Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK MUSIKTIDNING.
143
vas bibliografiska arbeten öfver de i
tyska och utländska bibliotek
förvarade musikalierna. Instrumenten och
de instrumentala musikformernas
utveckling ägnas djupa studier af
Wa-sielewski. De äldre mästarnes,
Pale-strinas, Schütz’ samtliga verk utgifvas.
Nya tidskrifter verka främjande för
musik vetenskapen. Vierteljahrschrift
für Musikwissenschaft, utgifven af
Chrysander och Spitta sedan 1885,
upptager värdefulla bidrag till
musik-utvecklingen. Musikalisches
Wochenblatt gifver äfven värdefulla
uppsatser i musikhistoria. Bland nutida
forskare, hvilka ägnat
musikvetenska-pen djupa studier förtjäna särskildt
omnämnas: H. Riemann, som genom
sina ingripande studier på musikens
alla områden verkat epokgörande,
Herman Kretzschmar, hvilken utom
värdefulla musikestetiska verk, i åtskilliga
tidskrifter gifvit värdefulla bidrag till
musikhistorien, Guido Adler,
medarbetare i Vierteljahrschrift f. M., A.
Land-berger, hvilken förbereder utgifvandet
af samtliga arbeten tillika med
biografi af Orl. di Lasso.
Musikvetenskapen står högst i
Tyskland men har äfven i andra land
erhållit förtjänstfulla medarbetare. I
Frankrike och Belgien bidrog
Kiese-wetters samtida Coussemaker
väsentligen till musikforskningen. Efter
honom kom Fétis, hvilken med sitt verk
»Biographie universelle» 1835—44
gaf musikhistorien ett ytterst
värdefullt encyklopediskt arbete. I
Frankrike har i vår tid hufvudsakligen
Weckerlin, Tiersot och Soubies
gagnat musikforskningen. I Belgien äro:
den förtjänstfulle musikskriftställaren
Van der Stræten, hvars förnämsta
arbete är »La musique aux Pays—Bas»
1867—88, samt den betydande
musiklärde Gevaert.
I Holland har »Vereening voor
Ni-derlandsche Muziekgeschiedenes»
verkat för främjandet af den inhemska
musikforskningen såväl genom
musik-vetenskapliga uppsatser som genom
ny-utgif vande af äldre kompositioner.
England har hufvudsakligen genom
nyaupplagor af äldre arbeten främjat inhemsk
musikhistoria. I Italien ha främst
Gaspari och senare Grazzini och
Chile-sotti gifvit bidrag till den rika
italienska musikhistorien.
Nästan hvarje land i Europa med
musikodling har så småningom erhållit
musikvetenskapliga forskare, hvilka
hvar och en i sin mån främjat
inhemsk eller utländsk musikvetenskap.
I Danmark har äfven under sista
årtiondet musikvetenskapen gått framåt:
Danmarks äldre musikhistoria genom
Hammerichs djupgående studier, den
nya genom Behrend m. fl.
Svensk musikhistoria har emellertid
hittills så godt som alldeles åsidosatts.
Från förra århundradet finnes ett
arbete af Hülphers (Historisk afhandling
om musik och instrumenter, Weste-
rås 1773)*, hvilket visar ej ringa
kännedom om svensk musikodling.
Efter honom har Mankeil i sin
Musikhistoria från 1864 gjort små
försök att teckna Sveriges musiklif, dock
utan att göra egna källstudier. Från
honom är sedan den svenska
musikens utveckling, hvilken finnes i
Ba-uck’s musikhistoria i hufvudsak tagen.
Trots det myckna material, som
under århundradets lopp samlats, gifver
oss dock Hülphers den bästa
skildringen af äldre svensk musik. Det
musikmaterial, som förefinnes af
Sveriges äldre musik är emellertid
synnerligen rikligt och kunde gifva oss
en tillfyllestgörande kunskap om den
svenska musikodlingen från 1600 till
vår tid. Sverige står i detta
afse-ende betydligt högre än Danmark,
där källorna äro mindre rikhaltiga och
de bevarade kompositionerna från
äldre tid betydligt sällsyntare. Den
förnämsta källan till svensk
musikhistoria är Upsala bibliotek. Dessa ytterst
rikhaltiga samlingar svensk musik
erhålla äfven en komplettering i de
värdefulla utländska kompositioner, hvilka
där äro förvarade. Minnesmärken af
svensk musikodling finnas dessutom i
Kgl. biblioteket i Stockholm, i
musikaliska akademiens bibliotek samt i det
nya instrumentalnniseum. En
sorg-fällig undersökning af dessa källor,
skulle ’gifva oss en klar bild af svenskt
musiklif fordomtima.
Vi ha sett huru de olika landen i
större eller mindre grad ägnat
musikhistorien sitt intresse, huru Tyskland
står främst såsom allsidigast, huru
Frankrike, Holland, Nederländerna
ansluta sig därtill i grundlighet, samt
äfven huru andra länder ägnat
musikvetenskapen sitt intresse. Emellertid
har musikvetenskapen endast med
svårighet kunnat vinna framsteg. Det
intresse hvarje land för sig kunnat ägna
sin musikhistoria har varit ringa.
Dessutom har äfven fattats den enhet och
samhörighetskänsla mellan de olika
nationerna, utan hvilken en allsidig
utveckling är omöjlig. För att afhjälpa
detta och sammanbiånga de enskilda
länderna till gemensamt samarbete
har nu stiftats ett internationelt
musiksällskap med centrum i Berlin.
Sällskapet har ställt till uppgift att
befrämja musikforskningen genom att
förbinda de enskilda nationerna till
ett, att lägga grunden till den
jämförande musikforskningen. Hvarje land
bildar en egen sektion med
sektions-föreståndare i spetsen. Två särskilda
organ tjäna till befrämjandet af den
musikaliska förbindelsen, en
månadsskrift och en kvartalsskrift. Den
månatliga »Tidskriften» (»Zeitschrift»)
innehåller mindre i sig slutna
uppsatser, tillika med en bibliografi öfver
nyutkommen musikvetenskaplig littera-
* Utdrag ur detta arbete finnes i Sv.
Musiktidning 1888 N:o 3, 4, 6.
tur. Kvartalsskriften (»Sammelbände»)
innehåller däremot större artiklar af
sträng musikvetenskaplig art. Båda
tidskrifterna mottaga uppsatser såväl
på tyska som franska, engelska och itar
lienska språken*.
Det har således nu gjorts ett försök,
som i betydlig mån underlättar
kunskapen om musikens utveckling och
nuvarande ställning. Det förtjänar
därför i hög grad alla
musikintresserades uppmärksamhet.
T ob. Norlind.
–^
Franz Berwald
och hans opera
Estrella de Soria.
Upptagandet i sin helhet af denna
den berömde svenske tonsättarens
förnämsta operaverk ger oss anledning
att nu redogöra för dess text och
äfven kasta en blick på komponistens
lefnadsöden. Innehållet af texten är
följande:
Första akten. Handlingen tilldrager
sig i Spanien på 1400-talet, när
mo-rernas maktställning var bruten i detta
land, då ännu deladt i Arragonien och
Castilien, med särskild regent för
livar-dera. Första akten framställer
casti-lianska härens stora fältläger;
Salva-terra, castiliansk fältherre,
återkommer från kriget med konung Alfons
af Portugal och hyllas af folket såsom
segervinnare. Bland fångar, som han
hemfört, är äfven den sköna Zulma,
en morik furstedotter, för hvilken
Salvaterra fattat en brinnande
kärlek, som af Zulma varmt besvaras.
Men Zulma älskas äfven af Muza, en
morisk prins, också han krigsfånge,
som nu uppträder för att återfordra
den frihet, Salvaterra lofvat fångarne
vid stridens slut. Salvaterra
återgif-ver honom liksom Zulma friheten, och
bekräftar äfven att konungen åt hvarje
mor, som vill kvarstanna i Spanien,
lofvat frihet och hägn. Emellertid vill
Zulma kvarstanna hos Salvaterra,
hvilket uppväcker vrede hos Muza, som
svär att Zulma likväl skall bli hans.
Scenförändring. I grefvinnan
Est-rellas palats. Estrella, som
passione-radt älskar Salvaterra, underrättas af
sin trotjänare, Diego, om Salvaterras
och Zulmas böjelse för hvarandra.
Hon uppdrar därför åt riddar
Sam-brano att bortröfva Zulma. Hon tror
sig nämlingen, sedan Zulma blifvit
aflägsnad, kunna återvinna Salvaterras
kärlek. Detta ingår dock ej i
Sam-branos planer, hvilken ansatt af sina
fordringsägare har för af sikt att själf
förvärfva den rika Estrellas hand.
* Se hiirom N:o 18 af Svensk
Musiktidning, hvari äfven innehållet af den månatliga
tidskriftens l:sta häfte angifves-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
