Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan dragas ut och skjutas in; vidare
en Glasharmonika, ett af Benjamin
Franklin (åskledarens uppfinnare)
uppfunnet instrument, bestående af två
rader olika stora glasklockor, som
ge-I nom trampning på en pedal sättas i
rörelse, Tonerna bildas sedan genom
att med de fuktade fingerspetsarne
vidröra de roterande glasklockorna
(Cl.); Lyra-klaver är ett museets
instrument från 1800-talets början. Detta
liar öfverst formen af en lyra och kan
anses såsom en öfvergång från de s.
k. stående flyglarna — »pyramiderna»
och »girafferna» — till våra moderna
pianinon, hvil ka dock äro mycket lägre.
Ett af museets märkligaste föremål
är en Kithara, kopia efter det å
Museum für Völkerkunde i Berlin
befintliga originalet, funnet i en forngraf i
Würtemberg och ansedt förskrifva sig
från 5—7 århundradet. Det har
formen af en stor stöfvelknekt (ihålig),
hvars skänklar ytterst förenas af en
båge med sex hål för skrufvar till
spännande af strängarne. Endast 3
å 4 trogna kopior äro tagna af detta
instrument, hvaraf en finnes i
Köpenhamn, en i hr Claudius’ samling. Vi
torde sedermera komma att redogöra
för detta fynd.
Bland Harpor af olika slag finnas
ett par af Pet. Kraft, den ena från
1785. Den praktfullaste harpan i
museet är en fransk pedalharpa af
Cou-sineau, »luthien de la Reine», skänkt
af frili. E. V. W. Haij, Onsjö. Äfven
må nämnas en nyligen till museet
skänkt mindre harpa i empirestil, en
s. k. harponett.
Af Blåsinstrument må framhållas:
ett af K. Vestgöta-Dals regemente
de-poneradt bashorn af koppar från
1700-talet; sopran-, alt- och
bas-dragbasu-ner, basklarinett, basetthorn,
tvärflöjter af äldsta konstruktion m. m.
Andra märkliga museets nuvarande
eller vardande tillhörigheter torde vi
framdeles kunna omnämna.
–––––-
Musikpress och Litteratur.
Pa J. Schuberth & C:os förlag har
utkommit:
För piano, 2 händer:
Bach, .1. A.: 2:tes Concert für die Orgel
(A-moll), arrang. Pr. 3 mark.
Strå dal, Aro: Brav our-Studie (nach einer
Caprice von N. Paganini) Pr. Mk. l,6o.
Wiehmayer, Th.: r, Spccial-Eluden von
Kalkbrenner, Cramer und Ries, bearbeitet. Pr.
Mk. 1,5 0.
På P. Jürgensons förlag,
Moskva-Leipzig, har utkommit:
För piano, 2 händer:
RÉBIKOFF, IV.: »Le génie ct la mort».
Mélomimique an 2 actes, op. 11, Sujet et
mu-sique par W. Rébikoff. Pr. 50 kop.
På J. G. Walde’s förlag, Löbau, har
utgifvits:
För orgel:
Zehrfeld,Oskar: Choral-Vorepirle. Haft.
II. Pr. Mk. 1,50.
På Carisch & Jänichens förlag,
Milano-Leipzig, har utkommit:
F’ör violin och piano:
Prkte, Emilio: Polonaise, il sa Maj.
Mar-gherita di Savoia, Regina d’Italia. Op. 9. Pr.
Mk. 2.
Svensk Sång N:o 17 innehåller för Piano:
R. Schumann: »Träumeri*; Gluck: Gavott ur
»Armida»; — s&nger: Körling: »Slöja af
rödan sky vill jag ha» (slut); E. G. Geijer:
»En anderöst» (början); — Fredmans
Epistlar N:o 24, 25. N:o 18: Helge Sandberg:
manskvartett »Gamla Sverige lefva skall», ord
af Henr. Wranér; — solosånger af Fr. Sam.
Silfverstolpe (1769—1851, m. porträtt): »Till
Chloe», »Till en ung flicka»; J. B. Struve
(1767—1826): Visa; — Musiken i forna
dagar: Grekland (början). N:o 19: Schwabisk
Folkvisa (tysk text); Visa af J. B. Struve
(forts); Fredmans Epistlar n:o 26—28; N:o
20: Schwabisk Folkvisa (tysk text), Krigssång
från Nauka-Hiva, unison, (polynesisk och
svensk text); Edvard Brendler: »Vid
Trollhättan», solosång; Fredmans Epistlar n:o 29,30.
På Ahr. Hirschs förlag liar
utkommit :
för Piano 2 händer:
Musikbiblioteket. Häft. 2. Valsalbum;
Häft. 3, Piano-Album: Häft. 4. Svenska
Folkvisor, å 25 öre.
På Karl Fritsches förlag, Leipzig
har utkommit, för piano (2 händer)
samt sång:
Hackenschmidt A. J.: Transvaals
Frihets-Festmarsch. Transvaals Friheits-Festmasch)
med Transvaals-hymnen, svensk och tysk text.
Op. 8.
Sällskapet för svenska
kvartettsångens befrämjande har utgifvit:
Sånger för mansröster XIII. 1899 års
kvartetthäfte.
Bachs präktiga orgelkonsert är i
transkriptionen för piano verkligt
konsertmässig med rikstämmiga ackord,
i basen ofta brutna genom två
oktaver, med oktavförslag etc. För en
rutinerad pianist är ock Stradals
»Bra-vour-Studie», börjande med ett Lento,
hvarpå följer Allegro assai (un poet)
ironico), och erbjudande god öfning i
oktav-sext- och terslöpniugar etc. —
Wiehmayers häfte börjar med en etyd
af Kalkbrenner med 2 varianter. I
denna äro två finger liggande (2 och
4 samt, i Var. 2, 3 och 5), och de
tre andra röra sig med sextondelar;
2:a Etyden är också en
»oafliängig-hetsöfning» af Cramer för 4 och 5
fingrarna som röra sig i trioler,
medan i diskanten l:a och 2:a fingrarna,
i basen l:a, äro bundna; 3:e etyden,
af Kalkbrenner, är en öfning för
undersättning af tummen; 4:e af
Cramer, drillöfning för 4:e och 5:e
fingrarna; 5:e etyden är en »rhytmisk
studie», med trioler mot jämna ,/t.
Rébikoffs »Melomimik» är en slags
scenisk framställning, livari mimik
och musik äro oupplösligt förenade.
En slags tablå med musik,
närstående pantomimen. Detta stycke,
»genien och döden», med fransk, rysk
och tysk förklaring öfver den af
musiken tolkade mimiska föreställningen,
består af två scener.
Den förra framställer en döendes
sjukrum. Döden inträder och vill
hämta sitt offer, men dettas Genius
hindrar honom därifrån. Slutligen
måste Genien dock gifva vika, och
han sätter sin egen krona på den
dödes hufvud.
I andra scenen breder sig till en
början en tät dimma öfver
landskapet, och då denna skingrats, ser man
Årans tempel och berömda personers
andar lustvandra kring detsamma.
Den döde införes af sin Genius och
hans inträde hälsas med hänförelse
af andeskaran.
Musiken, i nyare stil, är af
mystisk-poetisk karaktär i tempon, växlande
mellan lento, andante och moderato.
Stämningen är i början dyster med
kromatiskt fortlöpande modulationer
och förminskade septimackord. Mot
slutet inträder en jublande sådan med
en rörlig bas af brutna ackord.
Stycket slutar med ett diminuendo och
pianissimo samt ett öfverraskande,
öf-verstigande ackord. Det hela
omfattar endast 7 l/2 sidor.
Koral-förspelen af Zehrfeld äro af
mindre omfång och i värdig
kyrko-stil, 12 till antalet. — Polonaisen är
ganska pompös, såsom man kan vänta,
då den är tillägnad en drottning.
Violinstämman är i brillant stil med
löpningar och dubbelgrepp, sålunda rätt
effektfull och fordrande en öfvacl
spelare.
Af »Musikbiblioteket» innehåller 2:a
häftet 5 populära valser af Waldteufel,
Roeder, Corbin, »Geisha »-vals och
»Minne af Strauss, potpourri af
berömda valser»; 3:e häft: Piano-Album
bjuder på 10 lätta, melodiösa stycken:
Josephsons »I skogen», arraugerad,
och för öfrigt stycken af Morley,
Schütt, Teilman, Moszkowski,
Eilenberg, Herman, Jensen,JonasochWachs;
4:e häft. innefattar 16 valda folkvisor
med fullständig text.
Transvaals Frihetsmarsch, af
sär-skildt intresse med anledning af
kriget mellan boers och engelsmän,
ut-göres till hälften af en marsch för
piano, till hälften af frihetssången med
korrekt svensk text jämte tysk.
Marschen är tillegnad »Det tappra
boerfolket».
1899 års kvartetthäfte, utgifvet af
»Sällskapet för svenska
kvartettsångens befrämjande» innehåller 11
nummer, däraf I—V prisbelönta nämligen,
»God natt» af Gottfr. Kallstenius (2:a
pris), »Mörker och ljus» af G. T.
Lundblad (3:e pris), »Bacchanal», »En
gammal historia» och »Till Österland»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
