Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n:r 5. Ödmans parallel är likaledes
införd i denna tidning s. å. n:r 4.
Normans uppsats om Lindblads
instrumentalmusik är original för samma
tidning och står att läsa i n:r 23 för j
1883.
Här må endast tilläggas, att Adolf
Fredrik Lindblad föddes i Skeninge
den 1 febr. 1801 och uppfostrades af j
fosterföräldrar, hvilkas namn han
antog. Då han var 8 år gammal ho- !
satte sig hans mor i Stockholm. Ef- |
ter att ha haft anställning i handelsbod
i Norrköping och på skeppsklarerare- ’
kontor i Hamburg, kom Lindblad
efter hemkomsten derifrån till Upsala,
der han erhöll musikundervisning af
I-Iæffner samt fick en vän och
beskyddare i Geijer, som gjorde honom till
student och lät honom debutera som
kompositör (1824). Han fick sedan
tillfälle att resa ut till Berlin och
studera musik för Zelter, såsom redan
är nämndt. Efter hemkomsten köpte
Lindblad genom bistånd af sin
väl-görarinna, fru Malla Silfverstolpe, för
100 dukater hemligheten af Logiers
då uppseendeväckande metod för
pianoundervisning och grundade 1827 en
musikskola i Stockholm, hvilken
fortgick till 1861. Han hade äfven
anställning som lärare vid Nya
Elementarskolan härstädes. Hans lif
framflöt sedan i Stockholm och (från 1864)
på egendomen Löfvingsborg nära
Linköping till hans död, som inträffade
den 23 aug. 1878. A. L.
––-,––
Premimerationsanmälan,
Svensk Musiktidning fortsättes detta
år med sin 19:de årgång och
anbefaller sig i våra musikvänners åtanke.
Behofvet af en facktidning för musik
äfven i vårt land är oomtvistligt, och
att den plan, efter hvilken Svensk
Musiktidning är redigerad, tillgodoser
detta behof — nämligen af en
populär-instruktiv musiktidning för den
musikaliska allmänheten — tycks
bevisas deraf, att ingen annan tidning för
musik så länge existerat i vårt land
eller ens i den skandinaviska norden.
Längst har af andra sådana hos oss
framhärdat »Ny tidning för musik»,
från 1853 till 1857. Den af Edv.
Bäckström förtjenstfullt redigerade
»Tidning för teatrar och musik» 1876
lefde knappt ett år, och »Nordisk
Musiktidende», utgifven af Warmuth i
Kristiania, en tidning som började sin
tillvaro 1880, bortdog småningom i
början af detta årtionde. Andra
dödfödda företag i den vägen hos oss
kunna vi förbigå. Svensk Musiktid-
ning har ej gjort till sin uppgift att
hos allmänheten söka tillfredsställa ett
lågt begär efter pikanterier och
rafflande kritiker; den har ställt sin
uppgift högre, afseende att tillgodogöra
så väl vår konsthistoria genom
kontinuerliga uppgifter om
operaverksamheten och konsertväsendet i
hufvudsta-den samt genom biografiska uppgifter,
som ock att i det allmänna
musikvetandets intresse, meddela notiser om
musikvärldens vigtigare tilldragelser i
in-och utlandet, särskildt i Norges,
Danmarks och Finlands hufvudstäder,
instruktiva uppsatser, blandade med
följe-tongsartiklar, musikpressens alster,
mu-sikhtteratur etc., hvarigenom både
lärorikt och omvex/ande innehåll
crbju-des. Fina porträtt till biografierna
illustrera hvarje nummer.
I det vi frambära vårt tack till
dem, som hittills gynnat Svensk
Musiktidning med prenumeration, hoppas
vi på deras fortfarande intresse för
densamma och att de äfven skola
rekommendera den åt andra
musikvän-ner.
Svensk Musiktidning utgifves 1899,
såsom förut, två gånger i månaden
(utom juli—augusti, uden döda
säsongen») till ett pris af 5 kronor per
dr. Musikbilagan, ett Musikalbum af
valda piano- och sångstycken, tillfaller
endast helårs-prenumeranter.
Mindre än hel årgång beräknas efter
lösnummer (25 öre).
På tidningen prenumereras här å
Expeditionen, Kungstensgatan 56, 8 tr.,
samt i bok- och musikhandeln, d posten
och tidningskontor. I landsorten
prenumereras bäst å posten då tidningen
fortast kommer prenumeranterna till
handa.
Vördsamt anhålles att
prenumeration må ske så snart som möjligt; vid
direkt prenumeration hos Svensk
Musiktidnings Expedition, Stockholm
(Kungstensgatan 56, 8 tr.), tillsändes
tidningen prenumeranten kostnadsfritt
genast den utkommit.
För att spara våra förra
prenumeranter besvär vid prenumerations
förnyelse, sända vi dem, såsom förut,
årgångens första nummer, med
anhållan att de som icke vidare önska
erhålla tidningen ville tillkännagifva
detta åt budet eller A tidning
sexpeditionen före andra numrets utsändande.
Senast när budet kommer med andra
numret torde det första återlämnas
af dem, som ej förnya prenumeratio-
nen; af dem, som dermed fortsätta,
torde dd till budet
prenumerationsafgif-ten mot kvitto erläggas. Dem, som
behålla första numret utan att afsäga
sig tidningen, anse vi oss alltså fä
fortfarande räkna som
prenumeranter d densamma.
Presentkort å tidningen finnas att
tillgå å Expeditionen, i musik- och
bokhandeln etc.
Vördsammast
Redaktionen.
Richard Wagner-fest en
i Berlin i december 1898.
Af de store tyske eröfrarne inom
andens verid beherskar i närvarande
stund ingen, ej ens Luther, Kant,
Beethoven eller Goethe, sitt rike så
obestridt, som Richard Wagner,
under hvars segerrika baner de
germanska stammarnes musikaliska enhet
följde, sedan den nationella hade
kommit till stånd. Och från besittningen
af sin fosterjord har den döde
ton-fursten utsträckt sin andliga makt till
grannländerna, till Italien, till
England, på senaste tiden till och med
till Paris, Frankrikes hjerta, för att
nu ej tala om den Skandinaviska
Norden. Wagners segertåg vesterut går
i våra dagar ända till Amerika, och
ett liknande mot öster är väl allenast
en tidsfråga.
Ligger hemligheten af denna
maktutveckling deri, att Wagner är den
yngste af dessa tyska eröfrare i
andens rike? Ligger den i
internatio-naliteten af tonernas språk? Möjligen
ligger jemväl hos främmande folk den
Wagnerska musikens trollkraft der,
hvarest den är att söka hos tyskarne
sjelfva: i hans tonpoesis dramatiska
romantik och dess underbara
tjus-ningsförmåga äfven i det rent
tekniska, om vi så få uttrycka oss. Utan
motsägelse herskar mästaren från
Bayreuth i närvarande stund
suveränt öfver hela Tyskland, äfven utan
några sinnebilder därför i brons eller
marmor. Och dock såg det nästan
ut som bristande pietit, för att ej säga
otacksamhet, att i vår minnesgoda tid
intet större monument öfver Wagner
någonstädes rests.
Man skulle kunna kalla Berlin en
Wagnerstad »par excellence». Så som
vid härvarande hofopera beherska
Wagners sceniska skapelser ingen
annan teaterrepertoar, så som i
konsert-salarne här omhuldas väl knappast
någonstädes den Wagnerska musiken.
Det var därför allenast en
hedersskuld Berlin hade att inlösa genom
att taga initiativet till upprättande af
en värdig minnesvård åt sin älskling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
