Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på en gång, åt höger och venster, då
de noter befinnas vara lika, som stå
på samma afstånd under första och
öfver femte linien. Linienoterna och
deras fortsättning med * streck på
huf-vudet» likasom mellanrumsnnterna och
deras fortsättning med »streck på halsen»
påpekas och läras hvar för sig. Tidigt
nog kan börjas med treklangens
omvändning i olika lägen och snart nog
»skalauslaget», som ger lärjungen
begrepp om tonarternas karaktär genom
deras hufvudackord (treklangar på prim,
qvart och qvint).
Jemte pianoskolan böra snart nog
lätta etyder, sonatiner och små
melo-diösa stycken användas till elevens
uppmuntran och lifvande af hans
in-tresäe för spelet ocb musiken. Likaså
må lätta fyrbändiga stycken afslut a
lektionstimmen.
Härmed tror jag mig i största
korthet ha antydt det vigtigaste af det
rationellaste sättet att leda den första
pianoundervisningen, och med större
lätthet och säkerhet torde ej »de första
grunderna» kunna inhemtas, än efter
den här angifna undervisningsplanen.
F. H.
––E––
Följetong.
En konsert vid den förste
Napoleons hof.
(Forts)
»I nästa konsert», fortfor kejsaren,
«önskar jag höra något på denna flöjt.;
tag till till motiv »Voi ehe sapete»; ni
som kan* uppfinna så vackra
variationer, skall säkert af denna melodi göra
något ovanligt intressant. Aha, M:r
Paer, ni gör stora ögon, när man
talar om Mozart! ni har rätt, Mozarts
musik är mycket god och mycket skön,
men man bör vara mer än blott
musikvän, ja, mer än blott musikus, man
bör vara en god, en utmärkt musikus,
för att rätt uppskatta denna musik. I
Frankrike gör man nu ganska god
musik, och om Rousseau ännu lefde, skulle
han ej mera säga: »unge tonsättare,
om du har snille, så skynda, flyg till
Neapel, tag din Metastasio till hands
och komponera; har du det icke, så
gör fransk musik.» Er musik, M:r
Paer, har italiensk melodi och tysk
harmoni. Stundom är ni Jomelli, Leo,
Durante, Pergolese (aha! nu göra åter
våra sångare stora ögon), då och då är
ni på en gång litet Haydn, och någon
gång helt litet Mozart. I den messa,
som ni skref i Amsterdam, var ni ofta
mycket lärd. Modulationer,
imitationer; man hör ett tema i basen, derpå
samma tema på ett annat tonsteg i
* Napoleon gjorde här en lycklig ordlek:
Fot ehe sapete —; vons qui savez si bien faire
des variations. Temat är för öfrigt pagens
bekanta cavatina i Mozarts »Figaro».
mellan8tämmorna, sedan åter i
öfver-stämman; derefter kommer en ep.sod
derur med modulation. Det stycke
som jag menar är en fuga, tror jag?»
»Ja, Sire, det är slutfugan.»
»På amen», fortfor kejsaren, »lider
den ingen brist; och ett fruntimmer,
som vid fugans uppförande var i min
närhet, kunde vid det sista amen ej
afhålla sig trän att utropa: »ack ja,
amen!» — jag tyckte nästan att denna
messa hade någon bismak af
Zuyder-seens dimmor.»
»Ah», utbrast komponisten, »ers
majestät bar alldeles rätt, denna messa
var afsky värd.»
»Nej, nej», lugnade kejsaren honom,
»för ingen del! ni kan i musiken
aldrig göra något afskyvärdt. Jag
tycker icke om kyrkomusik, som liknar
teatermusik, och tvärtom, så framt ej
ämnet fordrar det, såsom i »Joseph»;
Méhul har gjort ganska rätt uti att der
anbringa religiösa sånger. E’.t bevis
på verkets godhet är att det saknar
hvad som gör berrarne lyckliga; jag
menar kärleken och kvinnorna. Apro
po3 »Joseph» : skulle ni ej vilja
komponera något öfver romansen, Mr Drouet?
ni lockar så förtollande toner ur ert
instrument, och denna romans i
flöjtens mellantoner måste bli hänförande,
då ni spelar den. — Jag råder er,
M:r Paer, om ni vill komponera en
opera, att inte begifva er till
Amsterdam för ett erhålla lyckliga melodiska
ing.fvelser.»
»Ack, ers majestät har rätt: b var
man än må bo i Amsterdam, så hör
man aldrig annat än klockspel,
positiver, blinda som sjunga och spela på
gatau, och om natten nattväktaren, Klap
permannen.»
»Ah», inföll kejsaren, »M:r Paer har
lärt sig holländska; Klapperman, ja, så
heter det.»
»Sire, jag skall aldrig förgäta detta
afskyvärda namn, ty klappermannen på
den gatan, der jag bodde, gjorde mig
högst olycklig. Hvar halftimma sjöng
han en visa, för att tidkännagifva för
de sofvande hvad klockan var. Jag
skickade honom penningar för att
förmå honom att tiga, men han återsände
dem och lät säga mig att jag var en
narr.»
»Holländarne, M:r Paer, äro
uppriktiga menuiskor och älska musik, äfven
då de sofva. Det är ett märkvärdigt
folk, dessa holländare; i de minsta
städer ges en adels-konsert, en
köpmans-konsert, en borgar-konsert, en
arbetarekonsert; ofta förena sig de olika
klasserna för att göra musik, och de
stämma tillsammans som noterna af olika
värde sammanstämma i ett partitur. I
en sådan reunion får man höra en
pianokonsert spelas af en grefvinna, derpå
sjuuges en aria af en bagare, sedan
utföras klarinett variationer af en
bankir, en duett af en friherrinna och en
mjölnare, en viottisk violinkonsert af
en skeppare o. s. v. Holländarne ega
mycket omdöme, mycket sundt förstånd
— men klimatet! den stackars
Orescen-tini! tär han återkom derifrån var
han hes i ett halft år. Just nu, H:r
Paer, i denna timma hör man
klappermannen i Amsterdam!»
»Ack, Sire, jag tycker mig höra
honom !»
»Madame Grassini», sade Napoleon
»skall nu sjunga den lilla venetianska
visan, som alltid lyckas henne så väl.»
»För att sjunga väl», yttrade
sångerskan, »erfordras Italiens klimat.
Den fuktiga luften i Paris förderfvar
rösten. När jag ser solen i Paris,
tycker jag mig alltid se månan i Neapel.»
Etter den venetianska sången, som
sjöngs med fulländad smak, sade
kejsaren ännu några vänliga ord till
konstnärerna, talade med M:r de Talleyrand,
med furstinnan Borgbese, med
drottning Hortense, med hertiginnan af
Kurland, med grefven af Perigord,
hvar-efter han jemte kejsarinnan lemnade
salongen. Gästerna komplimenterade
artisterna, bjödo dem till sig, och alla
drogo sig tillbaka.
Härmed slutade den gamle
stämma-ren sin berättelse om
Napoleon-konser-ten.
––E––-
Musikpressen.
På Abr. Lundquists förlag har ut
kommit:
För piano, två händer:
Germer, Heinr.: 20 lätta Piano-Ety-
der op. 37. Pris 1 kr.
G ur litt, C.: 35 lätta Melodiska Etyder
utan oktaver op. 130. Pris kr. 1,50.
Sapellnikoff, Wassily: Petite Mazurka,
op. 2. Pris 1 kr.
Bele: Kgl. Skånska husarregementets
Trafmarsch. 75 öre.
Aklborn, Erik: Sveriges fana, marsch.
•50 öre.
Sandels, Ellen: Oif akt i bataljon,
marsch. 75 öre.
för violin och piano:
Sjögren, Emil: Xtoei lyrische Stücke.
I. Andantino quasi Allegretto, C dur; II.
Andante sostenuto, B dur, å Kr. 1,50;
för flöjt:
Flöjtbiåsarer>, vald samling folkvisor,
tolkdanser, populära sånger, operamelodier,
marscher m. m., lätt arrangerade af Gustat
Palm-| blad, flöjtist i kgl. hotkapellet i Stockholm.
Häft 1 och 2 å 1 kr.;
för en röst med piano:
Berg, Alfred: Aftonsång, ord af Joh.
Nybom. Ny förändrad upplaga. 1 för
mezzosopran (ess—f), 2 för bus lilla b—ettstr. c),
å 50 öre.
Kör lin g. Au g.: Tre nya sånger. 1.
Den heliga natten h—f), ord af C. D. af
Wirsén. 1 kr.; 2. En dag har gått (d—g),
ord af O. Levertin. 60 öre; En speleman
(ciss—tiss). 75 öre.
Myrberg A. M.: Fyra sånger af Z. To-
pelius. Sylvias visa (c—g), Vid tjärdalen (h
— tiss), Ensamhet (ess—t), På nattlig is (c—i).
Op. 41 Pris 1 kr.
Sjögren, Emil: »Tag emod kransen »
ess—a), tillegn. tru Ellen
Nordgren-Gulbran-ton. 75 öre.; — I de sidste Øjeblikke (h—
i g), tillegn. Tecla Rennie. 1 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
