Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har den icke alltid varit detta, och
äfven då den varit det, har den
naturligen ej kunnat undandraga sig
utländska inflytelser Redan i romanssången
märkas sådana, t. ex. hos Ahlström
från Haydn, Lindblad från Schubert
in. fl., Söderman från Schumann,
Sjögren och andra från Grieg o. s. v.
Och ännu starkare märkas de i en för
oss så föga nationel konstform som den
stora operan, där man exempelvis hos
Kraus och Hæffner återfinner Gluck,
hos Lindblad Mozart, bos Brendler
Weber, hos Benvald Spohr, hos Hallström
Gounod, hos Hallén Wagner o. s. v.
Mera folkligt än den stora operan har
hos oss sångspelet varit; i förra
århundradet stod detta hufvudsakligen
under franskt ii flytande (lika väl som
Bellmansmolodierua), men i det
nuvarande har den inhemska folktonen där
allt mera fått göia sig gällande. Vår
instrumentalmusik åter var fordom
nästan uteslutande beroende af tyska
mönster, men j å de senare decennierna ha
äfven starka fläktar från Frankrike
gjort sig märkbara — att icke tala
om Norge och Ryssland.
Det skulle föra mig för långt att här
närmare antyda en dol nordiska
egenheter i harmonisering, såsom föraktet
för kvintförbud, förkärleken för 8. k.
orgelpunkter och liggande stämmor,
böjelsen för det ackordiska i motsats
till den modernt tyska, böjelsen för det
kromatiska och onharmoniska etc.
Däremot kan jag ej underlåta att
till sist anteckca såsom en svensk
specialitet mängden af dilettanter, d. v. s.
icke yrkesmässiga musici, bland våra
tonsättare. Denna omständighet bar
ej varit utan sina faror, nemligen i
fråga om grundligt skolad teknik, men
den 1 ar å andra sidan åtminstone
medfört den nvttan att hindra oss från att
stelna i yrkesmässighetens formalistiska
doktriner.
Operor och operetter,
uppförda å kungl. teatern i
Stockholm från och med 1 juni
1830, till och med 30 juni 1860.
Då det gamla operahusets portar för
alltid stängdes med den sista
föreställningen derstädes den 30 nov. 185)1,
frammanades många minnen af den
hundraåriga verksamheten inom dess
murar. Bland sådana förekom äfven
en förteckning öfver opera-premiérer å
den kungl. scenen från 186(i till 1891,
intagen i donna tidning, årgången 1892. j
En ännu äldre förteckning öfver
sådana ega vi i en 18(50 tryckt liten bok
»För vänner af operan», ntgifven af
O. S. (Olle Strandberg) och till större
delen innehållande korta biografier öfver
komponister till operor uppförda å vår
k. operascen jemte omdömen om dessa.
Förteckningen upptager i alfabetisk ord-
ning alla de under ofvannämnda tid
gifna operorna, men då deras
premierer liafva ett särskildt intresse vilja vi
efter uppgifterna i denna bok och äfven
med ledning af Dahlgrens
»Anteckningar om Stockholms teatrar», först
uppräkna dessa, dervid begaguande samma
uppställning, som i den ofvan nämnda
premiéreförteckningen för 1860— 91,
i kronologisk följd och med
komponistens namn främst. Det kan äfven
ha sitt intresse att se hur många
gånger en pjes gifvits från första till sista
gången under denna 30-års period,
hvar-före detta äfven (inom klammer)
upp-gifves. Följande förkortningar äro
använda: a (= akter), kom. (com.), trag.,
rom. etc. op. (= komisk, tragisk,
romantisk etc. opera) fr. (= från), eft. j
(— efter), t (text), öfv. (=
öfversättning), op. (= opera), skåd. (=
skådespel).
Operapremiérer:
1831. Righini: Det befriade Je
rusalem, op. 2 a; t. af Filistri da
Ca-ramondani, öfv. af C. G. Nordforss.
(26 jan.—6 okt. 1833—13 g)
1832.. van Beethoven: Fidelio,
op. 2 a; t. af Bouilly, efter Treitschke
öfv. af B. Crusell (14 apr. — 3 febr.
1833—6 g.) — Herold: Marie eller
Bröllopsfesten, skåd. 3 a. med sång o.
ballett, t. af Planarde (Marie), öfv. af
J. E. Remmer (17 dec — 10 jan.
1844 — 27 g.)
1833. Au ber : Fra Diavolo eller
Värdshuset i Terracina, kom. op. 3 a;
t. af Scribe, öfv. af B. Crusell (17
maj — 24 nov. 1856 — 78 g.) — 1
Méhul: De begge blinde, op. com. la;
t. af Marsollier (Les deux aveugles de
Toléde) öfv. af J. H. Callou de
Ville-neuve (28 okt. — 11 nov. 1833—4 g.)
1834. Aub er: Konserten på hofoet,
op. com ; t. af Scribe o. Mélesville
(Concert å la cour, ou la débutante),
öfv. af P. U. Huldberg (7 febr. — 2
apr. 1834 — 3 g.) — Au ber:
Muraren, kom. op. 3 a. af Scribe o.
De-lavigne (le May.on), öfv. af C. M.
Crte-lius (3—13 april — 6 g. Fr. 1861
öfv. af F. A. Dahlgren). — Brendler
och en musikälskare (kronprins Oscar):
Byno eller Den vandrande riddaren, skåd.
med sång och divertissement, t. af B.
von Beskow (16 maj —13 mars 1838
—20 g.)
1835. A. F. Lindblad:
Frondö-rerna eller En dag under partistriderna
i Paris 1649, histor. kom. m. sång 3
a. af Mélesville (l:a Maison du
rem-part, on une journée de la Fronde),
bearb. af N. J. Cervin-Steenhoff (några
kupletter af P. A. Sondén m. fl. —
11 maj - 24 febr. 1836—7 g. (Med
ornarb. text och tillägg af
musiknummer med ord af komponisten 1 dec.
1860 — 27 Okt. 1861 — 17 g.)
1836. Au b er: Den stumma frän
Portici, op. 5 a. af Scribe o. Delavigne
(la Muette de Portici); öfv. af B Cru-
sell, ballett af A. Selinder (19 mars
— 25 maj 1860 — 102 g.) —
Herold: Duellen, op. com. 3 a.; t. af
Planard (le Pré aux Clercs) öfv. af G.
G. Ingelman (31 okt. — 15 jan. 1837
— 10 g-)
1837. Gläser: Örnnästet,
romant.-kom. op. 3 a.; t. af v. Holtei (des
Adlers Horst), öfvers. af H. E.
Manner-hjerta (20 febr. — 23 maj 1838 —
6 g) — Adam: Alphyddan, oper. 1
a.; t. af Scribe o. Melesville (le
Chalet) efter franskan och O. L. B. Wolfls
tyska tolkning (die Schweizerhütte),
öfv. af B. Crusell (28 apiil — 11 dec.
1859 — 91 g.) — Rifaut: Förposten
eller Den bortglömde vedetten, op. com.
1 a.; t. af Saint-Georges (la Sentinello
perdue), öfv. af F. O. Bækstrom (9
—27 okt. 7 g.)
1838. Hérold: Zampa eller
Marmorbruden, kom. op. 3 a.; t. af
Melesville (Zampa ou la fiancée de marbre),
öfv. af P. Westerstrand (19 febr. —
30 dec. 1839 7 g.) — v. Weber:
Enryanthe, op. 3 a. t. af Helmina von
Chézy (3—16 dec. — 4 g.)
1839. Adam: Postil jonen från
Long-jumeau, op. com. 3 a.; t. af de
Leu-ven o. Brunswick (le Postillon de
Long-jumeau), öfv. af L. A. Weser (11 febr.
— 14 sept. 1842 — 18 g.) —
Meyerbeer: Robert af Normandie op.
5 a.; t. af Scribe o. Delavigne (Robert
le Diable), öfv. af B. Crusell (10 maj
— 23 okt. 1859 — 119 g.)_
1840. Adam: Bryggaren i Preston,
op. com. 3 a.; t. af de Leuven o.
Brunswick (le Brasseur de Preston), öfv. af
N. W. af Wetterstedt (25 mars — 5
apr. 1840 — 6 g.) — Donizetti;
Lucie eller Bruden från Lammermoor,
op. seria, 4 a.; t. af Cammarano
(Lucia di L-immermoor) efter Walter Scott,
öfv. efter franskan af L. A. Weser
(16 maj — 30 mars 1860 — 77 g.)
— Donizetti: Kärleksdrycken, op.
buffa 2 a. af Romani (l’Elisir d’amore),
öfv. af N. W. af Wetterstedt (12 okt.
— 4 okt. 1858 — 63 g.)
1841. Bellini: Den okända, op.
seria 2 a. (7 tabl.); t. af Romani (la
Straniera), öfv. af N. W. af Wetter
stedt (23 jan. — 29 mars 1841 — 9 g.)
— Bellini: Norma, op. seria, 3 a.; t,
af Romani, öfv. af N. W. af
Wetterstedt (19 maj — 11 juni 1858 —51 g).
1842. Meyerbeer; Hugenotterna,
op. 5 a; t. af Scribe o. Deschamps,
öfv. af P. Westerstrand (10 maj —
25 jan. 1860 — 35 g.)
1843. Bellini: Sömngångerskan, op.
2 a. (4 tabl.); t. af Romani (la
Sun-nambula), öfv. af N. W. af
Wetterstedt (9 jan. — 21 juni 1856 — 34
g.) — Rossini: Skatan eller Stölden
i byn Palaiseau, op. 2 a; t. efter
franska originalet af Caignez o. d’Aubigny
(la Pie voleuse, ou la Servante de
Palaiseau) samt dettas ital. behandling
af Gherardini (la Gazza ladra), bearb.
o. lämpad till musiken af Castil-Blaze,
öfv. af N. W. af Wetterstedt (14 juni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
