Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väl undviker ban ej att. framträda som
utpräglad nyansvirtuos! Sant, äkta
och sundt är allt hvad han gifver och
»som han måsto kan han ock».
Ossip Gahrilowi tsch är född i
Petersburg 1878, der fadern är advo
kat. Under Anton Rubinsteins protek
torat bief han som 10-årig gosse
intagen i det kejser). ryska konservatoriet.
Här studerade han i (i år och blef vid
afgångsexamen hedrad med
konservatoriets Rubiusteinspris. Derefter
arbetade han ett år på sin utbildning under
ledning af den berömde
pianopedagogen Leschetitzky i Wien och debuterade
så der 1895, då kritiken spådde den
unge konstnären en stor framtid. I
Berlin spelade Ossip Gabrilowitsch för
sta gången i oktober 1896 och hans
uppträdande der blef säsongens största
succés. Fyra gånger uppträdde han
här och \äckte fenomenal hänförelse.
I oktober 1897 kom han till London,
der han första gången spelade på en
af d:r Hans Richters filharmoniska
konserter. Med hvilket resultat inser
man bäst, när en del af pressen der
strax likstälde honom med den
öfver-allt i England förgudade Paderewski.
Det ofvan sagda må vara nog såsom
en karakteristik öfver den unge
konstnär, som nu för första gången besöker
oss och som helt visst i ovanlig grad
kommer att fängsla intresset hos vår
musikpublik.
i
Utländsk musikrevy för 1897.
II.
Af konsertnyheter är föga af
vigt att nämna. I Tyskland träffar
man blott på en enda symfoni såsom
verkligt novum nämligen en Symfoni
i E moll (manuskript) af Henrich
XXIV, fur3te af Reuss, ett verk, som
utfördes på en Gewandkaus-konsert i
Leipzig. Från Neapel omtalar man att
en »Sinfonia Marinaresca» af Antonio
Scontrino vunnit stort bifall. Den
symfoniska dikten har varit mera gyn
nad. Till denna konstart höra
»Mittagshexe» och »Das goldene
Spinnrad» af Dvoråk, »Kung Lear» och
»Die Gefielde der Seligen» af
Weingartner, kapellmästare i Berlin,
»Kaiser Rudolfs Ritt zum Grabe» af Alex.
Ritter, »Othello» af Zdenko Fibich,
»Hamlet» af Edward German
(England). Till programmusiken höra en
Symbolie (ny benämuing) »Des
Märchen von dem tapfern Schneiderlein»
af E. 0. Nodnagel, ett symfoniskt
förspel till »Penthisilea» at F. Dräseke
(Dresden) och uvertyren »Des Meeres
und der Liebe Wellen» af Rob. Fuchs !
(Wien). Hit kan man också räkna
som nyhet A. Rubinsteins efterlemnade [
»Ouverture solenne» för orkester,
orgel och kör, en till tyska kejsarens
födelsedag af J. Joachim komponerad [
»Ouverture» och en
»Lustspels-ouver-ture» af Ferruccio Busoni. Af Ignaz
Brüll har man fått en Serenad (F
dur) och af Josef Suk en dito (E-s
dur) för stråkinstrument, af Aug.
Klug-hardt en Suite »Auf der Wanderschaft».
De med orkester spelande solisterna ha
haft att välja mellan tre nya
pianokonserter, två i D moll af Mac-Dowell
och Bernh. Scholz en i F dur af
Saint-Saens. En enda ny violinkonsert
förekommer, komponerad af pianovirtuosen
F. Busoni. Flere äro de nya
stråkkvartetterna: sådana ha framförts af
Herm. Gradener (D moll), G.
Hen-schel (Ess dur), F. Draeseke (Ciss
moll), af hvilken man äfven har en ny
stråkqvintet.t i Ciss moll, hvarjemte V.
Stenhammars här i Stockholm hösten
1896 framförda suåkqvartett i C moll
(n:o 2) förra året gjort sig känd i
Tyskland.
Ny Vokalmusik af större omfång
är tunnsådd; härvid taga vi
naturligtvis endast större körverk med orkester
: betraktande. Sådana äro
»Sylvesterglocken» af Hans Kössler, »Die
Jungfrau von Orleans» af Ad. Lorenz,
hvar-till komma en större Kantat »Worin
her» af Carl Hirsch och ett dylikt verk
för manskör och blandad kör »Das
grosse Jahr 1870—71» af Carl Goep
fart samt ett mindre af Robert Kahn,
benämndt »Mabomets Gesang». Af
förut bekanta verk ha i synnerhet
Ti-nels »Franciscus» och César Francks
»Seligkeiten» kommit på modet. Andra
sådana ha uppträdt på nya platser,
såsom af Dvoråk »Die heilige
Ludmilla» och »Stabat mater», af Peter
Benoit oratoriet »Lucifer», den dramat.
kantaten »Iphigenie in Tauris» af Th.
Gouvy, »Ruth» idyll af Fr. Cowen,
»Christus» af Kiel, »Christus» och
»Graner Festmesse» af Liszt,
Vierlings «Constantin» och »Alarich»,
Ber-lioz’ »Requiem», Bruchs »Lied von der
Glocke» och dram. kantat »Das
Fcuer-kreuz». Äfven må nämnas oratoriet
»Esther» af Händel, i Chrysanders nya
bearbetning för Tyskland.
Beträffande scen-och konsertsång
om vi taga den gamla stammen i
betraktande, har bland de förnämsta
tillhörande denna fru Amalie Materna
tagit farväl af Wien och dragit sig
undan till sitt gods i närheten af Graz,
och fru Schröder Hanfstängel lemnat
scenen i Frankfurt. Likaså har fru
Seubert Hansen i Mannheim och
tenoren Georg Müller i Wien dragit sig
tillbaka. Franz Betz har upphört med
sitt stadigvarande engagement vid
Ber-lineroperan, der han dock kommer att
ännu uppträda i några roler. Adelina
Patti, den evigt unga, har endast låtit
höra sig i Nizza och Monte Carlo.
Marcella Sembrich har, som vanligt,
skördat lagrar i Ryssland, efter längre
frånvaro sjungit i Wien och sedan
vändt sig till Amerika. Der och i
London har franska operans stjernor
Emma Calvé och Nelly Melba glänst
fram; mad. Albani har gästat sitt
ca-nadensiska hem. Fru Sigrid
Arnold-son har, som vi veta, uppträdt i
Tyskland, Skandinavien och Ryssland, der
fru Alma Fohström har sitt stamhåll,
ehuru denna sångerska äfven låtit höra
sig i Tyskland likasom frök.
Fran-ceschina Pievosti och fru Gemma
Bel-lincioni. Fru Lilli Lehmanns gästspel
har sträckt sig till Amerika, och der
träffa vi äfven, och sedan i Wien, den
sextiåttaåriga operettdivan Marie
Gei-8tinger. Eftersökta konsertsångerskor
hafva varit fru Emelie Herzog, fru
Schumann-Heink, damerna Marie
Bre-ma, Johanna Nathan, Emma Hiller,
Marcella Pregi m. fl. samt fru Ellen
Gulbranson, hvilken, som vi veta,
äfven förra året skördade lagrar i
Bayreuth. Mycket uppburen har
mezzo-sopranisten fröken Camilla Landi varit;
bland yngre förmågor står scen- och \
konsertsångerskan fröken Erika
Wede-kind (Dresden) i förgrunden. Ett par
af fru Marchesis elever ha väckt större
uppmärksamhet, nämligen fröken Rosa
Ettinger på konserter och mad.
Francis Saville som operasångerska,
engagerad såsom sådan i Wien, der en
ung dramatisk sångerska frök. Anna
von Mildenburg väckt stora
förhoppningar. I Paris har, som bekant,
fröken Aino Achté från Helsingfors rönt
stor framgång på Stora Operan.
Lika outtröttlig som förr verkade på
scenen och i konseitsalen den ännu,
trots sina femtitra år, kraftfulle
Miin-chensångaren Heinr. Vogl, och hans
tenorkolleger Emil Götze, Van Dyk,
Ben Davies, Angelo Massini, Jean de |
Reszke, Francesco Tamagno (som
företog en större turné genom Tyskland),
Emil Gerhäuser, Robert Kaufmann
o. s. v. ha också varit lifligt
verksamma. Mindre rörliga visade sig
under året baritonisterna Theodor
Reichmann, Paul Buls3 och d’Andrade; mera
i farten voro Carl Scheidemantel,
Anton Sistermans och synnerligast dr
Felix Krans från Wien. Anton von
Rooy upptäckte i Bayreuth sin
dramatiska talang, Eugen Gura och hans son
Hermann genomkorsade Tyskland
såsom ballad- och vissångare.
Instrumental-virtuoserna, gamla
som unga, visade god reslust Vi börja
med pianisterna. Den ättioettårige
Anton von Kontsky hade på sin resa
»jorden rundt» hunnit till Sibirien och
konserterade der med största framgång.
Carl Re.necke besökte bl. a. Schweiz,
Leschetitzky London, Saint Saens
Skandinavien. (Se Sv. M. T. förra årg.).
Den briljante Persier-pianisten Louis
Diémer lät för första gången höra sig
j i Berlin och Köln, hans lärjunge
Edvard Risler gjorde stor lycka i flere
tyska städer. Eugen d’Aibert vann
nya lagrar i England och Ryssland,
Ignaz Paderewski i Leipzig, Wien,
Italien, Paris och London. På resande
fot finna vi vidare Ferruccio Busoni,
Emil Sauer, Alex. Siloti, Fredric La-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
