaren i Sevilla (Rosina: fru
S. Arnoldson; Marcellina: fru Strandberg;
Almaviva, Figaro, Bartholo, Ba/.il: hrr M.
Strandberg, Forsell, Brag, Lejdström), 200:e
gången. — 26. 1) Nordqvist:
Jubileums-Festmarsch-, 2) Peterson-Berger:
Sveagaldrar (en härold: hr Forsell); 3)
Skugg-balett-, 4) Adam: Niimbergerdockan. —27.
Maseagni: På Sicilien. Leoncavallo:
Pajazzo. — 28. Delibes: Lakmé (Lakmé:
fru S. Arnoldson; Mallika: frök. Nilson). —
29. Bizet: Carmen (Micaela: fröK.
Fern-qvist, deb ). — 30. Gounod: Faust.
Dramatiska teatern. Sept. 22—24, 2d, 27.
Mästerlotsens minnesdag. tillfällighetspjes i
en akt jemte iörspel af Fr. Hedberg, musik
af Ivar Hallström.
Arenateatern. Sept. 18, 20—27, 29, 30.
Audran: Lyckoflickan (fru Norrie).
Musikhallen. Sept. 22, 23. Första
allmänna svenska sångarfesten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
